Rennäringen i Sverige

Renskötseln har urgamla anor i det område i norra Europa som kallas Sápmi. Den är en bärande och central del i den samiska kulturen.
Bild: Mats Hannerz

En näring under press

Det finns många som gör anspråk på renarnas landskap i norra Sverige. Skogsbruk, vattenkraftens utbyggnad, turistanläggningar och leder, bil- och järnvägar, vindkraft och gruvdriften har bidragit till att gamla flyttleder, rastplatser, kalvningsområden och betesmarker har förändrats och förlorats. På toppen av dessa störningar finns skogsbruket som utnyttjar samma marker som renarna under stora delar av året eller, för skogssamebyarna, hela året.

Renskötseln drabbas också redan nu av ett förändrat klimat när vintervädret blir mer ostabilt. Med temperaturer växlande kring fryspunkten ökar risken att marklaven blir oåtkomlig för renen under en isskorpa.

Skogsbruket kan hjälpa till

Ibland är konflikter mellan skogsbruk och renskötsel oundvikliga. Det kan handla om en skog som ska föryngringsavverkas eller där det växer contortatall. Men många konflikter kan lösas genom kunskap om renskötselns förutsättningar och hänsyn vid skogsbruksåtgärder. En del åtgärder behöver inte kosta så mycket, eller kanske inte något alls. Ibland går också skogsbrukets och renskötselns intressen hand i hand, till exempel vid röjning av ungskog eller gallring.

I det här kapitlet ska vi ge några konkreta tips om hur dialog och hänsyn kan underlätta samarbetet och hänsynstagandet vid skogsbruksåtgärder för renskötseln. I filmen Renskötsel och skogsbruk delar också en expert från Skogsstyrelsen och en planerare på ett skogsbolag med sig av sina erfarenheter.

Kapitlet Hänsyn till rennäringen är finansierat av:

EU-logo-jordbruksfonden-farg_425x405px.jpg

Senast korrigerad: 2020-02-04

Kommentarer (0 st)