Blandskog i Sverige

Det finns nästan ingen skog i Sverige som består av bara ett enda trädslag. Hur stor andel som räknas som blandskog beror dock på hur den definieras.
Tall och gran, den vanligaste blandskogen
Bild: Mats Hannerz

I den svenska skogen är det ovanligt med monokulturer, det vill säga skogar med bara ett trädslag. Några undantag kan vara torra tallhedar i Norrland eller planteringar på tidigare kal jordbruksmark, men även där smyger det in andra trädslag med tiden. I en planterad skog på skogsmark hittar vi oftast naturligt föryngrade plantor av andra trädslag än det planterade. Ibland kan dessa till och med ha tagit över och förändrat karaktären på beståndet.

Riksskogstaxeringen - högst 65 % av ett trädslag

Men även om det finns flera trädslag i ett bestånd är det inte säkert att det kan kallas för en blandskog. Det beror på hur vi definierar blandskogen och var vi sätter gränsen för inblandning av andra trädslag. Den svenska Riksskogstaxeringen, som ställer samman statistik om våra skogar, definierar olika blandskogar med avseende på grundyta vid minst 7 meters medelhöjd:

  • Barrblandskog: Minst 65 % barrträd, och ingen barrträdsart har mer än 65 % av grundytan.
  • Blandskog: Inget trädslag har ensamt mer än 65 % av grundytan och andelen lövträd är 35-65 %.
  • Lövskog: Andelen lövträd är minst 65 % och andelen ädellövskog är högst 45 %.
  • Ädellövskog: Andelen lövträd är minst 65 %, och andelen ädla lövträd är minst 45 %.

Arealandelen (%) blandskog på produktiv skogsmark i olika landsdelar enligt Skogsdata 2018.

  N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela Sverige
Barrblandskog 14,1 14,1 14,6 11,0 13,5
Blandskog 7,7 8,6 6,0 7,1 7,4
Lövskog 4,4 4,8 6,3 10,0 6,2
Ädellövskog 0 0 0,3 4,2 1,0
Summa 26,2 27,5 27,2 32,3 28,1


Blandskogen var vanligare förr

Förhållandet mellan de olika blandskogstyperna har sett likadant ut de senaste 20 åren. I den första Riksskogstaxeringen (1923–1929) utgjordes dock 60 procent av den produktiva skogsmarksarealen av olika typer av blandskog. Ungefär en tredjedel var barr-lövblandskog. Blandskogen var alltså vanligare förr.

Blandskog_historiskt2_Rikstax_1200x600px.jpg

Skogens sammansättning enligt data från Riksskogstaxeringen på 1920-talet och omkring 2010. På 1920-talet kunde ungefär 60 % av skogen klassas som blandskog. Observera att definitionerna skiljer sig lite mellan perioderna. Figurer från Skogsdata 2013.

Andra mått ger andra siffror

Med andra gränser för blandskog får vi förstås andra resultat. Forskaren Lars Drössler tog fram nya uppgifter för Götaland från Riksskogstaxeringen där han satte gränsen för blandskog vid minst 10 % av ett annat trädslag. Detta överensstämmer med definitionen i Tyskland, och det skapar enligt forskaren en större medvetenhet om hur vanlig blandskogen är.

Med denna gräns är 59 % av skogen i Götaland blandskog. Den vanligaste blandskogen, där det finns minst 10 % av ett annat trädslag, är då tall och gran, följt av gran och björk.

De vanligaste trädslagskombinationerna i blandskog i Götaland enligt definitionen att det finns minst 10 % av ett annat trädslag (från Lars Drössler, 2010).

Trädslagsblandning % av skogsmarksarealen i Götaland
Tall/gran 18,1
Gran/björk 10,4
Tall/gran/björk 6,3
Tall/björk 4,8
Gran/asp 0,8
Gran/ek 0,8
Gran/björk/al 0,7
Björk/al 0,6
Andra trädslagskombinationer 16,5
Summa 59

 

Ökar vi kraven ytterligare så att det krävs 95 % av ett trädslag för att skogen ska räknas som monokultur (eller trädslagsren) så ser siffrorna ännu mer annorlunda ut. Det har forskarna på Riksskogstaxeringen gjort. Då är 69 % av skogen blandskog.

 Blandskog_95_Rikstax_1200x600px.jpg

Den produktiva skogsmarken fördelad på beståndstyper (Riksskogstaxeringen 2008-2012) där tröskelvärdet för beståndstyp är satt till 95 % av ett dominerande trädslag. Från Skogsdata 2013.

Blandskog i bestånd och i landskapet

Riksskogstaxeringens resultat visar hur mycket blandskog som finns i inventeringens provytor, alltså samlat i en liten del av ett skogsbestånd. I verkligheten kan ett bestånd bestå av flera olika trädslag fördelat på olika grupper och områden. Det kan vara en skog där övre delar av en sluttning hyser mest tall, längre ner kommer granen och i en fuktig svacka kan det stå al och björk. Om det också är en blandskog är upp till betraktaren. 

Samma resonemang kan föras på fastighets- och landskapsnivå. Landskapet kan ju få en stor variation om skogsbestånden växlar från en björkskog, via en tallskog, till en ekhage, även om inget av bestånden kanske klarar den "officiella" definitionen av blandskog. 

Finns i alla åldersklasser

Efter en avverkning etablerar sig många snabbväxande och ljusälskande pionjärträd, som björk och asp. Ungskogarna har därför en hög andel blandskog, 40 % med Riksskogstaxeringens definition. Blandskog med gran och björk samt tall och björk är särskilt vanlig i de unga bestånden. Däremot ökar faktiskt andelen blandskog med tall och gran med åldern. Det kan bero på att gran ofta kommer in som sekundärträd under tallen.

I takt med att bestånden blir äldre minskar andelen blandskog, men fortfarande finns många trädslag representerade. Om bestånden lämnas helt, till exempel i ett naturreservat, blir slutprodukten efter lång tid ofta en granskog eftersom granen är skuggfördragande och klarar av att växa upp under ett tätt kronskikt. Granen är ett utpräglat sekundärträdslag, liksom boken. I reservat i Centraleuropa är det därför ofta bokskog som blir slutstadiet.

Det är värt att notera att även om lövträdens andel ofta minskar med skogens ålder så finns betydande virkesvolymer av löv i det som klassas som barrskog. Av björkvolymen finns 50 % i barrskog, 25 % i blandskog och bara drygt 15 % i ren björkskog.

Senast korrigerad: 2019-02-18

Kommentarer (2 st)

Roland Johansson. · 2019-03-18
Håller inte med,har ni inte sett de massor med ha. av sterila granskogar som finns l Sverige?
Svar från Skogskunskap · 2019-03-19
Hej Roland, som du ser längre ner på sidan så klassas 27 % av skogsmarken som granskog. Men i många granskogar finns också andra trädslag insprängda. Sen är det långtifrån alla granskogar som är "sterila" - du kanske tänker på en åkermarksplantering den första generationen. Artdatabanken gick i veckan ut med att granen är det trädslag som har flest arter knutna till sig. Och att granen är viktig för ekosystemet i vår svenska skog kan nog ingen förneka. / Skogskunskap
Roland Johansson. · 2019-03-18
Jag vill göra ett tillägg till förra inläggget.Det finns även många ha.med rena tallskogar på magrare marker,tallmarker.