Blandskog i Sverige

Det finns nästan ingen skog i Sverige som består av bara ett enda trädslag. Hur stor andel som räknas som blandskog beror dock på hur den definieras.
Tall och gran, den vanligaste blandskogen
Bild: Mats Hannerz

I den svenska skogen är det ovanligt med monokulturer, det vill säga skogar med bara ett trädslag. Några undantag kan vara torra tallhedar i Norrland eller planteringar på tidigare kal jordbruksmark, men även där smyger det in andra trädslag med tiden. I en planterad skog på skogsmark hittar vi oftast naturligt föryngrade plantor av andra trädslag än det planterade. Ibland kan dessa till och med ha tagit över och förändrat karaktären på beståndet.

Riksskogstaxeringen – högst 65 procent av ett trädslag

Men även om det finns flera trädslag i ett bestånd är det inte säkert att det kan kallas för en blandskog. Det beror på hur vi definierar blandskogen och var vi sätter gränsen för inblandning av andra trädslag. Den svenska Riksskogstaxeringen som ställer samman statistik om våra skogar definierar blandskog av att barrträd och lövträd enskilt utgör minst 35 procent vardera, men att ingen av trädgrupperna dominerar, det vill säga ingen av trädgrupperna utgör mer än 65 procent. 

Arealandelen (%) skogstyper på produktiv skogsmark i olika landsdelar 2017-2021 enligt Skogsdata 2022.

 

 

  Norra Norrland Södra Norrland Svealand Götaland
Barrskog 74 73 76 67
Blandskog 11 12 10 10
Lövskog 14 13 12 21
Trädskikt saknas 1 2 2 2

Blandskogen var vanligare förr

Förhållandet mellan de olika blandskogstyperna har sett likadant ut de senaste 20 åren. I den första Riksskogstaxeringen (1923–1929) utgjordes dock 60 procent av den produktiva skogsmarksarealen av olika typer av blandskog. Ungefär en tredjedel var barr-lövblandskog. Blandskogen var alltså vanligare förr.

Så här såg skogens sammansättning ut 1923-1929 enligt data från Riksskogstaxeringen:

cirkel_bland-1923-1929.png

Och så här ser skogens sammansättning ut idag (2017-2022) enligt Skogsdata 2o22. Observera att sammansättningen är uppdelad på ett annat sätt idag än den var på 1920-talet.

cirkel_blandskog.png

Blandskog i bestånd och i landskapet

Riksskogstaxeringens resultat visar hur mycket blandskog som finns i inventeringens provytor, alltså samlat i en liten del av ett skogsbestånd. I verkligheten kan ett bestånd bestå av flera olika trädslag fördelat på olika grupper och områden. Det kan vara en skog där övre delar av en sluttning hyser mest tall, längre ner kommer granen och i en fuktig svacka kan det stå al och björk. Om det också är en blandskog är upp till betraktaren. 

Samma resonemang kan föras på fastighets- och landskapsnivå. Landskapet kan ju få en stor variation om skogsbestånden växlar från en björkskog, via en tallskog, till en ekhage, även om inget av bestånden kanske klarar den "officiella" definitionen av blandskog. 

Finns i alla åldersklasser

Efter en avverkning etablerar sig många snabbväxande och ljusälskande pionjärträd, som björk och asp. Ungskogarna har därför en hög andel blandskog, 40 % med Riksskogstaxeringens definition. Blandskog med gran och björk samt tall och björk är särskilt vanlig i de unga bestånden. Däremot ökar faktiskt andelen blandskog med tall och gran med åldern. Det kan bero på att gran ofta kommer in som sekundärträd under tallen.

I takt med att bestånden blir äldre minskar andelen blandskog, men fortfarande finns många trädslag representerade. Om bestånden lämnas helt, till exempel i ett naturreservat, blir slutprodukten efter lång tid ofta en granskog eftersom granen är skuggfördragande och klarar av att växa upp under ett tätt kronskikt. Granen är ett utpräglat sekundärträdslag, liksom boken. I reservat i Centraleuropa är det därför ofta bokskog som blir slutstadiet.

Det är värt att notera att även om lövträdens andel ofta minskar med skogens ålder så finns betydande virkesvolymer av löv i det som klassas som barrskog. Av björkvolymen finns 50 % i barrskog, 25 % i blandskog och bara drygt 15 % i ren björkskog.

Senast korrigerad: 2023-05-29
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (4 st)

2023-04-03
Jag tycker ni måste uppdatera sidan alldeles för gammal.
Svar från Skogskunskap · 2023-04-18

Hej!
Tack för din input. Det är jättebra att ni läsare meddelar oss när något inte stämmer eller blivit inaktuellt. Vi har nu uppdaterat statistiken till de senaste siffrorna.

Rohan Mathew · 2020-10-21
En väl blandad skog skulle inte bara omfatta andra träd men också växter i sex andra nivåer som balväxter, marktäckare osv. och också utföra många andra funktioner som kväve fixering, pollinering och bilda ett kommuniseringsnätverk osv t.ex. med svampar. [Skogskunskap: Denna kommentar är kortad av redaktören eftersom den också innehöll reklam för en konsulttjänst]
Roland Johansson. · 2019-03-18
Jag vill göra ett tillägg till förra inläggget.Det finns även många ha.med rena tallskogar på magrare marker,tallmarker.
Roland Johansson. · 2019-03-18
Håller inte med,har ni inte sett de massor med ha. av sterila granskogar som finns l Sverige?
Svar från Skogskunskap · 2019-03-19
Hej Roland, som du ser längre ner på sidan så klassas 27 % av skogsmarken som granskog. Men i många granskogar finns också andra trädslag insprängda. Sen är det långtifrån alla granskogar som är "sterila" - du kanske tänker på en åkermarksplantering den första generationen. Artdatabanken gick i veckan ut med att granen är det trädslag som har flest arter knutna till sig. Och att granen är viktig för ekosystemet i vår svenska skog kan nog ingen förneka. / Skogskunskap