Naturhänsyn vid röjning

Vid röjningen bestämmer du vilka trädslag som ska bilda stommen i beståndet. Du kan skapa bryn, spara värdefulla delar oröjda och även röja fram högstubbar eller stammar som ska vara solbelysta.
Lövsångaren trivs i en röjningsskog med mycket löv.
Bild: Aviceda, Wikipedia commons

Tips för naturhänsyn vid röjning

Försiktig röjning i känsliga miljöer

  • I sumpskogar och surdrog röjs i första hand för att maximera lövinblandningen. Gynna alen och lämna de fuktigaste partierna för fri utveckling.
  • Lövkärr lämnas oröjda för att skapa självgallring och därmed död ved. Enstaka individer kan röjas fram för att bli grova träd.

Lämna skyddszon mot impediment

  • Röj inte i impedimenten, lämna i stället en orörd skyddszon mot hällmarker, myrar och kärr.

Visa detaljhänsyn

  • Enstaka exemplar av förväxande träd kan röjas fram.
  • Gynna sälg och bärande träd och buskar, t.ex. rönn, en, fågelbär och apel.
  • Lämna enstaka "vargtyper" av barrträd där de inte hämmar omgivande träd, eller i svårframkomlig terräng som blockmark.
  • Undvik röjning under störningskänsliga perioder på spel- och boplatser.

Rönn, Sorbus aucuparia, foto Mats Hannerz

Rönn (Sorbus aucuparia) bör lämnas tillsammans med andra bärande träd och buskar. Foto Mats Hannerz.

Bevara och förstärk bryn och kantzoner

  • Övergångszonen mellan olika miljöer, till exempel skog-sjö och skog-jordbruksmark, är särskilt värdefull för många arter. Här finns föda, skydd och boplatser. Kantzoner är viktiga längs vattendrag - beskuggning ger en jämnare vattentemperatur, trädrötterna stabiliserar strandkanten och näring tillförs från blad och småkryp som faller ner från träd och buskar.
  • Bevara och utveckla variationen och skiktningen. Gynna bärande träd och buskar samt lövträd. Mot sjöar och vattendrag lämnas en naturlig, orörd kantzon på 10 meter - smalare vid torr mark och bredare på fuktig mark. Längs småvatten kan zonen vara smalare. Röj bara för att förstärka naturvärden och skapa lövdominerade, variationsrika kantzoner.
  • Mot skog- och jordbruksmark kan brynen göras sluttande, med låg vegetation nära den öppna marken och innanför en stegvis lövrik övergång mot skogen.

Särskild hänsyn till insekter, fåglar och flora vid röjningen

I allmänhet ger en ökad variation (större skiktning, luckighet och varierad trädsammansättning) i skogen möjlighet för fler arter att överleva genom att olika livsmiljöer skapas. Här är några exempel på hur du, genom din röjning, kan gynna olika grupper eller arter i naturen.

Grön aspvedbock, teckning Nils ForshedInsekter

  • Undvik röjning i vissa lövträdsgrupper för att få till stånd självgallring bland träden och på detta sätt skapa död ved.
  • Täta grupper av klena aspar utnyttjas exempelvis av mindre aspvedbocken. Den gröna aspvedbocken är beroende av äldre, nyligen döda aspar.
  • Vid röjningen kan du påskynda dimensionsutvecklingen genom att gynna vissa träd som tillåts bli grova.

Entita och blåmes, teckning Nils ForshedFåglar

  • Vill du gynna fågelfaunan, t ex entita, blåmes och nötväcka ska du eftersträva en ökad andel lövträd och lövträdsdominerade skogar i landskapet.
  • Tänk på att lämna mer löv i röjningsskogen än vad du planerar lämna i slutfasen eftersom även lövträden gallras bort med tiden.

 

Desmeknopp, teckning Nils ForshedFlora

  • Alltför täta ungskogar är hämmande för många arter i fält- och bottenskiktet.
  • En röjning är därför oftast positiv för kärlväxtfloran, exempelvis olika orkidéer.
  • I luckor och bryn bör du gynna ljuskrävande träd och buskar, t ex sälg och slån.
Senast korrigerad: 2016-08-10
Röjning

Kommentarer (0 st)