Om Virkesförråd

Här beskriver vi bakgrunden till verktyget Virkesförråd.

En mer exakt skattning av virkesvolymen i ett bestånd kräver en totalinventering av alla träd. Det görs ofta vid en rotpoststämpling då alla träd klavas i brösthöjd. Dessutom mäts höjden på ett urval provträd i olika storleksklasser och trädslag. Virkesförrådet bestäms sedan med hjälp av funktioner för enskilda träds volymer (verktyget Volymberäkning).

Ofta nöjer man sig dock med stickprov, till exempel när man gör en skogsbruksplan eller planerar en avverkning. Här finns både tabellverk och funktioner som överslagsmässigt ger ett mått på virkesförrådet. Vi har valt att använda enkla tabeller och funktioner som ger svaret i skogskubikmeter per hektar. Volymerna kan räknas om till fastkubikmeter eller andra mått med verktyget Omräkningstal.

I verktyget Virkesförråd används stickprov med relaskopytor där grundytan mäts. Ett antal övre-höjdsträd måste också mätas (höjden på de 100 grövsta träden per hektar). Med grundyta och övre höjd kan du gå in i tabeller och läsa av virkesförrådet. I verktyget har vi hjälpt till genom att göra tabellerna digitala. Funktionerna för ungskog använder medelhöjd i stället för övre höjd. För bok och ek behövs också stamantal, och för bok också ståndortsindex.

Stickproven kan också göras med klavning och höjdmätning i cirkelprovytor med radie 5,64 m (100 m²), 7,98 m (200 m²) eller 10 m (314 m²). Det är lite mer arbetsintensivt.

Tall och gran >10 meter

Uppgifterna för tall och gran som är högre än 10 meter är hämtade från tabeller i Skogsstyrelsens gallringsmallar, och de finns också i tidigare utgåvor av Praktisk skogshandbok. Tabellerna ger ett grovt mått på virkesvolymen i trädslagsrena bestånd. I verkligheten kan den vara både högre och lägre beroende på trädens stamform, trädslagssammansättning och bördighet. Tabellerna täcker inte in de mest virkesrika bestånden som blivit allt vanligare idag.

Barr ungskog

Virkesförrådet i yngre barrskog kan skattas grovt med diagram som har hämtats från en äldre handledning från Skogsstyrelsen (1980-tal) och överförts till funktioner. Här används grundytevägd medelhöjd i stället för övre höjd.

där Höjd=grundytevägd medelhöjd i meter, Vol=volym i skogskubikmeter per hektar, G=grundyta i m² per hektar.

Björk

Volymfunktionerna för björk har tagits fram av Ulf Johansson, SLU, och bygger på 155 tillfälligt utlagda och volymsbestämda provytor. Funktionerna är dock opublicerade. De gäller för hela landet och för både glasbjörk och vårtbjörk. Grundmaterialet täcker upp till 28 m² grundyta och 29 meters övre höjd. Extrapolering utanför dessa gränser måste därför göras med försiktighet.

lnVol=-2,60719+1,01035*lnG+0,88005*lnHdom

där Vol=volym, m³sk/ha G=grundyta m²/ha Hdom=övre höjd, dm

Bok

Funktionen för bok bygger på data insamlade av Charles Carbonnier, som har sammanfattats i en funktion av Per-Magnus Ekö, SLU.

Carbonnier, C. 1971. Bokens produktion i södra Sverige. Studia Forestalia Suecica Nr 91.

Funktion för beräkning av virkesförrådet i bok baserat på data från Carbonnier, 1971. g = grundyta, m²/ha; n = stammar/hektar; si= ståndortsindex (h100); hdom = övre höjd (meter); fg=före gallring; u=uttag; eg=efter gallring. För bara beståndsuppskattning sätts u=0.

Ek

Funktionen för bok bygger på data insamlade av Charles Carbonnier, som har sammanfattats i en funktion av Per-Magnus Ekö, SLU.

Carbonnier, C. 1975. Produktionen i kulturbestånd av ek i södra Sverige. Studia Forestalia Suecica Nr 125.

Funktion för beräkning av virkesförrådet i ek baserat på data från Carbonnier, 1975. g = grundyta; m²/ha; n = stammar/hektar; hdom = övre höjd meter; fg=före gallring; u=uttag; eg=efter gallring. För bara beståndsuppskattning sätts u=0.