Trädslag i våra skogar

Så ser skogen ut idag

Gran och tall är de dominerande trädslagen i svenskt skogsbruk och står, tillsammans med björk, för över 90 procent av virkesförrådet i Sverige. Samtidigt finns det många fler trädslag, både inhemska och införda, som bidrar till skogens ekosystem, virkesproduktion och hållbarhet.

I södra Sverige är lövträd och ädellövträd vanligare, medan barrträden – särskilt tall – dominerar i norr och på magrare marker. De ädla lövträden, som ek, bok, alm och ask, förekommer nästan uteslutande söder om Dalälven.

Så här ser den produktiva skogsmarksarealen ut i Sverige, fördelat på olika beståndstyper (Källa: Skogsdata 2024 – SLU Riksskogstaxeringen):

Barrträd i Sverige

Barrträden utgör ryggraden i svenskt skogsbruk. De är väl anpassade till vårt klimat och våra jordar, och används främst för virkesproduktion.

Inhemska barrträd

De inhemska barrträden tall, gran, en och idegran har vuxit i Sverige sedan urminnes tider. De spelar en central roll i både vår natur och skogsbruk.

• En (Juniperus communis) – Tålig och långlivad buske eller träd som ger skydd och föda och bidrar till biologisk mångfald i skogslandskapet.
• Gran (Picea abies) – Trivs bäst på fuktiga och näringsrika marker, dominerar i södra och mellersta Sverige.
• Idegran (Taxus baccata) – Sällsynt barrträd i Sverige. Viktig för biologisk mångfald och som källa till ämnen som används i cancerläkemedel.
• Tall (Pinus sylvestris) – Vanlig i hela landet. Tål torra och magra marker.

Införda barrträd

Flera barrträd har införts till Sverige för att komplettera de inhemska arterna. De bidrar till ökad virkesproduktion, variation och anpassning till olika markförhållanden och klimat. Här är några exempel:

• Contortatall (Pinus contorta) – Växer snabbt och används främst i norra Sverige för att öka virkesproduktionen på marker där vanlig tall har låg tillväxt.
• Douglasgran (Pseudotsuga menziesii) – Högväxande träd med värdefullt virke. Används främst i södra Sverige som alternativ till gran på bördiga marker.
• Lärkar (Larix spp.) –  Lövfällande barrträd med snabb tillväxt och tåligt virke, och kan bidra till ökad variation och stabilitet i skogsbruket. Den sibiriska lärken betraktas dock som inhemsk, eftersom den växte naturligt i Sverige efter istiden.
• Sitkagran (Picea sitchensis) – Salt- och vindtålig och används främst i västra Sverige och på kustnära marker där vanlig gran har svårt att etablera sig.
• Svartgran (Picea mariana) – Nordamerikansk art som prövas i norra Sverige på grund av sin vinterhärdighet och förmåga att växa på fuktiga marker.

Lövträd i Sverige

Lövträden bidrar till variation, biologisk mångfald samt virkes- och energiproduktion. De delas ofta in i tre grupper: ordinära, ädla och införda arter. 

Ordinära lövträd

De inhemska lövträdslagen i Sverige utgörs i huvudsak av släktena björkar (Betula), asp (Populus) och alar (Alnus). Därtill tillkommer träd och buskar från pil- och videsläktet (Salix) samt rönnar och oxlar (Sorbus).

• Al (Alnus spp.) – Trivs på fuktiga marker och förbättrar markens bördighet genom att binda kväve i symbios med bakterier.
• Asp (Populus tremula) – Växer snabbt och skjuter rotskott, vilket gör den viktig för både virkesproduktion och biologisk mångfald.
• Björk (Betula spp.) – Sveriges vanligaste lövträd, viktig som pionjärträd och utgör livsmiljö för många insekter och fåglar.
• Hassel (Corylus avellana) – Ljusälskande buskträd som bidrar till biologisk mångfald och ger föda åt många djurarter.
• Hägg (Prunus padus) – Vanlig i lövskogar och bryn och viktig för insekter, inte minst som värdväxt för fjärilslarver.
• Oxel (Sorbus intermedia) – Tålig och klarar torra marker och vind. Används ibland som skyddsträd eller för att stärka landskapsbilden.
• Rönn (Sorbus aucuparia) – Sprider sig lätt och ger bär som är viktig föda för fåglar. Bidrar till skogens struktur och mångfald.
• Sälg (Salix caprea) – En av de viktigaste tidiga värdväxterna för pollinatörer och har högt naturvärde i hela landet.

Ädellövträd 

Ädellövträd förekommer främst i södra Sverige och har särskilt skydd enligt skogsvårdslagen. De egentliga ädellövträden är alm, ask, avenbok, bok, ek, lind och lönn. På senare tid har också fågelbär börjat räknas som ädellöv. Flera av huvudarterna har också närbesläktade arter som räknas in under begreppet ädellöv: lundalm, vresalm, naverlönn, bergek och bohuslind. Det betyder att lagen räknar in totalt 13 lövträdsarter som ädla lövträd.

• Alm (Ulmus glabra) – Stort träd med bred krona, som tidigare var vanligt men nu hotas av almsjuka.
• Ask (Fraxinus excelsior) – Starkt och segt trä, viktig för många insekter, men hotad av askskottsjuka.
• Avenbok (Carpinus betulus) – Täta bladverk och hård ved, vanligt i lövskogar i södra Sverige.
• Bergek (Quercus petraea) – Ekart som trivs på torrare och magrare jordar än den "vanliga" eken.
• Bohuslind (Tilia platyphyllos) – Storbladig lind som trivs i södra Sverige, viktig för pollinerare.
• Bok (Fagus sylvatica) – Skuggtåligt träd med tät krona, dominerar i södra Sveriges lövskogar.
• Ek (Quercus spp.) – Långlivat träd med tungt och hållbart virke. Nyckelart för biologisk mångfald och värdefullt för många hotade arter.
• Fågelbär (Prunus avium) – Snabbväxande träd med ätliga körsbär, viktigt för fåglar och insekter.
• Lind (Tilia spp.) – Doftande blommor och mjukt trä, ofta planterad i parker och alléer.
• Lundalm (Ulmus minor) – Mindre almart med smalare blad, förekommer i lundmiljöer.
• Lönn (Acer spp.) – Snabbväxande träd med bred krona, förekommer ofta i stadsmiljö och skogsbryn.
• Naverlönn (Acer campestre) – Mindre träd med flikiga blad, vanlig i södra Sverige.
• Vresalm (Ulmus laevis) – Almart med breda blad, förekommer i fuktiga miljöer.

Införda lövträd

Ett flertal införda lövträdsarter finns också i den svenska floran. Dit hör arter som odlas för virke eller biobränsle som hybridasp, popplar eller Salix-arter, och arter som en gång införts men nu sprider sig naturligt (sykomorlönn och rödek).

• Hybridasp (P. tremula x P. tremuloides) – Snabbväxande asphybrid som används för produktion av virke och bioenergi.
• Rödek (Quercus rubra) – Ekart med snabbt växande och hårt virke, som bidrar till ökad variation i skogslandskapet.
• Sykomorlönn (Acer pseudoplatanus) – Stort och robust lönnträd som är vanligt i parker och trädgårdar, och som även kan bidra till skogens mångfald.
• Popplar (Populus spp.) – Snabbväxande träd som används inom skogsbruket för virke och bioenergi.