Bonitet - Skogshögskolans system

Hej Maria, För gran och tall finns ett val mellan olika områden (olika för tall och gran), men om du väljer något av lövträden och contorta är det samma för hela Sverige. Det beror på underlaget som bonitetssiffrorna kommer ifrån, där det inte är uppdelat på annat sätt (Skogshögskolans handledning om bonitering). / Hälsningar Skogskunskap

Hej Jocke, självklart har bergarten stor påverkan på boniteten. Vi har lättvittrade och näringsrika bergarter som kalksten och grönstenar som innehåller mycket kalcium och magnesium, och dessa är ofta förknippade med hög bonitet. I andra änden hittar vi sandsten och kvartsit som är svårvittrade och ofta förknippas med låg bonitet. Redaktören är inte geolog men jag gissar att dina skiffrar ligger på den övre halvan vad gäller vittring och näringsutbud, bättre än granit, så det borde ge god bonitet. Sen har vi problemet att berggrunden på en plats kanske inte alltid avspeglar jordmånen eftersom mineralmassor har flyttats med inlandsisen. / Skogskunskap

Hej Marie, Att alternativen är färre på bok, ek och vårtbjörk beror helt enkelt på att det inte finns några funktioner som översätter bonitet till ståndortsindex publicerade. I Skogshögskolans handledning i bonitering, som verktyget bygger på, är nedre gränsen för björk SI=18 m och bok och ek SI=20 m. Det fanns sannolikt inte tillräckligt med provytematerial för att gå längre ner, och översättningen från SI till bonitet skulle bli för osäker. / Skogskunskap

Hej Linnéa, när jag testar verktyget får jag ut en bonitet i kubikmeter per hektar. Om du är ute efter SI är det verktyget Ståndortsindex du ska använda. / Hälsningar Skogskunskap

Hej Jan, Jag skulle antingen citera Skogsstyrelsens Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem av Hägglund och Lundmark, eller gå på originalkällan publicerad i Studie Forestalia (Hägglund & Lundmark 1977). Den hittar du på http://pub.epsilon.slu.se/5587/. Men citera inte Skogskunskap i en vetenskaplig artikel, det skulle jag själv inte ha accepterat under min tid som redaktör :-) / Hälsningar, Skogskunskap

Hej Martin, Tyvärr saknas det tabeller och funktioner för lärk och al, åtminstone vad redaktören känner till. Du får leva med att redovisa ståndortsindex och göra en grov skattning av boniteten genom att jämföra med de andra trädslagen. Jag var i kontakt med en forskare på SLU som har nya översättningar på gång för lärk men de är ännu under utveckling. / Skogskunskap

Hej igen Martin, Fick ett tips om att det finns några överslagssiffror om al i Skogsskötselseriens del om skötsel av lövträd. För klibbal (mätt som H40, alltså höjd vid 40 års ålder) översätts ståndortsindex till bonitet enligt: H16=4,5; H19=6,5; H23=8,5 kubikmeter per år och hektar. / Skogskunskap