Fröodlingar

Av de plantor som levereras kommer ungefär 95 procent av tallarna och 74 procent av granarna från svenska fröodlingar (Statistik från Skogsstyrelsen för 2022). I en fröodling växer ympar av utvalda plusträd. Normalt brukar det finnas cirka 50 olika föräldraträd i en fröodling.

Varje fröodling har ett rekommenderat användningsområde. Det baseras på plusträdens ursprungliga växtplats, men kan vara korrigerat för odlingens läge och resultat från frystester.

Första omgången – utvalda plusträd

Den första omgångens fröodlingar anlades från slutet av 1940-talet och framåt med ympar från det första plusträdsurvalet. Totalt anlades 574 hektar tall- och 234 hektar granfröodlingar fram till mitten av 1970-talet.

Andra omgången - testade eller nyutvalda plusträd

Den andra omgången fröodlingar anlades under 1980-talet. Merparten av föräldraträden i dessa är testade, det vill säga deras avelsvärden har bestämts i avkommeprövningar. Den andra omgången omfattade cirka 350 hektar tall- och 230 hektar granfröodlingar.

Tredje omgången - testade plusträd

Den tredje omgångens fröodlingar ("TreO) består enbart av testade och utvalda föräldraträd. Det ger en genetisk vinst på 25 procent, förutsatt att pollen kommer från odlingen. När vildpollen blåser in, sjunker vinsten till cirka 21 procent.

Fjärde omgången 

Ympningen av de mest lovande klonerna till de första FyrO-odlingarna inleddes under mars 2022. Anläggningen av FyrO-odlingarna kommer att ske under ca tio års tid och dessa börjar producera frö efter ytterligare 10–20 år.

Stor genetisk variation

Plusträden i en fröodling kommer från ett vidsträckt område. Därför kan en fröskärd från en odling ha en större genetisk variation än frön från ett enskilt skogsbestånd, där ju träden är mer eller mindre släkt med varandra.

Välmatade frön

Fröodlingarna ligger nästan alltid på bördig åkermark, ofta med bra lokalklimat. Frön från fröodlingar blir därför tyngre och mer välmatade än "naturliga" frön från vanlig mager skogsmark. Tunga och välmatade frön gror säkert och snabbt, vilket uppskattas i plantskolorna och är bra vid skogssådd.

Vildpollen

Vildpollen, oförädlat pollen från omgivande skogar, sänker förädlingsvinsten i fröodlingarna. Unga fröodlingar producerar mycket litet pollen, däremot kan de producera kottar. Därför är frö från unga fröodlingar mer "utspädda" med vilda träd än frö från gamla fröodlingar, där odlingens eget pollen har befruktat en större del av fröämnena.

Frystester

Vildpollen är särskilt problematiskt om fröet är avsett att användas i kärvt klimat, men fröodlingen ligger i ett område med mildare klimat. Med frystester kan man då avgöra om fröet är tillräckligt härdigt.

Räcker det förädlade fröet?

För gran är efterfrågan på förädlat frö betydligt större än tillgången. Idag räknar man med att frö från fröodlingar räcker till ungefär hälften av plantorna.

Det är brist på bra granfrö och efterfrågan är stor på det bästa fröodlingsmaterialet. Foto: Curt Almqvist.

För tall finns i stället ett överskott av frö, med undantag för de nordligaste delarna av landet. Överskottet kan utnyttjas till skogssådd. Det ger också möjlighet till särplockning. Då skördas bara kottarna från de bästa föräldraträden i fröodlingen.

Underskottet kommer att byggas bort i takt med att de nya fröodlingarna växer upp. Det tar dock 15-20 år innan en fröodling når tillräcklig storlek för att vara värd att skörda. År 2030 beräknas att tillgången och efterfrågan kommer att balansera varandra.

Ett sätt att få fram mer förädlat frö är att överhålla äldre fröodlingar. En nackdel är dock att den genetiska vinsten är lägre i dessa. För varje ny fröodlingsomgång blir den genetiska vinsten allt högre. Därför vill man ersätta de gamla fröodlingarna i tid.

Varje cirkel representerar en fröodling. Den övre siffran anger genetisk vinst med dagens uppvuxna fröodlingar. Den nedre anger vinsten med TreO-fröodlingarna. Illustration: Carl Henrik Palmér, från Redogörelse nr 1, 2001.