Hänsyn vid slutavverkning

Slutavverkningen är den skogsbruksåtgärd som har störst påverkan på miljön. Med rätt hänsynsåtgärder går det att åtminstone mildra effekterna. Ibland kan åtgärderna till och med stärka mångfalden.
Både natur och kultur ska värnas vid slutavverkningen. Odlingsröse och högstubbar.
Bild: Mats Hannerz

Hänsyn till naturmiljön, kulturmiljön, friluftslivet och i norra Sverige rennäringen ska förstås finnas med i hela avverkningsplaneringen. Hänsyn är ett krav i skogsvårdslagstiftningen, och de markägare som är certifierade har ytterligare regelverk att förhålla sig till. Skogssektorns gemensamma målbilder för god miljöhänsyn ger praktiska tips om hur olika miljöer kan skyddas på bästa sätt.

Hos skogsföretag och entreprenörer som är certifierade finns krav på kunskap om natur- och kulturhänsyn. En duktig planerare och skördarförare kan bedöma vad som ska sparas även om det inte skulle vara markerat i traktdirektivet. Men du som markägare känner kanske din mark ännu bättre och kan säga till om det finns några särskilda värden.

Grundtipsen för naturhänsyn på hygget

Här är några grundtips. Mer finns i målbilderna och i sektionen Naturhänsyn.

Naturhänsyn på hygget, illustration Martin Holmer.

Levande och döda träd, kantzoner och hänsynskrävande biotoper. Siffrorna hänvisar till texten nedan. Illustration Martin Holmer.

1. Levande träd

Spara alltid ett visst antal levande träd på hygget. Trädgrupper är att föredra framför enskilda, strödda träd. Grova och gamla träd av ek och asp, liksom trädformiga sälgar och bärande träd och buskar har alltid ett värde, oavsett var de står.

2. Döda träd

Död ved är en bristvara i skogen. Vid föryngringsavverkningen har vi chans att både bevara och skapa ny död ved. Vedlevande insekter, svampar, mossor och lavar behöver en ständig tillgång till död ved av olika åldrar och kvalitet. Därför fyller både de stående träden, lågan och högstubben en funktion.

Försök om möjligt att samla den döda veden i grupper. Det kan du göra genom att antingen lämna en hänsynsyta där det redan finns döda träd, eller genom att skapa högstubbar intill en befintlig hänsynsyta eller kantzon av något slag.

3. Kantzoner mot impediment, vatten och andra ägoslag

Kantzoner fyller en viktig funktion i naturen. Dessa områden kan fungera som livbåtar för många arter under hyggesfasen tills dess att skogen runt omkring vuxit upp. I kantzonerna är dessutom marken opåverkad vilket är viktigt för många marklevande växter. I kantzoner mot vatten blir klimatet jämnare och fuktigare än på den öppna föryngringsytor. Det gynnar många mossor, lavar och snäckor.

4. Hänsynskrävande biotoper

Sumpskogar, småvatten, källor och andra värdefulla biotoper ska förstås bevaras vid avverkning. Dessa områden hyser ibland ovanliga och skyddsvärda arter och bidrar till variation i landskapet. 

Använd målbilderna

Skogssektorn har gemensamt tagit fram målbilder för god miljöhänsyn. Där finns bra och praktiska tips för hänsyn vid olika skogsbruksåtgärder. I Skogskunskap kan du också hitta filmer som beskriver olika målbilder.

Gör hänsynen någon nytta?

Tanken bakom hänsynen vid slutavverkningen är att det ska finnas substrat och miljöer som gör att skogens arter kan överleva eller återinvandra efter den ljus- och näringschock som hygget innebär. När den nya skogen sluter sig kommer den att innehålla både de äldre sparade träden och unga träd, och dessutom mera död ved. Men vet vi om hänsynen gör någon faktisk nytta? Forskare har studerat effekterna av hänsyn på hygget sedan åtgärderna började bli mer allmänna i mitten av 1990-talet. 

I en rapport från Skogforsk och Sveriges lantbruksuniversitet har cirka 120 vetenskapliga studier granskats. Några nyckelresultat presenteras i sektionen Naturhänsyn i Skogskunskap. Där kan du också ladda ner rapporten i sin helhet. En kortare sammanfattning finns i Fakta Skog nr 7 2016.

Rapporten Naturhänsyn vid avverkning. Bakgrundsfoto Lena Gustafsson.

Rapporten Naturhänsyn vid avverkning sammanfattar och gör synteser av 120 vetenskapliga studier av naturhänsyn vid slutavverkning. Bakgrundsfoto Lena Gustafsson.

Senast korrigerad: 2017-10-13
Avverkning

Kommentarer (0 st)