Föryngringens ekonomi

Investering...

Kostnaden för föryngring och röjning betraktas ofta som en investering där utdelningen kommer vid framtida gallringar och föryngringsavverkningar. Med en investeringskalkyl kan du räkna ut om det lönar sig att satsa mer eller mindre på föryngringen.

I skogliga sammanhang är det vanligast att man gör en nuvärdekalkyl. Framtida kostnader och intäkter räknas tillbaka (diskonteras) till nuläget med hjälp av den valda räntan.

I Skogskunskap finns flera exempel på investeringskalkyler. Prova gärna verktyget Skogsvård och ekonomi. Där kan du se hur olika föryngringsalternativ skiljer sig åt. Du kan också räkna ut nuvärdet själv om du tror dig veta dina kostnader och intäkter i framtiden.

...eller omkostnad för avverkningen?

Andra menar att föryngringen inte bör räknas som en investering. Föryngra måste man ju göra enligt lagen. Dessutom är det svårt att räkna på intäkter och kostnader som kanske faller ut om 80 år. Med det synsättet kan föryngringen i stället räknas som en omkostnad för föryngringsavverkningen.

Investeringskalkyler för föryngring

En investeringskalkyl måste ta hänsyn både till kostnader och till intäkter. En högre kostnad vid föryngringen kan betala sig om skogen växer bättre, och kanske kan avverkas tidigare. Men det är inte alltid det lönar sig att satsa mer. Kalkylerna beror mycket på hur snabbt skogen växer. På magra marker i inre Norrland är det knappast god ekonomi att satsa på de dyraste plantorna, medan det kan ge en bra förräntning på en bördig mark i Götaland.

Med verktyget Skogsvård och ekonomi kan du själv jämföra olika föryngringsalternativ, till exempel jämföra trädslag, förädlade och oförädlade plantor, sådd och plantering och markberedning eller inte markberedning.

Exempel, tall i södra Norrland

Här ser du ett exempel (av många) på jämförelser som kan göras. Kalkylen är gjord med verktyget Skogsvård och ekonomi för södra Norrland, ståndortsindex T24. Sådd är där drygt 2000 kronor billigare än plantering. Trots att det planterade beståndet kan avverkas tidigare och ger en något större volym blir nuvärdet för hela kalkylen bättre för sådd. På en annan mark, och med andra förutsättningar, kan resultatet bli ett annat.

Exempel, gran i Götaland

Ett annat exempel från Skogsvård och ekonomi: Här jämförs plantering av gran i Götaland (G28) med och utan markberedning vid två procent kalkylränta. Markberedningen ger en högre föryngringskostnad, men nuvärdet sett över hela omloppstiden blir ändå drygt 5 000 kr/ha högre för det markberedda alternativet.