Varför röja?

Skulle du låta bli att röja i ditt trädgårdsland? Precis som rädisor eller morötter behöver de unga träden utrymme för att utvecklas till stora och värdefulla träd.
En tankeställare: Skulle du låta bli att röja i trädgårdslandet?
Bild: Nils Forshed

Röjda bestånd ger ett högre netto vid gallring och slutavverkning. Redan vid den första gallringen kan röjningskostnaden räknas hem. Röjning är näst efter föryngring den viktigaste skötselåtgärden.

Vad händer om jag inte röjer?

  • I planterade tallbestånd skadas tallen av täta björkuppslag. Tallens toppskott skadas mekaniskt av piskning från förväxande björk. Det kan ge stamfel som slängkrök, sprötkvist och dubbeltopp. Tallar kan också dö av trängseln. Det framtida beståndet blir en blandning mellan björk och tall, båda med dålig kvalitet.
  • I naturligt föryngrade tallbestånd kommer förväxande, grovgreniga "vargar" att ta kommandot. Många framtidsstammar av tall kommer att självgallras (dö) med tiden. Om det finns gott om björk kommer det framtida beståndet bli en blandning grova tallar och björkar av dålig kvalitet.
  • Planterade granar klarar sig i regel bra att växa upp under björk men deras tillväxt blir hämmad. Granen kan också drabbas av piskskador.
  • Utan ungskogsröjning får beståndet en sämre värdeutveckling. Det går inte att kompensera för i efterhand. Handlingsfriheten minskar i den kommande skötseln. Skaderiskerna är större i dåligt röjda bestånd. Det gäller både snö- och vindskador och efterföljande insektsskador.

Röjningen bidrar till högre diametertillväxt, färre storm- och snöskador i beståndet, mindre självgallring och en bättre virkeskvalitet. Illustration Nils Forshed.

Senast korrigerad: 2016-03-21
Barr
Röjning
Tillväxt och förråd
Ekonomi

Kommentarer (0 st)