God lönsamhet

Det finns flera sätt att räkna på skogsbrukets lönsamhet. Investeringskalkyler med nuvärden är det traditionella. För en skogsägare kan det vara mer intressant med kassaflöde eller kapitaluppbyggnad.
Bild: Mats Hannerz

Kassaflöde

För många skogsägare räcker det att se hur mycket pengar som blir över när alla skatter är betalda. Det årliga kassaflödet ger ett mått på det. Det är alla inkomster från skogsbruket och kringliggande näringsverksamhet minus omkostnader och skatter. Kassaflödet kan jämnas ut med skogskonto, periodiseringsfonder och expansionsfonder. Mer om det längre fram.

Värdering av eget arbete

Om du inte värderar din tid så högt, eller sätter skogsarbete på nöjeskontot, så kan du hålla kostnaderna nere så att nettot blir högre. Men det är förstås en chimär - allt arbete kostar egentligen.

I verktyget Lönsamhet vid skogsvårdsarbete kan du beräkna din timpeng när du jämför med lejd arbetskraft och olika prestationsnivåer.

Avkastning per hektar

I jordbruket pratar man ofta om avkastning per hektar, men mer sällan i skogsbruket. Om skogsägaren tänker i "per hektar" så är det lättare att få en överblick av skogsfastigheten. Virkesförrådet per hektar, skogsnettot per hektar och förvaltningskostnaden per hektar är några exempel. Med nettoavkastningen per hektar går det att se till exempel om intäkterna på lång sikt räcker för att betala räntorna på skogsköpet. Det saknas statistik över avkastningen per hektar, men bedömare menar att det ofta ligger kring 1000 kronor per hektar i Mellansverige. Här är en intressant artikel om att tänka i per hektar.

Kapitaluppbyggnad i skogen

Skogsägaren kanske inte är intresserad av maximal avkastning nu, utan vill spara upp skog för framtiden. Värt att tänka på att gammal granskog kan blåsa ner eller drabbas av rotröta och insektsskador. Tallskog står betydligt längre och kan öka i värde. Men om skog bara sparas som en bankbok kommer nästa generation skogsägare att få problem med en skev åldersfördelning.

Kapitaluppbyggnad kan förstås göras på andra sätt i skogsföretaget genom att inkomster från skogen placeras i byggnader, vägar, aktier och liknande.

Lönsamhet kan vara nöjdhet

Om inkomsterna från skogsbruket inte är det viktigaste - de flesta skogsägare har ju en försörjning vid sidan om - så kanske den egna förnöjsamheten är den största lönsamheten. En vacker miljö, jakt, fiske eller bärplockning med familjen. Men förr eller senare behöver även denne skogsägare inkomster för att täcka utgifterna på skogsgården.

Nuvärde - där tid är pengar

En krona idag är mer värd än en krona om 100 år. Tid är pengar, det är det investeringslära och räntekalkyler handlar om.

tid_och_pengar_low_1200x500px.jpg

Ekonomer brukar illustrera en investering med ett diagram. Neråtpilar för kostnader och uppåtpilar för intäkter. Ju längre pil, desto högre kostnad resp. intäkt. Den horisontella x-axeln visar tidens gång.

Sådana här diagram ser ekonomer framför sig när det ska köpas en traktor eller byggas en massaindustri. Hur vet man då om en investering är lönsam? Ja, om det inte vore för tiden, så vore det enkelt. Om summan av uppåtpilarna ger mer intäkter än summan av nedåtpilarna så är det lönsamt.

Men man kan inte bortse från tiden. Alla vet intuitivt att en hundralapp i handen i dag är mer värd än hundra kronor om fem år. Den som lånar ut sin hundralapp vill ha en ersättning för att han avstår från att använda pengarna i dag - han vill ha ränta.

Ränta på ränta

Säg att din långivare vill ha 2,5 procents ränta. Då kan vi räkna ut vad han vill ha om fem år - det är hundralappen plus ränta på ränta i fem år - precis som en gammeldags bankbok. Efter första året är den värt 102,50. Nästa år 102,50*1,025= 105,06 kr och efter tredje året 107,68 kr. Efter fem år är hundralappen uppe i 113 kr.

Diskontering

Men vi kan också göra tvärtom: Räkna ut vad hundra kronor som faller ut om fem år är värda i dag med 2,5 procents ränta. Det kallas diskontering, och det blir 88 kr. Storleken på diskonteringen liksom nuvärdet är förstås beroende av vilken ränta vi använder.

Nuvärde

Vid en investering talar man om ett nuvärde. Det är summan av alla intäkter, diskonterade tillbaka till i dag, minus alla kostnader, också diskonterade till i dag.

Är nuvärdet positivt lönar sig investeringen, är det negativt är den olönsam. Är nuvärdet positivt för t.ex. en röjning, så lönar det sig alltså att röja med den ränta du valt.

Har du ont om investeringspengar för skogen ska du i första hand göra det som ger högst nuvärde.

Kortare omloppstid

Ju mer avlägsna intäkterna är i tiden, desto lägre värde har de i dag. Med åtgärder som gör att skogen växer snabbare, som dikesrensning och förädlade plantor, blir det lönsamt att slutavverka tidigare. Det kan handla om både fem och tio år. De framtida intäkterna behöver då inte diskonteras lika många år, och det får stort positivt genomslag i en nuvärdeskalkyl.

hundralapp-med-nuvärdeskurva-1200x600px.jpg

Nuvärdet: Om du får en hundralapp om 5 år så har den med 2,5 procents ränta ett nuvärde på 88 kr. Om den i stället faller ut om 25 år blir nuvärdet 54 kr. Faller den ut om 100 år är nuvärdet 8 kr.

Med verktyget Nuvärde kan du räkna ut nuvärdet av olika skogliga investeringar som plantering, röjning och gallring.

Senast korrigerad: 2019-03-28
Ekonomi

Läs mer

Kommentarer (0 st)