Bonitet - Skogshögskolans system

Detta verktyg hjälper dig att översätta ett ståndortsindex till bonitet enligt Skogshögskolans boniteringssystem. Bonitet är ett mått på tillväxten i m³sk per hektar och år under ideala förhållanden.

Tänk på att våra beräkningsverktyg bygger på modeller som är mer eller mindre grova förenklingar av verkligheten. Modellerna kommer aldrig att ge det sanna resultatet för ett enskilt skogsbestånd eftersom de inte kan väga in beståndets alla egenskaper. Däremot ger resultaten en bild av hur ett genomsnittligt bestånd av din typ ser ut eller beter sig. 

Kommentarer (7 st)

Johannes Båth · 2023-03-29

Hej! Var kan jag hitta de bakomliggande formler som leder fram till boniteten, med utgångspunkt från de tre parametrar ni har i er räknesnurra här (Trädslag, område och Ståndortsindex)?

Svar från Skogskunskap · 2023-03-31

Hej Johannes,
Det är inga bakomliggande formler utan verktyget utgår från tabellvärden i Skogshögskolans boniteringssystem (häftet Bonitering: diagram och tabeller).
Maria Kyrkander · 2022-11-08
Hej, När jag ska räkna ut bonitet får inte möjlighet att välja område som i instruktionsfilmen utan bara trädslag och ståndortsindex.
Svar från Skogskunskap · 2022-11-08

Hej Maria, För gran och tall finns ett val mellan olika områden (olika för tall och gran), men om du väljer något av lövträden och contorta är det samma för hela Sverige. Det beror på underlaget som bonitetssiffrorna kommer ifrån, där det inte är uppdelat på annat sätt (Skogshögskolans handledning om bonitering). / Hälsningar Skogskunskap
Jocke · 2022-01-24
Hur stor roll spelar berggrunden när det kommer till bonitet? Jag är speciellt intresserad av Skiffrar (kambrisk skiffer, gråvacke skiffer). Området ligger i Tåsjödalen i Strömsunds kommun.
Svar från Skogskunskap · 2022-01-25

Hej Jocke, självklart har bergarten stor påverkan på boniteten. Vi har lättvittrade och näringsrika bergarter som kalksten och grönstenar som innehåller mycket kalcium och magnesium, och dessa är ofta förknippade med hög bonitet. I andra änden hittar vi sandsten och kvartsit som är svårvittrade och ofta förknippas med låg bonitet. Redaktören är inte geolog men jag gissar att dina skiffrar ligger på den övre halvan vad gäller vittring och näringsutbud, bättre än granit, så det borde ge god bonitet. Sen har vi problemet att berggrunden på en plats kanske inte alltid avspeglar jordmånen eftersom mineralmassor har flyttats med inlandsisen. / Skogskunskap
Marie Andersson · 2021-01-26
Hej, jag har uppgifter om ståndortsindex för Björk (B14 och b16) samt Ek (E16 och E18) som är lägre än minsta möjliga listval i verktyget ovan. Hur kommer det sig att listvalen inte går så långt ner på skalan? Tack på förhand!
Svar från Skogskunskap · 2021-01-26
Hej Marie, Att alternativen är färre på bok, ek och vårtbjörk beror helt enkelt på att det inte finns några funktioner som översätter bonitet till ståndortsindex publicerade. I Skogshögskolans handledning i bonitering, som verktyget bygger på, är nedre gränsen för björk SI=18 m och bok och ek SI=20 m. Det fanns sannolikt inte tillräckligt med provytematerial för att gå längre ner, och översättningen från SI till bonitet skulle bli för osäker. / Skogskunskap
Linnéa · 2020-09-21
Hej, när jag skriver in mina värden får jag inte ut någon bonitet. Vad beror detta på? Jag har använt denna sida för att räkna ut SI hälsningar Linnéa
Svar från Skogskunskap · 2020-09-21
Hej Linnéa, när jag testar verktyget får jag ut en bonitet i kubikmeter per hektar. Om du är ute efter SI är det verktyget Ståndortsindex du ska använda. / Hälsningar Skogskunskap
Jan · 2019-09-25
Hej, Jag undrar hur jag bäst citerar det här (skogshögskolans) boniteringssystem i en vetenskaplig artikel? Hälsningar, Jan
Svar från Skogskunskap · 2019-09-25
Hej Jan, Jag skulle antingen citera Skogsstyrelsens Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem av Hägglund och Lundmark, eller gå på originalkällan publicerad i Studie Forestalia (Hägglund & Lundmark 1977). Den hittar du på http://pub.epsilon.slu.se/5587/. Men citera inte Skogskunskap i en vetenskaplig artikel, det skulle jag själv inte ha accepterat under min tid som redaktör :-) / Hälsningar, Skogskunskap
Martin · 2019-04-08
Hur räknar jag ut boniteten för tex. Al eller Lärk då jag har SI från de nya höjdutvecklingskurvorna för bonitering?
Svar från Skogskunskap · 2019-04-08
Hej Martin, Tyvärr saknas det tabeller och funktioner för lärk och al, åtminstone vad redaktören känner till. Du får leva med att redovisa ståndortsindex och göra en grov skattning av boniteten genom att jämföra med de andra trädslagen. Jag var i kontakt med en forskare på SLU som har nya översättningar på gång för lärk men de är ännu under utveckling. / Skogskunskap
Svar från Skogskunskap · 2019-04-09
Hej igen Martin, Fick ett tips om att det finns några överslagssiffror om al i Skogsskötselseriens del om skötsel av lövträd. För klibbal (mätt som H40, alltså höjd vid 40 års ålder) översätts ståndortsindex till bonitet enligt: H16=4,5; H19=6,5; H23=8,5 kubikmeter per år och hektar. / Skogskunskap