Virkesförråd - övre höjd

För att veta virkesförrådet exakt behöver du mäta alla träd. Här kan du i stället grovt skatta förrådet med en stickprovsmätning av i första hand grundyta och övre höjd. Se filmen.

Tänk på att våra beräkningsverktyg bygger på modeller som är mer eller mindre grova förenklingar av verkligheten. Modellerna kommer aldrig att ge det sanna resultatet för ett enskilt skogsbestånd eftersom de inte kan väga in beståndets alla egenskaper. Däremot ger resultaten en bild av hur ett genomsnittligt bestånd av din typ ser ut eller beter sig. 

Kommentarer (14 st)

SkogsKalkylen · 2022-07-20
Hej! Finns det möjlighet att få tillgång till tabellerna med de formtal som används i beräkningsverktyget? Vänligen, SkogsKalkylen
Svar från Skogskunskap · 2022-07-20

Hej Skogskalkylen, Tabellerna över virkesförrådet utifrån övre höjd och grundyta finns bland annat i tabell 16-19 i Praktisk Skogsbok, 15:e upplagan från Föreningen Skogen. Funktioner för övriga trädslag beskriver vi i "Om virkesförråd" (se länk på denna sida). Tabellerna utifrån medelhöjd och grundyta är hämtade från Tor Jonssons tabeller för olika formtal. Dessa har jag i Excel och kan förstås skicka om du meddelar kontaktuppgift, skicka direkt till mats.hannerz@silvinformation.se. / Hälsningar Skogskunskap

Mats Toftner · 2021-06-25
Hej! Jag tror det är dags att förlänga tabellerna i synnerhet för granen. Jag kommer relativt ofta till bestånd med en grundyta på över 50 m2 och jag tror inte det är fel på mitt relaskop...
Svar från Skogskunskap · 2021-06-28
Hej Mats, vi skulle också gärna förlänga tabellerna, de klarar inte av den grova skogen. Men för det behövs någon forskare som tar sig an att ta fram nya siffror. Vi får rikta en uppmaning och samtidigt hålla ögonen öppna om det trots allt skulle finnas några nya siffror. / Skogskunskap
Marcus · 2019-05-20
Hej! Om jag vill räkna ut virkesförrådet i en röjning under 3m till tex en skogsbruksplan. Finns det några bra formler eller andra sätt att räkna?
Svar från Skogskunskap · 2019-05-20
Hej Marcus, Vi har lagt in förenklade ungskogsfunktioner för skog som är minst 3 meter hög. Som du kan se om du provar med en 3-metersskog så blir virkesförrådet väldigt lågt, och felskattningen troligen ganska hög (procentuellt sett). Ännu lägre ungskog brukar man inte ange virkesförråd på. Det blir så små volymer så att det inte påverkar skogsbruksplanens totalvolymer och felskattningarna är stora. Om du själv är nyfiken kan du alltid lägga ut en provyta och mäta höjd och diameter på samtliga träd. Sedan är det skolmatematiken som får användas för att räkna ut grundytan. Volymen kan du räkna som om träden är en cylinder men multiplicera med cirka 0,7 (formtalet som anger trädens avsmalning - unga träd har mindre avsmalning och högre formtal än äldre träd). / Hälsningar, Skogskunskap.
Micke Ö · 2018-10-27
Hej, Min fru och jag köpte tidigare i år en lantbruksfastighet med ca 1 ha trädgårdstomt och ca 4 ha skog. Skogen var för både föregående ägare och oss en "bisak": Vi köpte fastigheten pga huset och trädgården, för att ha som sommar/helgställe. Skogen har inte "vårdats" av föregående ägare med någon ekonomisk målsättning/syfte och några sådana planer har inte vi heller. Den utgörs - enligt min lekmannabedömning - av en slumpmässig blandning av vildvuxen gran, tall, diverse lövträd här och där, samt "skräpträd"/sly och "sumpmark". Nyligen fick vi Skatteverkets blankett "Uppgiftsinsamling inför förenklad fastighetstaxering 2020; Lantbruksenhet". Jag kan tänka mig att man på detta forum kanske drar lite på munnen inför tanken på våra förbryllade miner inför rutorna "bonitet", "virkesförråd", mm. ;-) Vi har aldrig någonsin hört talas om dessa begrepp. Efter lite googlande förstår jag vad de innebär i princip, men hur i "all' sin' da'r" ska vi kunna få fram några vettiga siffror att fylla i på blanketten? Ska vi traska kors och tvärs genom skogen och mäta jag-vet-inte-hur-många trädstammar? Eller ska man anlita någon form av fackman för detta?
Svar från Skogskunskap · 2018-10-29
Hej Micke Ö, Uppgifter om din skog borde ju finnas i fastighetsregistret sedan tidigare. Bonitet etc., dvs. markens bördighet, har nog inte förändrats. Däremot har virkesförrådet sannolikt ökat rejält om det inte har gjorts några avverkningar eller skett några stormfällningar. Kolla vad som finns. På Skogsstyrelsens hemsida kan du som skogsägare använda Mina sidor och där göra egna beräkningar av virkesförrådet med data från laserskanningen som täckt hela Sverige. Jag är som redaktör för dåligt påläst för att veta om 4 hektar är tillräckligt för att få tillgång till Mina sidor, men det borde gå. Vem som helst kan också gå in i funktionen Skogliga grunddata och markera ett område och där få fram uppgifter om virkesförråd, grundyta och andra skogliga begrepp. Det är lite pyssel men skogsägandet kommer att bli mycket roligare. / Mats Hannerz, redaktör
Torbjörn · 2018-09-29
Hej, om jag använder samma grundyta och övre höjd så får jag högre virkesförråd på björk än gran. Har inte granen ett bättre formtal än björken och borde inte då virkesförrådet bli högre för granen?
Svar från Skogskunskap · 2018-09-30
Hej Torbjörn, om jag använder övre höjd 14 m och grundyta 20 så får jag 118 m3 på björk och 125 m3 på gran. I ett mer uppvuxet bestånd med övre höjd 20 och grundyta 28 får jag 226 m3 på björk och 230 på gran. Skillnaden verkar alltså vara större för unga bestånd där björken sannolikt har sämre formtal än granen men det är mindre skillnad på uppvuxen skog. Med brasklapp att detta inte är redaktörens specialområde. Gransiffrorna gäller för södra Sverige. Björkfunktionerna är ju ännu inte publicerade men jag gissar att de flesta provytor är från södra halvan av landet. Bakgrunden till virkesförrådsfunktionen finns beskrivet i "Om virkesförråd". / Mats Hannerz
Julian · 2018-04-24
Hej! Finns några enkla omräkningstal mellan "m3sk" till "m3to" och till "m3fub" ? Hur förhåller de sig till varandra?
Svar från Skogskunskap · 2018-04-24
Hej Julian, i verktyget Måttenheter-Omräkningstal finns alla de värden du undrar över.
Björn Andersson · 2018-03-21
Jag har testat att mäta ett område med ganska tät vegetation, gran och björk blandat. Mitt medel blev 22 björk- och 32 granstammar. Höjden blev 24 meter björk och 26 meter gran. Det är första gången som jag använder ett relaskop och är osäker om mina mätningar är riktiga. Jag får testa fler gånger. Min fråga är om det går att använda kalkylatorn även om det inte är ett rent bestånd, bara för att få en hyfsad uppfattning om virkesförrådet? Alltså låtsas som om det är två områden, ett med bara björk (22 m2, 24 m) och ett med gran (32 m2, 26m).
Svar från Skogskunskap · 2018-03-22
Hej Björn, du kan förstås använda måtten för varje trädslag och plussa ihop för att få ett överslag på virkesförrådet. Samtidigt ska man vara försiktig att övertolka resultaten. Du verkar ha ett väldigt tätt och ogallrat bestånd och det är ju stor skillnad på trädens form om de står glest eller tätt. Virkesförrådstabellerna är ju ett genomsnitt för mer normalt skött skog.
Bengt Westman · 2018-02-25
Varför är grundytan i tabellen bara jämna tal? Det händer ju lika ofta att grundytan är ett udda tal, t.ex. 19, 33 eller 37?
Svar från Skogskunskap · 2018-02-25
Virkesförrådet i tabellerna är ju aldrig exakt, det kan variera mycket mellan olika bestånd beroende på trädens form, diameterfördelning etc. Har du en grundyta på 23, titta på resultatet för 22 och 24 så hamnar virkesförrådet någonstans mitt emellan.
Rickard · 2017-12-11
Hej! Den uträkning för virkesfåöråd m3sk ha, som ni har här på sidan där du kan välja södra och norra Sverige, fylla i grundyta och medelhöjd och få ett resultat. Är den något sådär överenstämmande med verkligheten?
Svar från Skogskunskap · 2017-12-12
Hej Rickard, Virkesförrådsuppgifterna är hämtade från gamla tabeller som gäller för "gårdagens" skogar. De ger nog i medeltal hyggliga resultat men i verkligheten kan virkesförrådet skilja mycket beroende på skogens skötsel, trädens stamform, bonitet och trädslagsblandning. Tabellerna täcker heller inte in de virkestäta bestånd vi kan se i dagens skogar. Det pågår diskussioner om att ta fram nya funktioner.
Rickard Björklund · 2017-11-07
Hej! Är denna funktion tillförlitlig att använda om man nu har fått fram rätt grundyta och höjd? Är formeln (0,9*H*G/2) = m3sk ha ochså användbar?
Svar från Skogskunskap · 2017-11-07
Hej Rickard, Virkesförrådet kan räknas ut som grundytan gånger medelhöjden gånger ett formtal som visar trädens avsmalning. Din funktion är ju i princip höjd gånger grundyta gånger ett formtal på 0,45, vilket kan fungera som ett närmevärde för fullstora träd. Tabellerna tar däremot hänsyn till olika formtal för trädslag och landsdel, och dessutom för trädens storlek. Din enkla formel ger en fingervisning men tabellen är nog lite närmare sanningen. Unga träd har en mindre avsmalning, med formtal på kanske 0,7, medan stora träd (25 meter höga) kan ha formtal på 0,4-0,55.
Julia Gustafsson · 2017-09-28
Vad gäller för lärk i södra Sverige? Kan jag använda funktionerna för gran i södra Sverige, eller vad passar bäst?
Svar från Skogskunskap · 2017-09-29
Hej Julia, det saknas virkesförrådstabeller för lärk men i stället kan du använda den för gran. Det blir inte helt rätt men felet är litet, enligt tips från lärkexperten Ulf Johansson vid Tönnersjöhedens försökspark, SLU.
Rickard Larsson · 2017-09-07
Jag håller med Bengt att medelhöjden, eller rättare sagt Hgv är bättre att använda sig av vid skattning av virkesförråd. Jag har jobbat med Skogsbruskplanläggning under många år och sysslat mycket med uppföljningar av detta. Alla bestånd är mer eller mindre varierande och ju mer varierande beståndet är ju svårare är det att använda ÖH-trädet. Vid uppföljning har det visat sig att Hgv är lättare att träffa rätt med. Jag har varit verksam i Svealand och vi har använt Jonssons tabeller i stor utsträckning. Tallen har då en bra träffsäkerhet jmf med cirkeyteinventering med Brandells funktioner och H25 kurvor. Granen har däremot varit underskattad ca 5-7%. Detta gäller alltså jämförelser mellan inventeringsmetoderna, ej taxeringarna. Den volymstabell som finns i Skogsstyrelsens gallringsmallar och baseras på ÖH-trädet har vi fått betydlig sämre resultat med så den förkastade vi.
Svar från Skogskunskap · 2017-09-07
Hej Rickard, Tackar för de insiktsfulla kommentarerna. Det ger lite extra eld i brasan för våra ambitioner att förnya virkesförrådstabellerna. Jobbet finns på att-göra-listan men är beroende av extra finansiering. Vi håller tummarna för att det löser sig.
Mats Toftner · 2017-08-25
Om jag tar grundytor i löv som björk, bok och ek. Hur ska jag värdera volymen i förhållande till gran eller tall?
Svar från Skogskunskap · 2017-08-28
Hej Mats Toftner, Du trycker på ett behov som vi också ser. Det finns äldre tabeller för virkesförrådsbestämning av björk (Fries), bok och ek (Carbonnier) och även asp (norska tabeller) som vi just nu ser över om vi kan tabellera i Skogskunskap. Det finns också en ambition att se över alla virkesförrådstabeller för att göra dem lite mer anpassade till dagens stamtäta bestånd. Vi håller tummarna för att forskarna kan hitta finansiering till ett sådant arbete. /Skogskunskap
Bengt Westman · 2017-03-07
Blir det inte missvisande att använda övre höjd vid bestämning av virkesförrådet? Borde det inte vara säkrare att använda medelhöjden? Alla träd ingår ju i virkesförrådet.
Svar från Skogskunskap · 2017-03-08
Hej Bengt, här är ett svar: Det finns oftast ganska goda samband mellan övre höjd och medelhöjd. Medelhöjden är svårare att mäta in och kräver många fler mätningar (för övre höjd behöver man ju bara mäta de grövsta träden). Övre höjd är ofta ett praktiskt och bra mått, det kan till exempel räknas ut (per definition) om man har tillförlitliga data om ståndortsindex och beståndsålder. Om man däremot har bra koll på beståndets medelhöjd så kan man förstås också få fram virkesförrådet, och så var virkesförrådstabellerna uppbyggda tidigare. Det finns situationer när medelhöjd som ingång säkert ger ett rättvisare resultat. Men numera är det alltså oftast övre höjd som används.