Slutavverkningens grunder

Slutavverkning, eller föryngringsavverkning som det ofta kallas, är skördetid för skogsbrukaren. Slutavverkning står för över 80 % av inkomsterna under hela omloppstiden.
Nästan all slutavverkning görs maskinellt med skördare.
Bild: Erik Viklund

Skogsskötselsystemet trakthyggesbruk

Slutavverkning är en del av det vi kallar trakthyggesbruk. Trakthyggesbruk innebär att skogen sköts i mer eller mindre likåldriga bestånd som avverkas, föryngras, röjs, gallras och så småningom slutavverkas igen.

Trakthyggesbruket är det helt dominerande skogsskötselsystemet sedan det infördes på bred front i Sverige i mitten av 1900-talet. Idag är planeringssystem, rutiner och maskiner anpassade för trakthyggesbruket. Trakthyggesbruk med slutavverkning är alltså ett "säkert" alternativ som rådgivare och entreprenörer har lång erfarenhet av. Systemet har också visat sig ge hög tillväxt och god ekonomi för skogsägaren. Men det hindrar inte att det finns andra sätt att sköta skogen. Olika former av blädning, luck- och kanthuggning ryms inom det vagt definierade begreppet hyggesfritt skogsbruk. Idag är skogsägaren relativt fri att välja skogsskötselsystem själv, inom vissa ramar. Det hyggesfria skogsbruket beskrivs på annan plats.

Kort om slutavverkning i Sverige

  • Skogen slutavverkas när den är ekonomiskt mogen. En granskog på bördig mark i södra Sverige slutavverkas kanske redan vid 60 år medan en tallskog i Norrlands inland kan få växa till 120 år. 
  • Skogsvårdslagen har regler för Lägsta tillåtna ålder för slutavverkning (LSÅ). De anger en lägsta nivå. Normalt får skogen växa betydligt längre än så.
  • All slutavverkning av bestånd större än 0,5 hektar ska anmälas till Skogsstyrelsen senast 6 veckor före åtgärd.
  • Nästan all slutavverkning görs idag med maskinsystem med skördare, som avverkar, och skotare som samlar ihop och transporterar ut virket till en välta vid bilväg.
  • I Sverige dominerar sortimentsmetoden, vilket betyder att stammen delas upp på sortiment (timmer, massaved och energived) redan i skogen. I en del andra länder lunnas hela stammar ut från skogen och uppdelningen i sortiment görs vid industri eller vägkant.
  • Årligen slutavverkas cirka 200 000 hektar. Det motsvarar knappt 1 % av den brukade skogsmarksarealen i landet. Samtidigt gallras ungefär 400 000 hektar per år.
  • Av allt gagnvirke som når industrin kommer 70-75 % från slutavverkningar, resten från gallringar. Samtidigt står slutavverkningen för 80-90 % av skogsägarens intäkter.
  • Slutavverkningen är den åtgärd som har störst påverkan på skogens biologiska mångfald. Det är därför viktigt att avverkningsplaneringen tar hänsyn till naturmiljön genom att lämna hänsynsytor, död ved, kantzoner och naturvårdsträd.
  • Slutavverkningen är också den största källan för primär skogsenergi i form av grenar och toppar från de avverkade träden.
Senast korrigerad: 2016-09-07
Barr
Avverkning

Kommentarer (0 st)