Vanligt med friluftsliv i skogen
Det har gjorts många studier om svenskarna och friluftslivet genom åren. Kunskap om utelivets former, omfattning och vilka naturtyper som besöks har stor betydelse för både politiska beslut, näringslivet och markägarna. Den mest aktuella är Friluftsliv 2018 som bland annat visar att:
- Nio av tio svenskar har ”tagit nöjes- och motionspromenader” det senaste året, och knappt hälften har plockat svamp under de senaste 12 månaderna.
- Åtta av tio svenskar är ofta eller ganska ofta ”ute i naturen” under helger och längre ledigheter. På vardagar är det fem av tio.
- Största hindret för att komma ut är brist på tid eller brist på sällskap. Sedan kommer brist på tillgång till lämpliga platser. Fyra av tio skulle vara ute mer om de hade bättre tillgång till natur.
- 76 % av alla svenskar har varit i skogen ”ibland eller ofta” senaste året.
- Friluftsliv påverkar valet av bostadsort för hälften av svenskarna och nio av tio svenskar håller med om att friluftsliv är positivt för hälsan.
Växte fram på 1800-talet
Med bilen kunde den bemedlade stadsbon komma ut i frisk natur. Foto John Alinder, Upplandsmuseet.
Intresset för friluftsliv växte fram bland borgerligheten i städerna i slutet av 1800-talet. Strapatsrika vandringar blev mode och järnvägens tillkomst öppnade nya områden som fjällen. Svenska Turistföreningen bildades 1885 och 1909 öppnades den första av flera nationalparker.
Bilen, semesterlagstiftningen (1938 fick alla minst 2 veckors semester, 1978 blev det 5 veckor) och kortare arbetsvecka (40 timmar kom 1970) gav fler möjlighet att komma ut i naturen. Samhället gjorde också åtgärder för att göra naturen mer tillgänglig alla. Strandskyddslagen kom redan 1952, på 1950-talet bildades ett antal naturparker och efter 1965 års naturvårdslag inrättades naturreservat i snabb takt. Kommunerna köpte också upp stora markarealer för framtida exploatering. Många av dessa har idag avsatts för friluftsliv.
Friluftsvanorna har kartlagts
”Strövat i skog och mark” och ”nöjes eller motionspromenerat” är två av de vanligaste friluftsaktiviteterna. Omfattningen har inte ändrats mycket sedan friluftsvanorna började kartläggas med den statistiska undersökningen ULF på 1970-talet och senare Friluftsliv 07 och Friluftsliv 2018. Andelen som har ”strövat i skog och mark” minst 20 gånger den senaste 12-månadersperioden har legat kring drygt 30 % sedan 1980-talet.
I alla studier framgår att kvinnor är ute i naturen i högre utsträckning än män (några procentenheter) och att äldre är ute mer än de unga.
Andel som strövat i skog och mark mer än 20 gånger det senaste året (från ULF 2007). Den yngre generationen är mindre lockad av utelivet men intresset växer med åren.
Vi blir mer främmande för naturen
Vi går mer mot aktiviteter som kräver utrustning. Foto Mats Hannerz.
Även om svensken fortfarande ”strövar i skog och mark” finns många tecken på att vårt uteliv minskar, inte minst bland barn. I en stadsnära skog i Uppsala minskade barnens besök till häften under perioden 1988–2007. Barns utnyttjande av skogen blir också mer organiserat i form av dagisutflykter och liknande, medan den spontana leken har minskat. Friluftsliv 2018 pekade också på att barn är ute i naturen mindre på vardagar jämfört med helgerna. Det är särskilt de större barnen (11–15 år) som väljer bort utevistelsen, två tredjedelar är aldrig ute i naturen under vardagar.
Den senaste studien Friluftsliv 2018 tyder på friluftslivet långsamt ändras mot mer ”konstruerade” aktiviteter som ofta kräver utrustning (skateboard, cykling, paddling mm.) medan okonstlade aktiviteter som promenader minskar något. Det finns också nya befolkningsgrupper som kommer ut i mindre grad. Personer som har utomeuropeiskt ursprung vistas mer sällan i naturen än de med föräldrar från Europa, visar Friluftsliv 2018.