Skogsbruksplanen – ett bra stöd
Vad är en skogsbruksplan?
En skogsbruksplan är skogsägarens verktyg för att planera skogliga åtgärder – på både kort och lång sikt. Med den håller du koll på när du ska röja, gallra och slutavverka och var du ska ta särskilda hänsyn till natur, kulturmiljö eller andra värden.
Här kan du läsa mer om skogsbruksplanens innehåll.
Dina mål formar planen
För att åtgärdsförslagen i skogsbruksplanen ska stämma överens med dina mål med skogen är det viktigt att utgå från dem när den planen fram.
Skogen indelas i avdelningar
I en skogsbruksplan delas skogen in i olika avdelningar (kallas också bestånd) som kan skötas på ett likartat sätt. En avdelning kan vara allt från några tiondels hektar till tiotals hektar stor. Indelningen utgår ofta från trädens ålder, trädslag, markens bördighet och behov av skötsel. Andra faktorer som påverkar indelningen är tillgången på vatten och förekomst av naturvärden.
Kräver lagen en plan?
Nej, lagen kräver ingen plan. Tidigare (1979 års skogsvårdslag) krävdes en skogsbruksplan eller (för mindre fastigheter) en förteckning. Sedan 1993 års reviderade lag finns inga krav på plan. Men en skogsbruksplan är förstås bra ändå.
Kräver certifiering någon skogsbruksplan?
Ja, både FSC och PEFC kräver att du kan dokumentera ditt skogsbruk i en skogsbruksplan, och det ska tydligt framgå vilka mål som som olika delar av skogen ska skötas efter. Planen ska alltså vara målklassad (läs mer).
Digital plan eller papper i pärm?
Den gamla pappersplanen kan förstås fungera bra, åtminstone för små fastigheter. Är fastigheten lite större och om du vill ha bättre koll är det en fördel med en digital plan som också är lättare att uppdatera. Många planleverantörer erbjuder datorstödda planer, och idag kan de vara kopplade till webben så att även rådgivaren har tillgång till samma information. Planen kan då innehålla mycket mer än avdelningsbeskrivningar, till exempel kassaflödesanalyser och avverkningsplanering.
Håll planen uppdaterad
Tänk på att skogen förändras snabbt. Använd planen för att dokumentera alla åtgärder så att den hålls aktuell. Det har du och kommande generationer stor glädje av. När du till exempel har föryngrat, skriv in vad du gjorde för åtgärder, vilka plantor du använde och hur det gick. Spara stambrev och andra dokument. Dokumentera också skador, vindfällen, kulturmiljöspår och annat du ser när du är i skogen.
Ingvar.sik@gmail.com · 2024-10-01
NV- och NO-områden vad betyder de och vad är innebörden. Är det råd eller lag??
Svar från Skogskunskap · 2024-10-01
Hej Ingvar!
Tack för din fråga. NS- och NO-områden står för "Naturvård Skötsel" och "Naturvård Orörd". Det är målklasser som används i skogsbruksplaner för att definiera hur skogsägaren ska hantera vissa områden ur ett naturvårdsperspektiv.
NS (Naturvård Skötsel) innebär att området ska bevaras eller utvecklas med naturvård i fokus, men att vissa skötselåtgärder kan behöva göras för att bevara/förstärka den biologiska mångfalden.
NO (Naturvård Orörd) betyder att området ska lämnas för fri utveckling, det vill säga utan mänsklig inverkan, för att till exempel bevara känsliga ekosystem.
Dessa målklasser är inte lagstadgade, utan är rekommendationer i skogsbruksplanen för hur ägaren kan hantera skogen för att bevara naturvärden. Skogsägaren måste dock följa gällande lagar som till exempel Skogsvårdslagen och miljölagstiftningen, men själva indelningen i NS och NO är ett sätt att konkretisera naturvårdsmålen på frivillig basis.
Vid certifiering är det dock obligatoriskt att följa dessa målklasser i skogsbruksplanen. Detta innebär att skogsägaren förbinder sig att hantera NS- och NO-områden enligt certifieringsstandardens krav, vilket i praktiken innebär att naturvårdsmålen måste beaktas och följas noggrant.
Hoppas detta gjorde det tydligare för dig.