Förädling

Följ med Helena och se skillnaden i skottskjutningen.
Följ med på en 360-graders tur i skogen – du kan röra dig runt i filmen. Det är blåsigt på hygget så sätt på undertexten

På den här ytan kan du se 5 olika granmaterial som har olika tillväxtrytmer och förädlingsgrad. Området avverkades under vintern 2018 och markbereddes med grävmaskin och planterades under våren 2019.

Marken är både fuktig och frostlänt och stor del av området består av torv vilket markfuktighetskartan och jordartskartan också bekräftar. Detta gör att extra hänsyn måste tas vid de åtgärder som utförs för att undvika skador. Föryngringsavverkningen genomfördes vintertid för att minska skadorna på marken och markberedningen utfördes med grävare för att lättare kunna anpassa högläggningen efter markens bärighet.

Tillväxtrytmen är viktig för gran

Gran är ett trädslag som i naturliga bestånd växer upp i skydd av omkringliggande träd och är mycket känsligare för frostskador på våren och hösten än t.ex. tall. Då skadas årets skott och kan leda till tillväxtförluster, kvalitetsnedsättningar och i värsta fall att plantorna dör.

Samtidigt är tillväxtrytmen under stark genetisk kontroll vilket innebär att vi kan välja plantor med tidig eller sen skottskjutning på våren och invintring på hösten. Det syns tydligast på våren och man bör kunna se de skillnaderna på de olika sorterna i försöket.

En senare skottskjutning på våren minskar risken för skador av sena vårfroster och rekommenderas i södra Sverige på frostlänta lokaler. Den här lokalen kan sannolikt vara frostlänt och därför bör sent skjutande plantor vara lämpliga.

I norra Sverige är istället risken för tidiga höstfroster ett större problem och där väljs istället plantor med tidigare skottskjutning eftersom de också invintrar tidigare. Sådana plantor kan dock användas på planteringslokaler med liten risk för vårfrost.

Gränsen där risken för skadlig vårfrost eller höstfrost är störst går ungefär längs latitud 60°N. SMHI har tagit fram data för det genomsnittliga datumet för sista vårfrosten och första höstfrosten vilket kan vara ett hjälpmedel när plantmaterial ska väljas. 

I och med att området räknas som en frostlänt mark där sena vårfroster kan uppstå är det att föredra plantor som har en sen skottskjutning för att undvika frostskador. 

 

Tillbaka till kartan


Lär dig mer om förädling

Vad är skogsträdsförädling?

Skogsträdsförädling går ut på att genetiskt testa och välja ut trädindivider som växer bra, har god kvalitet och vitalitet och är anpassade till ett framtida klimat. I Sverige har påbörjades detta arbete på 1950-talet genom att man gick ut i skogen och valde ut träd i naturliga bestånd som hade vuxit bra och såg fina ut (plusträd). Dessa träd kom att lägga grunden till förädlingsprogrammet och de ympades upp i de första fröplantagerna som kallades EttO. De här träden korsades med varandra och deras avkomma testades i genetiska fältförsök för att kunna välja ut vilka av träden som skulle bygga upp nästa förädlingsgeneration. På 1980-talet gjordes en ny insamling av plusträd och då anlades samtidigt en andra omgång fröplantager (TvåO) med ympar av dessa träd och de allra första genetiskt testade träden. På 2000-talet var de flesta av plusträden testade och utvalda och då påbörjades anläggningen av den tredje omgångens fröplantager (TreO) som nu börjar producera plantor.

Det här innebär att de olika fröplantagerna har olika hög genetisk vinstnivå. EttO=10%, TvåO=15% och TreO=25%. Sorter som motsvarar alla dessa plantager finns med i försöket och som referens finns även ett naturligt (oförädlat) bestånd med.

Samtidigt som dessa fröplantager anläggs så pågår förädlingsarbetet där nästa generations trädindivider nu testas och urval börjar göras. Nya, ännu bättre fröplantager kan därför inom kort börja anläggas men det tar c:a 15-20 år innan en sådan fröplantage kan börja producera frö/plantor.

Tillbaka till kartan

Senast korrigerad: 2021-02-18