Bonitet - Skogshögskolans system
Detta verktyg hjälper dig att översätta ett ståndortsindex till bonitet enligt Skogshögskolans boniteringssystem. Bonitet är ett mått på tillväxten i m³sk per hektar och år under ideala förhållanden.
Kommentarer (5 st)
Svar från Skogskunskap · 2019-04-08
Hej Martin, Tyvärr saknas det tabeller och funktioner för lärk och al, åtminstone vad redaktören känner till. Du får leva med att redovisa ståndortsindex och göra en grov skattning av boniteten genom att jämföra med de andra trädslagen. Jag var i kontakt med en forskare på SLU som har nya översättningar på gång för lärk men de är ännu under utveckling. / Skogskunskap
Svar från Skogskunskap · 2019-04-09
Hej igen Martin,
Fick ett tips om att det finns några överslagssiffror om al i Skogsskötselseriens del om skötsel av lövträd. För klibbal (mätt som H40, alltså höjd vid 40 års ålder) översätts ståndortsindex till bonitet enligt: H16=4,5; H19=6,5; H23=8,5 kubikmeter per år och hektar. / Skogskunskap
Jan · 2019-09-25
Hej,
Jag undrar hur jag bäst citerar det här (skogshögskolans) boniteringssystem i en vetenskaplig artikel?
Hälsningar,
Jan
Svar från Skogskunskap · 2019-09-25
Hej Jan, Jag skulle antingen citera Skogsstyrelsens Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem av Hägglund och Lundmark, eller gå på originalkällan publicerad i Studie Forestalia (Hägglund & Lundmark 1977). Den hittar du på http://pub.epsilon.slu.se/5587/. Men citera inte Skogskunskap i en vetenskaplig artikel, det skulle jag själv inte ha accepterat under min tid som redaktör :-) / Hälsningar, Skogskunskap
Linnéa · 2020-09-21
Hej, när jag skriver in mina värden får jag inte ut någon bonitet. Vad beror detta på? Jag har använt denna sida för att räkna ut SI
hälsningar Linnéa
Svar från Skogskunskap · 2020-09-21
Hej Linnéa, när jag testar verktyget får jag ut en bonitet i kubikmeter per hektar. Om du är ute efter SI är det verktyget Ståndortsindex du ska använda. / Hälsningar Skogskunskap
Marie Andersson · 2021-01-26
Hej, jag har uppgifter om ståndortsindex för Björk (B14 och b16) samt Ek (E16 och E18) som är lägre än minsta möjliga listval i verktyget ovan. Hur kommer det sig att listvalen inte går så långt ner på skalan? Tack på förhand!
Svar från Skogskunskap · 2021-01-26
Hej Marie, Att alternativen är färre på bok, ek och vårtbjörk beror helt enkelt på att det inte finns några funktioner som översätter bonitet till ståndortsindex publicerade. I Skogshögskolans handledning i bonitering, som verktyget bygger på, är nedre gränsen för björk SI=18 m och bok och ek SI=20 m. Det fanns sannolikt inte tillräckligt med provytematerial för att gå längre ner, och översättningen från SI till bonitet skulle bli för osäker. / Skogskunskap
Jocke · 2022-01-24
Hur stor roll spelar berggrunden när det kommer till bonitet? Jag är speciellt intresserad av Skiffrar (kambrisk skiffer, gråvacke skiffer). Området ligger i Tåsjödalen i Strömsunds kommun.
Svar från Skogskunskap · 2022-01-25
Hej Jocke, självklart har bergarten stor påverkan på boniteten. Vi har lättvittrade och näringsrika bergarter som kalksten och grönstenar som innehåller mycket kalcium och magnesium, och dessa är ofta förknippade med hög bonitet. I andra änden hittar vi sandsten och kvartsit som är svårvittrade och ofta förknippas med låg bonitet. Redaktören är inte geolog men jag gissar att dina skiffrar ligger på den övre halvan vad gäller vittring och näringsutbud, bättre än granit, så det borde ge god bonitet. Sen har vi problemet att berggrunden på en plats kanske inte alltid avspeglar jordmånen eftersom mineralmassor har flyttats med inlandsisen. / Skogskunskap
Martin · 2019-04-08