Skador på kulturlämningar
Andelen kända forn- och kulturlämningar i skogen som skadas i samband med avverkning är betydligt mindre idag än den var för tio år sedan. Men fortfarande förstörs lämningar vid olika skogliga åtgärder och skadorna behöver minska ytterligare, så att de historiska spåren i skogen bevaras. Ett led i att minska påverkan är utbildning och dialog.
Ökade skador på kulturlämningar
Skogsstyrelsen gör varje år uppföljningar av skador på forn- och kulturlämningar. Uppföljningen genomförs som stickprovsundersökning av avverkningar där det finns kända och registrerade kulturlämningar. 500 objekt lottas ut i fyra landsdelar. Skadorna delas upp i fyra grader:
- Ingen skada
- Påverkan – Påverkan som kan återställas, till exempel lättare körskador, nedrisning och tryckskador.
- Skada – Tydlig påverkan som kan återställas, till exempel körskador, viss markberedning och kraftig nedrisning.
- Grov skada – Skador som inte kan återställas, till exempel skada genom markberedning, körning eller rotvältor som har blottlagt kulturlager.
Skogsstyrelsens senaste inventering visar att andelen skador på kända kulturlämningar har ökat vid föryngringsavverkning. Andel kulturlämningar med skada eller grov skada uppgick till 18 procent 2025. Det är den högsta nivån sedan 2020.
Andel kända kulturlämningar med påverkan, skada och grov skada vid föryngringsavverkning. Källa: Skogsstyrelsen
Norra Norrland har sedan 2012 uppvisat varierande resultat. År 2025 uppgick andelen skadade eller grovt skadade kulturlämningar i landsdelen till 15 procent. I Södra Norrland var motsvarande nivå 16 procent. I Svealand, som historiskt haft låga och successivt minskad andel skador, noterades en ökning till 12 procent skadade eller grovt skadade kulturlämningar 2025. Götaland hade den högsta andelen skador 2025, med 25 procent skadade eller grovt skadade kulturlämningar.
Andel kända kulturlämningar med skada eller grov skada vid föryngringsavverkning per landsdel. Källa: Skogsstyrelsen
Markberedning ger mest skador
Markberedning fortsätter vara den enskilt största skadeorsaken på kulturlämningar. Inventeringen för 2025 visade att tio procent av kulturlämningarna hade skada eller grov skada till följd av markberedning. Ofta förekommer en kombination av flera skadeorsaker.
Utmärkning minskar skadorna
Andelen skadade eller grovt skadade kulturlämningar är högre när det inte finns någon utmärkning. Enligt Skogsstyrelsens uppföljning hade 15 procent av de omärkta kulturlämningarna skador eller grova skado, medan andelen för de kulturlämningar som hade någon form av märkning var 8 procent.
Minst skador finns på kulturlämningar som märkts ut med korrekt placerade kulturstubbar. Där hade 5 procent av lämningarna skador och grova skador vid den senaste inventeringen. En kulturstubbe är en 1,3 m hög (±0,5 m) stubbe som används som markering vid kulturlämningar.
Kulturstubbar gör att påverkan på kulturlämningar minskar. En kulturstubbe är en 1,3 meter hög stubbe som används som markering vid kulturlämningen.
Du hittar Skogsstyrelsen statistik om skador på kulturmiljöer här.