Blandskog i Sverige

I den svenska skogen är det ovanligt med monokulturer, det vill säga skogar med bara ett trädslag. Några undantag kan vara torra tallhedar i Norrland eller planteringar på tidigare kal jordbruksmark, men även där smyger det in andra trädslag med tiden. I en planterad skog på skogsmark hittar vi oftast naturligt föryngrade plantor av andra trädslag än det planterade. Ibland kan dessa till och med ha tagit över och förändrat karaktären på beståndet.

Riksskogstaxeringen – högst 65 procent av ett trädslag

Men även om det finns flera trädslag i ett bestånd är det inte säkert att det kan kallas för en blandskog. Det beror på hur vi definierar blandskogen och var vi sätter gränsen för inblandning av andra trädslag. Den svenska Riksskogstaxeringen som ställer samman statistik om våra skogar definierar blandskog av att barrträd och lövträd enskilt utgör minst 35 procent vardera, men att ingen av trädgrupperna dominerar, det vill säga ingen av trädgrupperna utgör mer än 65 procent. 

Arealandelen (%) skogstyper på produktiv skogsmark i olika landsdelar 2017-2021 enligt Skogsdata 2022.

Blandskogen var vanligare förr

Förhållandet mellan de olika blandskogstyperna har sett likadant ut de senaste 20 åren. I den första Riksskogstaxeringen (1923–1929) utgjordes dock 60 procent av den produktiva skogsmarksarealen av olika typer av blandskog. Ungefär en tredjedel var barr-lövblandskog. Blandskogen var alltså vanligare förr.

Så här såg skogens sammansättning ut 1923-1929 enligt data från Riksskogstaxeringen:

Och så här ser skogens sammansättning ut idag (2017-2022) enligt Skogsdata 2o22. Observera att sammansättningen är uppdelad på ett annat sätt idag än den var på 1920-talet.

Blandskog i bestånd och i landskapet

Riksskogstaxeringens resultat visar hur mycket blandskog som finns i inventeringens provytor, alltså samlat i en liten del av ett skogsbestånd. I verkligheten kan ett bestånd bestå av flera olika trädslag fördelat på olika grupper och områden. Det kan vara en skog där övre delar av en sluttning hyser mest tall, längre ner kommer granen och i en fuktig svacka kan det stå al och björk. Om det också är en blandskog är upp till betraktaren. 

Samma resonemang kan föras på fastighets- och landskapsnivå. Landskapet kan ju få en stor variation om skogsbestånden växlar från en björkskog, via en tallskog, till en ekhage, även om inget av bestånden kanske klarar den "officiella" definitionen av blandskog. 

Finns i alla åldersklasser

Efter en avverkning etablerar sig många snabbväxande och ljusälskande pionjärträd, som björk och asp. Ungskogarna har därför en hög andel blandskog, 40 % med Riksskogstaxeringens definition. Blandskog med gran och björk samt tall och björk är särskilt vanlig i de unga bestånden. Däremot ökar faktiskt andelen blandskog med tall och gran med åldern. Det kan bero på att gran ofta kommer in som sekundärträd under tallen.

I takt med att bestånden blir äldre minskar andelen blandskog, men fortfarande finns många trädslag representerade. Om bestånden lämnas helt, till exempel i ett naturreservat, blir slutprodukten efter lång tid ofta en granskog eftersom granen är skuggfördragande och klarar av att växa upp under ett tätt kronskikt. Granen är ett utpräglat sekundärträdslag, liksom boken. I reservat i Centraleuropa är det därför ofta bokskog som blir slutstadiet.

Det är värt att notera att även om lövträdens andel ofta minskar med skogens ålder så finns betydande virkesvolymer av löv i det som klassas som barrskog. Av björkvolymen finns 50 % i barrskog, 25 % i blandskog och bara drygt 15 % i ren björkskog.