Askåterföring

Vid uttag av skogsbränsle förs näringsämnen bort från skogen. Ett sätt att kompensera näringsförlusten är att återföra den aska som bildas när bränslet förbränns.
Lastad med aska
Bild: Dala Skogsvitalisering

Bränsle från skogen är idag en viktig del av den svenska energiförsörjningen. Skogsbränsle i form av grot (grenar och toppar), är förnybart och ett miljömässigt bra alternativ till fossila bränslen. Men för att grotuttaget ska vara hållbart på lång sikt är Skogsstyrelsens rekommendation att återföra förbränningsaskan till skogen.

Varför askåterföring?

Näringskompensation...

Grot innehåller en stor del av trädens näringsämnen och när den tas ut i stället för att ligga kvar och förmultna leder det till en förlust av näring. Förlusten kan på sikt leda till brist på vissa ämnen och också till försurning, eftersom många av näringsämnena i groten är basiska. Fältförsök tyder på att grotuttag i föryngringsavverkning ger tillväxtnedsättningar i nästa skogsgeneration för gran, däremot inte för tall. Grotuttag i gallring medför dock tillväxtnedsättning för både gran och tall.
 
Genom att återföra förbränningsaskan till skogen kan en del av denna förlust kompenseras. I askan finns nämligen många av de viktiga näringsämnena kvar, som till exempel fosfor och de basiska ämnena kalcium, magnesium och kalium. Det är bara kvävet som försvinner med rökgaserna.

...och motverkad försurning

När trädet tar upp baskatjoner (basiska ämnen med positiv laddning) avger de vätejoner som bidrar till att skogsmarken försuras (pH sjunker). När biomassan så småningom bryts ner konsumeras vätejonerna och pH-värdet i marken stiger igen. Om groten tas ut försvinner en del av baskatjonerna som behövs för att balansera skogsmarkens surhetsgrad. Grotuttag kan alltså leda till försurning av mark och i vissa fall även av ytvatten.

Med askåterföring får marken tillbaks de baskatjoner som behövs för att motverka försurningen. pH-värdet i marken stiger vid tillförseln och effekten kvarstår även cirka 10 år efter åtgärden.

Ökad tillväxt på bördiga men lägre på svaga marker

På torvmarker begränsas tillväxten ofta av brist på andra näringsämnen än kväve, främst fosfor och kalium. Det gör att tillväxten ofta ökar efter asktillförsel på dikade torvmarker.

På fastmarker är variationen stor mellan olika skogar. Försök i yngre och medelålders tall- och granskogar visade inte någon signifikant tillväxteffekt 5-15 år efter asktillförseln. Däremot finns ett samband med markens bördighet. På bättre marker (bonitet över cirka 6-7 m3sk/ha, år), och där kol-kvävekvoten i humuslagret är under cirka 30 (d.v.s. där andelen kväve är hög) ser man en positiv tillväxtrespons, upp till 10 %. På svaga marker kan däremot tillväxten bli lägre efter asktillförsel.

 

Tillväxt-efter-askåterföring-Skogsskötselserien-784x744px.jpg

Figurerna visar den relativa tillväxten i ung- och plantskog efter askåterföring. Värden över 1 (den streckade linjen) är bättre tillväxt än på kontrollytor utan asktillförsel. Givorna har varit 1-6 ton per hektar. Resultaten från fältförsöken tyder på att askåterföringen ger bättre resultat på bördigare marker och sämre på svaga marker. Figur från Skogsskötselserien nr 17.

Vanligast med spridning från traktor eller skotare

Askåterföring sker med traktor, skotare eller helikopter försedd med befintlig teknik för spridning av fastgödsel. Traktor/skotarspridning är vanligast då korta terrängtransportavstånd ofta är en förutsättning för att skogsbränsleuttag överhuvudtaget ska kunna göras.

Anmäl askåterföring till Skogsstyrelsen

Askåterföring ska alltid anmälas till Skogsstyrelsen för samråd minst sex veckor innan åtgärden planeras. Askan ska alltid testas innan spridning för att säkerställa att halten av näringsämnen är tillräckligt hög och att den inte innehåller för höga halter av tungmetaller och andra olämpliga ämnen. Askan ska också vara härdad innan den sprids så att den inte löses upp för snabbt. Det görs på värmeverket eller av spridningsentreprenören.

Tänk på skyddsavståndet, 10 och 15 meter

Vid askspridning är det viktigt att inte påverka vatten och andra värdefulla miljöer negativt. Därför rekommenderar Skogsstyrelsen att hålla ett avstånd på minst 15 meter mot sjöar och vattendrag, våtmarker, formellt skyddad mark, hänsynskrävande biotoper och tomtmark. Mot diken, annans mark och annans väg rekommenderas en skyddszon på tio meter.

Filmer om askåterföring

Skogsstyrelsen tog 2021 fram en serie filmer om askåterföring och biobränsle. Här är de två som handlar om aska.

Filmen beskriver varför det är så viktigt att askåterföra. 4:13 min.

I filmen visas hur askåterföring utförs i praktiken och vilka moment som är viktiga i samband med askåterföring. Filmen visar också vilken hänsyn som måste tas för att uppfylla Skogsstyrelsens rekommendationer. 5:30 min.

Senast korrigerad: 2021-08-26

Kommentarer (0 st)