Utvecklingen för biologisk mångfald

Vi vet ganska lite om hur mångfalden i skogen har förändrats genom historien. Det är svårt att skatta populationsstorlekar av insekter, svampar, lavar och mossor. Vad som däremot är lättare att göra är att titta på de strukturer och miljöer som olika arter kräver, och hur de utvecklas. 

Detta har Skogsindustrierna låtit forskarna Mats Hannerz (tidigare redaktör för Skogskunskap) och Per Simonsson göra. Arbetet har resulterat i en sammanställning som kom ut 2023 (Biologisk mångfald i skogen – tillstånd, trender och miljöarbete). Sammanställningen visar på flera positiva trender sedan skogspolitiken lades om på 1990-talet, men också andra utvecklingar som är mindre positiva. Bland annat har mängden död ved, arealen gammal skog och mängden gamla lövträd ökat. Dock är nivåerna väsentligt lägre än i den gamla naturskogen. Hyggena har också blivit mindre genom åren. Däremot tenderar skogarna att bli tätare och mörkare, vilket missgynnar renlavar och bärris. 

Nedan följer några exempel på vad man kommit fram till.

Mer död ved

Mängden död ved ökar i skogarna. Så här ser utvecklingen ut för död ved i produktiv skogsmark utanför formellt skyddade områden. Sedan 1990-talet har volymen hård död ved nästan tredubblats. (Källa: Riksskogstaxeringens statistikdatabas).

Mer grova lövträd

Virkesförrådet för grova lövträd har ökat under det senaste århundradet. Lövträd som har en diameter på över 30 cm har ökat från ca 25 miljoner kubikmeter år 1926 till ca 150 miljoner kubikmeter år 2016. Sedan mitten av 1990-talet har volymen av de grövsta lövträden (> 45 cm) mer än fyrdubblats. Diagrammet nedan gäller alla ägoslag utom fjäll och bebyggd mark (Källa: Skogsdata 2020).

Mer gammal skog ...

Arealen gammal skog (enligt Riksskogstaxeringens definition >140 år i norra Sverige och >120 år i södra Sverige) har ökat från cirka 900 000 hektar i början av 1990-talet till 1,7 miljoner hektar på produktiv skogsmark utanför formellt skyddade områden. Det är en ökning med cirka 80 procent. (Källa: sverigesmiljomal.se).

... men också mer yngre skog

Skogen tenderar att bli mer tudelad med allt yngre skog på den brukade marken och äldre skog i frivilliga avsättningar och reservat. Skog i åldersklassen 60–100 år (det vi skulle kunna kalla ”strövskogen”) har minskat från 34 procent 1960 till 20 procent 2019. Figuren visar den areella fördelningen på åldersklasser 1960 och 2019 på produktiv skogsmark inklusive formellt skyddad skog. (Källa: Riksskogstaxeringens statistikdatabas).

Mer lövträd i skogen

Volymen lövträd i skogen har ökat med cirka 50 procent sedan 1990-talet, och mer än fördubblats sedan 1950-talet. (Källa: Riksskogstaxeringens statistikdatabas).

Tätare och mörkare skogar

Volymerna i slutavverkningsskogen har ökat från 180 till 234 kubikmeter per hektar sedan 1980-talet, en ökning med 30 procent. Även gallringsskogarna har blivit mer virkesrika. Det gör att skogarna är tätare och mörkare, vilket påverkar täckningsgraden för bärris, gräs och även renlavar. (Källa: Riksskogstaxeringens statistikdatabas).

Mindre hyggen

Dagens hyggen är mindre än vad de var för 30 år sedan. Diagrammet nedan visar medelarealen på anmälda föryngringsavverkningar större än 0,5 hektar (Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas).

Arternas utveckling

För de flesta artgrupperna i skogsmiljöer saknar vi data för hur vanliga de var förr. En grupp som följts systematiskt är fåglar i skogen, som inventeras genom Svensk Fågeltaxering. I Riksskogstaxeringen inventeras nyckelarter som blåbär, lingon och några andra arter. Skogslevande dagfjärilar och vilda däggdjur inventeras systematiskt sedan 2010. För däggdjur finns också särskilda studier.

Upp och ner för fåglar

I Svensk Fågeltaxering följs 16 skogslevande och häckande fågelarter. Resultatet presenteras som ett index som ingår i uppföljningen av det svenska miljömålet Levande skogar. Sedan 2002 har indexet gått upp och ner, men har i genomsnitt legat på samma nivå. En art som mindre hackspett ökade fram till cirka 2010, och det tolkades som en positiv respons på mer lövträd i skogen, men sedan har den mindre hackspetten gått tillbaka. Tjädern minskar inte, utan ökar snarare. (Källa: Svensk fågeltaxering).

Betydligt fler vilda däggdjur

En jämförelse mellan däggdjursstammarna på 1950-talet och i början av 2000-talet visar att det finns betydligt mer vilda djur idag än 50 år tidigare. Det är både de betande klövdjuren och rovdjuren som har ökat kraftigt. Dessutom har vi fått nya arter som vildsvin, myskoxe och mufflon som har etablerat sig. (Källa: Bergström & Danell 2009).

Mindre marklavar

Sedan 1950-talet har arealen med lavrik skog minskat kraftigt. Minskningen sammanfaller med en lägre andel av äldre, öppen tallskog. Sannolikt missgynnas marklavarna också av att det sällan brinner i skogarna. (Källa: Sandström m.fl. 2016).