Skogens ålder har betydelse
Forskaren Anders Lindhagen vid SLU har gjort en sammanvägd bedömning av ett 50-tal nordiska forskningsstudier om skogens lämplighet för friluftsliv. Det går att visa som en ålderskurva.
"Lämplighet" för friluftsliv varierar över skogsbeståndets ålder. Figuren är en sammanvägning av ett 50-tal preferensstudier, sammanställda av forskaren Anders Lindhagen vid SLU.
- Ett färskt hygge har ofta lågt besöksvärde men när riset bryts ner och de nya plantorna sticker upp stiger värdet något.
- Så småningom sluter sig ungskogen. När den nått övre ögonhöjd, och dessutom är tät, har skogen sitt lägsta värde för rekreation. Det har den också direkt efter röjning eftersom röjstammarna hindrar framkomligheten.
- I takt med att skogen växer, röjs och gallras, och vi börjar få genomsikt ökar värdet. Gallringarna ger tillfälliga hack i kurvan när marken är täckt av ris. Så småningom bryts det ner och skogens rekreationsvärde ökar alltmer när träden blir grövre.
- Gallringarna släpper ner ljus så att markfloran kan leva vidare. I en ogallrad skog kan det saknas vegetation helt och hållet. En sådan skog är inte attraktiv.
- Sitt högsta värde har skogen när den nått slutavverkningsålder, särskilt om den har flera skikt som skapar en synbar variation. Skogen är nu 60–80 år. Om den inte blåser ner eller skadas på annat sätt ökar värdet ännu mer med tiden.
Exemplet gran
De första åren efter föryngringsavverkning stiger rekreationsvärdet något eftersom avverkningsrester och markskador blir mindre uppenbara, samtidigt som bärproduktionen kan ha kommit igång på bärmarker. Men när ungskogen sluter sig blir den svårframkomlig - då sjunker värdet, för att senare stiga.
Det färska, nyplanterade hygget. När plantorna börjar sticka upp och riset bryts ner minskar det initiala motståndet mot hygget. Foto Mats Hannerz.
När granungskogen sluter sig och det inte går att se genom eller över den är rekreationsvärdet som lägst. Skogen är här 7-15 år, beroende på läge i landet. Foto Mats Hannerz.
I takt med att skogen växer och börjar få mer genomsikt ökar värdet, men direkt efter gallring sänker avverkningsrester rekreationsvärdet. Foto Mats Hannerz.
Efter den första gallringen och när riset börjat brytas ner kan granskogen bli rekreationsvänlig, även om värdet är lägre än i den gamla skogen. Foto Mats Hannerz.
Det är först de sista decennierna innan föryngringsavverkning som skogen börjar likna en strövskog. Här är skogen cirka 60-80 år i södra Sverige. Foto Mats Hannerz.
Om den gamla skogen får stå kvar lite längre, och det tillåts en del öppna luckor, kan mosstäcke och bärris få plats. Nu är rekreationsvärdet högt. Foto Mats Hannerz.
Exemplet tall
Figurerna ger en bild av olika faser i tallskogens utveckling. De är alla hämtade från ett begränsat område i trakten av Kalmar, på medelgod tallmark.
Det färska hygget med ris. Tillsammans med ny markberedning får hygget bottenbetyg av friluftslivet. Foto Mats Hannerz.
Efter cirka 3 år syns markeredningsspår och ris inte lika mycket, och de nya plantorna signalerar att det kommer ny skog. Foto Mats Hannerz.
Den 8-10-åriga ungskogen når nu över ögonhöjd. Nu sjunker rekreationsvärdet. Foto Mats Hannerz.
Ett cirka 20-årigt ungbestånd som ännu inte är gallrat. Framkomligheten är klart begränsad. Foto Mats Hannerz.
Cirka 35-40 år gammalt bestånd. Nu har en gallring gett en viss kvistrensning och det går att röra sig i skogen. Foto Mats Hannerz.
Ett cirka 60-årigt bestånd som har gallrats två gånger. När gallringsriset väl har förmultnat ökar rekreationsvärdet. Foto Mats Hannerz.
I 70-årsålder börjar beståndet närma sig det ideala, men det är inte riktigt där. En del blåbärsris börjar breda ut sig i botten. Foto Mats Hannerz.
Ett 80-90 år gammalt bestånd, färdigt för föryngringsavverkning. Samtidigt det bästa beståndet för rekreation. Foto Mats Hannerz.