Röjningens grunder

Kort om röjning

• Röjninger en en högre och värdefullare virkesproduktion, och en långsiktigt bättre ekonomi i skogsbruket.
• Normalt utförs röjning i ungskog som är 2-4 meter hög. Senare röjning (4-5 meter) kan användas vid en andra röjning för sådd och självföryngrad tallskog där man vill undvika älgbete och samtidigt skapa en bra kvistkvalitet.
• I självföryngringar och sådder bör en plantröjning utföras vid 0,5-1 meters höjd. Den bör senare följas upp av en ungskogsröjning.
• Vid röjningen sparas huvudstammarna. Det är de som ska bilda det framtida beståndet.
• Röjningen har stor betydelse för beståndets framtida kvalitet, värde och stormfasthet.
• De flesta röjningar handlar om att avlägsna löv i planteringar med gran och tall.
• Röjningsbehovet är mycket större än den röjning som faktiskt utförs. I Sverige finns ett "röjningsberg" med akut röjningsbehov.
• Motormanuell röjning med röjsåg dominerar helt. Maskinell röjning har provats i försöksskala men har aldrig nått praktiken. Alternativa metoder är toppröjning med kedjeröjsåg eller med röjkniv.
• Röjning skiljer sig från gallring genom de röjda stammarna vanligen lämnas kvar i skogen.
• En van röjare röjer 1-3 hektar per dagsverke om röjningen inte är alltför svår. För självverksamma kan det ta dubbelt så lång tid.
• Självverksamheten är hög (mer än 50 %) i röjning - det är dock lätt att överskatta förmågan och den tillgängliga tiden. Det är en viktig orsak till att röjningarna släpar efter i privatskogsbruket.
• Röjningskostnaden ökar snabbt när beståndet blir högre och tätare. Det är dyrt att vänta.
• Röjning av underväxt görs ofta inför gallring eller slutavverkning.

Röjning i lövskog behandlas i sektionen Sköta lövskog.