Välja trädslag

De vanligaste trädslagen – och alternativen

Tall och gran är huvudträdslagen i svenskt skogsbruk, följda av björk. Björken förekommer ofta insprängd i gran- och tallskog och är ett alternativ till barrträd på fuktigare marker. Tillsammans står dessa tre trädslag för över 90 procent av virkesförrådet.

Men det finns fler alternativ att överväga. Kanske vill du satsa på snabbväxande lövträd (hybridasp och poppel m.m.) ädellöv eller en blandning av flera trädslag? Vid plantering kan även utländska barrträdsarter komma i fråga. I norra Sverige är contortatall och sibirisk lärk vanligast, medan hybridlärk, sitkagran och douglasgran kan vara aktuella längre söderut.

Rätt trädslag på rätt plats

Valet av trädslag påverkar hela skogens utveckling. Trädslagen skiljer sig åt i tillväxt, virkesvärde, skadebenägenhet, lämplighet på olika marker och påverkan på biologisk mångfald. 

Dessa faktorer behöver du ta hänsyn till när du väljer trädslag:

• Ståndort. Markens bördighet, fuktighet och vegetationstyp avgör vilka trädslag som trivs. Läs mer om ståndortsplanering.
• Skaderisker. Viltbete, stormar, rotröta samt insekts- och svampangrepp spelar in.
• Klimat. Nuvarande och framtida klimat påverkar risken för torka, frost och storm.
• Skötselmål. Vad vill du uppnå med skogen? Hög virkesproduktion, rekreation, biodiversitet?
• Planttillgång. Vad finns att tillgå i form av frö och plantor?
• Hänsyn.  Vissa marker kräver särskild miljö- eller kulturhänsyn.

Var passar trädslagen?

• Tall. Trivs bäst på torra, magra marker. Ger ofta hög virkeskvalitet, men växer långsamt. Ljuskrävande och känslig för viltbete under uppväxten. Läs mer om tallen.
• Gran. Föredrar frisk till fuktig mark. Har hög tillväxt, men är känsligt för storm och rotröta, särskilt på blöt mark eller efter markberedning. Läs mer om granen.
• Björk. Snabbväxande, ljuskrävande och relativt stormtålig. Mindre rötbenägen än gran. Vårtbjörk passar på frisk mark, och glasbjörk på fuktig mark. Läs mer om björken.
• Contortatall. Alternativ på torra och friska marker i Norrland och norra Svealand. Läs mer om contortatallen.
• Asp. Ljuskrävande och snabbväxande. Passar på frisk mark. Läs mer om aspen.
• Al. Gynnas av fuktiga marker. Förbättrar marken genom kvävefixering. Läs mer om alen.
• Ek. Långsamväxande, ljus- och värmekrävande. Passar på bördiga marker i södra Sverige. Läs mer om eken.

Verktyget Var passar trädet visar var de olika trädslagen passar bäst på en skala från skuggtolerant till ej skuggtolerant, närings- och vattentillgång och markslag från lera till sand. 

Du kan också läsa mer om de olika trädslagen i svenska skogar här.

Var i landskapet är det gynnsamt med lövträd?

• I fuktiga partier.
• I lågt liggande stråk i terrängen.
• På frisk näringsrik mark.
• I vindexponerade lägen.
• Där rotröta i gran gör växelbruk med björk önskvärt.
• På odlad mark som ska beskogas.
• Intill bebyggelse och kulturlämningar.
• Invid öppna områden och vattendrag.
• Längs vägar för att skapa omväxling.
• Där utsikter kan skapas.

Ädellöv – på de bästa markerna

Om du vill satsa på lönsam virkesproduktion med ädellöv bör marken vara mycket bördig. Rekommenderade lägstanivåer för ståndortsindex är:

• Ek24
• Bok24
• Ask28

Om du tidigare har haft gran i beståndet bör ståndortsindex vara minst G28. Verktyget Ståndortsindex hjälper dig att bedöma markens produktionsförmåga.

Finns det redan ett bra ädellövbestånd och marken är lättföryngrad kan du satsa på självföryngring. Om du istället tänker plantera eller så, har du större frihet att byta trädslag – men det gamla beståndet ger ofta en god fingervisning om vad som fungerar.   

Lagen styr

Du har alltid möjlighet att nyanlägga ädellövskog där det tidigare funnits andra trädslag. Du får däremot inte byta ut ädellövskog mot annan typ av skog. Det finns dock möjlighet att flytta ädellövskog från produktionsmässigt dålig mark till bättre ståndort, men då måste Skogsstyrelsen kontaktas för ett godkännande. Läs mer om lagar och regler (SVL §22-§28).

Ett exempel från verktyget Var passar trädet visar två extremer av trädslag - boken som är skuggtolerant och eken som växer bäst när den får mycket ljus.

Blanda trädslag för en robustare skog

I många fall är det fördelaktigt att blanda trädslag. Blandskog minskar risken för stormskador och sjukdomar, ge jämnare tillväxt över tid och bidrar till ökad biologisk mångfald. Nedan syns ett klassiskt exempel där gran odlas längst ner på god och frisk mark, tall på svag mark högst upp och en blandskog däremellan.

llustration: Nils Forshed.

Ståndortsanpassa till bättre lövskog

Lövskogen passar inte överallt. Den ska huvudsakligen växa där förutsättningarna är som bäst. Det kommer att ge dig lövskog med bättre tillväxt och kvalitet, koncentrerad till områden som är möjliga att sköta.
Du kan vinna mycket på en bättre struktur för lövskogen.

Ska du kunna sköta lövträden på deras egna villkor krävs att de står i grupper eller minibestånd. Även den tekniska utvecklingen gör det allt viktigare att få större behandlingsenheter.

För att kunna nyttja lövträd krävs dels att de växer på lämplig mark och dels att de växer i grupper som kan hanteras enhetligt.

Ståndortsanpassning är en bra möjlighet. Klibbal (1) växer bra på fuktiga marker såsom i dalsänkan. Även glasbjörk (2) kan med fördel användas i fuktigare partier i landskapet. På friskare och lite torrare marker är vårtbjörk (3) ett bra alternativ. I bördiga sluttningar är asp och hybridasp (4) ett lämpligt trädslag, dvs. marker där gran (5) också växer mycket bra. Illustration: Rose-Marie Rytter.

Ta hjälp av våra verktyg 

Tallen på den magra torra marken, granen på den bördigare och fuktigare och björk när det börjar bli blött. Illustration: Rose-Marie Rytter.

• I Val av trädslag och föryngringsmetod får du grundtipsen.
• I Var passar trädet kan du se var olika trädslag har sina nischer - skuggigt eller soligt, lerigt eller sandigt, fuktigt eller torrt.
• I Plantval ser du vilka konsekvenserna blir av att använda olika provenienser eller fröplantager.