Punkt 5 Naturvårdsbränning

På den här punkten testas naturvårdsbränning utan virkesuttag. En del träd kommer att dö men de flesta överlever. Många träd kan utveckla tjärved.
Naturvårdsbränning utan virkesuttag. Träden är svedda i basen och en del börjar dö.
Bild: Line Djupström

Effaråsen, punkt 5.Vårvintern 2013 utfördes en så kallad naturvårdsbränning i detta område. Det är en kontrollerad brand anlagd på skogsmark. Tanken är att den ska likna en naturlig brand.

Vissa träd skadas i branden och kommer att utveckla tjärved på samma sätt som de katade träden. Andra träd dör, men de flesta överlever.

Varför behövs skogsbranden?

Gamla tallskogar har olika höga naturvärden beroende på hur skogen har skötts, men nästan alla har spår av tidigare skogsbränder. Man brukar säga att det är branden som skapat tallskogen och dess artinnehåll. Bränd ved, torrakor, senvuxna träd och tjärved ger unika vedstrukturer som är viktiga för en lång rad insekter, svampar, mossor, lavar och fåglar. Många av dessa är idag hotade eller sällsynta.

Idag har skogsbränderna i stort sett upphört och nu skapas mycket lite död ved. Någon naturlig tillförsel av grova lågor kan inte förväntas, därför kommer det att bli akut brist på livsmiljöer för många vedlevande arter om vi inte sätter in aktiva skötselåtgärder.

Frånvaro av brand i en tallskog medför bland annat att andra trädslag som gran får möjlighet att växa upp. Skogen förändras och blir mer skuggig, fuktig, kall och så småningom blir förnalagret tjockare. Det här tycker inte ljus- och värmeälskande arter om.

Idag vet vi att det finns ett 50-tal svamparter och ett 40-tal insektsarter i Sverige av skalbaggar, skinnbaggar, flugor och fjärilar som är direkt brandberoende.

När passar naturvårdsbränning som åtgärd?

Naturvårdsbränning syftar till att bevara, utveckla och förstärka miljövärden i tallskogar och lämpar sig för objekt inom eller i anslutning till nyckelbiotoper med så kallad förgraning och/eller brist på död ved.

Pågående forskning

Här följer vi den döda vedens utveckling och tittar på arter som är knutna till den. En viktig del i försöket är att jämföra de naturvårdsbrända ytorna med de skogsområden som enbart har naturvårdande skötsel, det vill säga de områden där alla träd har lämnats kvar men åtgärder satts in för att öka naturvärdena. Exempelvis jämförs döda och döende träd skapade av branden med de träd som skapats med hjälp av skördaren.

Senast korrigerad: 2017-04-12
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (0 st)