Skadekatalogen - vad kan vi göra åt vägskadorna?

Här går vi igenom olika typer av slitage och skador på vägen och ger förslag till åtgärder för att minska riskerna.
Vattnet - vägens värsta fiende
Bild: Claes Löfroth

En mer fullständig skadekatalog finns i boken "Mer grus under maskineriet" från Sveriges kommuner och landsting.

Vegetation på vägbanan

Gräs på vägbanan. Foto Mats Hannerz.

Vegetation på vägbanan. Dags att öka trafiken. Foto Mats Hannerz.

På en ohyvlad väg växer så småningom vegetation in. På lågtrafikerade vägar är det i första hand en grässträng i mitten. I takt med att även buskar och grövre vegetation kommer in försämras vägens bärighet. Dräneringen och körkomforten blir sämre. Risken för skador på fordon ökar.
En väg bör därför underhållas så att den inte blir övervuxen.

Åtgärder

  • Schemalägg buskröjning och slåtter
  • Öka trafiken, t.ex. genom att låsa upp bommen
  • Hyvla

Potthål

Potthål i grusväg. Foto Mats Hannerz.

Potthål i grusväg. Foto Mats Hannerz.

Potthål är runda hål i vägbanan. De kan uppträda isolerat, men vanligtvis är utbredningen mer omfattande. Potthålen är tecken på flera brister hos vägen:

  • Dålig avvattning på grund av otillräcklig bombering (tvärfall) eller dålig kantskärning
  • Felaktig kornstorleksfördelning i slitlagret, ofta för lite finmaterial. Slitlagret kan också vara så tunt att det bara finns bärlagermaterial i ytan
  • Dålig bärighet.

Flickning av potthål i väg. Illustration Anna Marconi.

Flickning av potthål. Illustration Anna Marconi.

Åtgärder

  • Hyvla vägen så att den har ett tvärfall på 5 procent. Därefter packas vägbanan.
  • Förbättra kornstorleksfördelningen i slitlagret. Det kan göras genom hyvling, grusåtervinning eller genom att föra på nytt grus.
  • Flicka potthålen med grusslitlager som blandas med vatten och dammbindningsmedel.

Vägdamm

Vägdamm på skogsbilväg. Foto Thomas Adolfsén, Skogenbild.

Dammande väg. Foto Thomas Adolfsén/SKOGENbild.

Vägdamm består av de finaste partiklarna i grusvägen och orsakas av trafikslitage. Dammet är dels en sanitär olägenhet, dels förändrar det på ett negativt sätt slitlagrets sammansättning.

Om vägar dammar trots dammbindning kan det bero på felaktig sammansättning av slitlagret. Det kan bero på för låg halt av finjord, för låg lerhalt, lågs krossytegrad eller dåliga nötningsegenskaper hos stenmaterial i slitlagret. Det kan också bero på för låg fukthalt i överbyggnaden.

Åtgärder

  • Förbättra kornstorleksfördelningen i slitlagret (hyvla eller lägg på mer grus med rätt kornstorleksfördelning)
  • Lägg på dammbindning med ett medel som passar slitlagrets kornfördelning
  • Vattna.

Läs mer om dammbindning.

Löst grus på vägbanan

Löst grus i vägkanten. Foto Mats Hannerz.

Löst grus samlas lätt i vallar i vägmitt eller vägkant. Foto Mats Hannerz.

Löst grus i vägbanan är ett trafiksäkerhetsproblem, samtidigt som det är ett symptom på att grusslitlagret inte har en bra sammansättning. Löst grus kan orsaka stenskott.

Om det är för mycket löst grus kan det bero på felaktigt sammansatt grusslitlager på grund av för låg finjordhalt, för låg lerhalt, alltför låg krossytegrad eller för stor trafikmängd. Det kan också bero på att dammbindningen har genomförts felaktigt eller att slitlagret inte har packats tillräckligt efter grusning eller hyvling.

Åtgärder

  • Förbättra kornstorleksfördelningen i slitlagret med hyvling eller genom att påföra nytt material
  • Anpassa dammbindningsmedlet till kornstorleksfördelningen
  • Vattna.

Korrugering

Korrugerad vägbana. Foto Mats Hannerz.

En korrugerad vägbana liknar en tvättbräda. Vågdalar och toppar breder ut sig regelbundet tvärs vägbanan. Foto Mats Hannerz.

Korrugering kan bero på att vägbanan innehåller ett överskott av sand i slitlagret. Det kan bero på att gruset i vägbanan sprätt åt sidan av trafiken eller har brutits ned. Andra orsaker kan vara att finkornigt material har dammat bort, att sand har tillförts vid halkbekämpningen eller att vägkroppen har torkat ut. I kurvor och backiga partier kan korrugering uppstå där trafiken har accelererat eller bromsat in. Bristande bärighet är en annan orsak.

Hyvlingen kan orsaka korrugering om den skett i för hög hastighet.

Åtgärder

  • Förbättra kornstorleksfördelningen i slitlagret genom hyvling, grusåtervinning eller nytt grus
  • Anpassa dammbindningsmedlet efter slitlagrets kornstorleksfördelning
  • Var noga vid hyvling så att hyvelbladet skär ner i vågdalarna i korrugeringen.

Uppträngande stenar och block

uppträngande sten på grusväg. Foto Mats Hannerz.

Uppträngande stenar kan behöva rensas bort innan hyvlingen. Foto Mats Hannerz.

Tjälen gör att stenar i vägbanan kan tränga upp och blir fullt synliga. Oftast syns dock stenarna bara som en puckel. Vanligtvis är ojämnheterna lokalt begränsade. Uppträngande stenar och block är ett problem för trafiksäkerheten och ställer till bekymmer för hyvlingen.

Orsaker till uppträngande stenar kan vara att undergrunden består av stenrikt och tjälfarligt material, högt grundvatten och av temperaturväxlingar under vintern.

Åtgärder

  • Gräv upp och avlägsna blocket (stenplockning), fyll sedan igen med likartat material som i överbyggnaden.
  • Spräck eller spräng blocket eller driv ner det med slaghammare. Fyll igen hålet.
  • Sänk grundvattennivån (dränera)
  • Stenar och block kan behöva grävas bort i besvärliga områden.

Deformerad vägbanekant

Sprickbildning i väg. Foto Mats Hannerz.

När vägbanan börjar spricka är det stor risk att den deformeras, särskilt i kanterna. Foto Mats Hannerz.
Vägbanekanten deformeras genom att:

  • den glider eller trycks ut i innerslänten
  • den trycks ner i innerkurvan med utpressning av material i innerslänt och dike som följd

I samband med deformationen bildas ofta sprickor 0,5 meter in från vägkanten eller innerslänten.

Möjliga orsaker till sprickbildningen kan vara:

  • Felaktig underhållshyvling
  • Bristfälligt sidostöd
  • För brant innerslänt
  • Deformationer i undergrundsmaterialet
  • Otillräcklig vägkonstruktion som belastats med tung trafik
  • Vägkroppen vattenmättad och dåligt dränerad
  • Dålig avrinning.

Åtgärder

  • Öka sidostödet i innerslänt
  • Förbättra lutningen i innerslänten. Lämplig lutning är 1:3
  • Förbättra dräneringen av vägkroppen
  • Förbättra avrinningen från vägytan genom kantskärning
  • Förbättra materialkvaliteten i vägkroppen
  • Höj vägkroppen.

Tjälskador

Tjälskador är en av de vanligaste och mest kostsamma skadetyperna på våra nordiska vägar. Det beskrivs på en separat sida.

Ytuppmjukning och spårbildning

Spårbildning och ytuppmjukning. Foto Per Hallgren.

För mjuk vägbana med spårbildning. Foto Per Hallgren.

Ytuppmjukning är en följd av för hög vattenhalt i vägens övre del. Vanligen uppträder ytuppmjukning under tjällossningen då vattnet frigörs. Vattnet stannar kvar i den övre delen eftersom underliggande lager är fruset.

Överskottet på vatten gör att vägbanan förlorar bärighet, vägbanan blir spårig och kan likna välling. Men överskott av vatten som resulterar i ytuppmjukning kan också förekomma under perioder med riklig nederbörd.

Orsaker kan vara dålig avrinning från vägbanan, dålig dränering av vägkroppen, att ingen snödikning har utförts, att det är för hög finjordhalt i de övre lagren eller att trafikbelastningen varit hög under tjällossningen.

Åtgärder

  • Snödika
  • Minska belastningen genom att sätta ned bruttovikten på fordon
  • Lägg på extra bärlager
  • Förbättra dräneringen av vägkroppen och avrinningen
  • Förbättra slitlagrets sammansättning.

Stående vatten

vatten på vägbanan. Foto Mats Hannerz.

Stående vatten är vatten som blir kvar på vägbanan efter nederbörd. Foto Mats Hannerz.

Stående vatten i vägbanan kan tyda på att vägen har otillräckligt tvärfall (bombering), att hyvlingen skapat hinder för avrinningen, att kanterna behöver skäras, att dikena är igensatta eller att det är kraftig spårbildning. Det kan också tyda på igensatta diken eller trummor.

Åtgärder

  • Hyvling för att återställa rätt tvärfall och skevning
  • Dikning och dikesrensning
  • Kantskärning och grusåtervinning.

Erosionsskador

Söndereroderad väg, Värmland. Foto Mats Hannerz.

Här var en gång en väg. Nu bortspolad av störtregn, Värmland. Foto Mats Hannerz.

Erosionskador uppträder som längs- eller tvärgående rännilar eller grunda fåror. Skadan uppstår då vatten rinner in på körbanan eller på körbanan istället för att avvattnas ut i diket. I värsta fall kan erosionen spola bort vägbanan, som på bilden.

Orsakerna kan vara utebliven snödikning, att det rinner vatten från berg i vägkanten, att det saknas diken eller att dikena är igensatta, att vägtrummorna inte fungerar eller att hyvlingen varit dåligt utförd.

Åtgärder

  • Snödikning
  • Dikning och dikesrensning
  • Kantskärning
  • Höjning av vägkroppen.

 

Senast korrigerad: 2016-11-13
Skador
Vägar

Kommentarer (0 st)