Hej Lennart, nej, vi har inte ändrat något på länge. Vi borde i och för sig uppdatera en del förinställda data om kostnader per timme etc., men huvudsyftet med verktyget är inte att få fram en exakt siffra på vad slutavverkningen kostar (det kan vi aldrig göra, det beror på omständigheterna i det aktuella fallet). Huvudsyftet är att ge en bild av hur kostnaderna påverkas av faktorer som underväxt, transportavstånd och medelstammens storlek. / Hälsningar Skogskunskap

Hej P-M, Ja, vi har använt den bokfunktion som räknar in grenarna. I Hagberg & Martén finns också en funktion utan grenar som vi dock inte har programmerat (men som beskrivs på sidan Volymfunktioner). Vi borde förtydliga att grenar ingår men jag ska först stämma av det med Lars Rytter som gjorde den ursprungliga sammanställningen. Tack för påpekandet. / Skogskunskap

Notera att volymskattning för alternativet Bok: hela stammar inte bara innefattar stammen utan också grenarna. Det kan vara förvillande och det kanske inte var meningen?

Hej Cecilia,

Du bör fråga dig varför du skulle plantera ett träd inne i bokskogen. Boken är duktig på att föryngra sig själv om förutsättningarna är de rätta. Då får du plantor som redan från början är anpassade för bokskogens miljö. Är den uppvuxna bokskogen för tät har du problem med skugga men kanske framför allt med vatten om du skulle plantera. Vattenkonkurrensen är stor från de uppvuxna träden. Å andra sidan, om du verkligen vill ha in ett nytt bokträd så kan du ju alltid prova. Men vill du vara på säkra sidan ska du gräva av rötter från de stora träden runt planteringsgropen, se till att den alltid får vatten och ge gärna lite startgödsel (de stora träden konkurrerar om näringen också). Lycka till! / Skogskunskap

Hej, Om man vill plantera in ett nytt träd i ett bokskogsparti, hur ska man tänka då? Kan ett nyplanterat träd klara sig med den täckande skugga som bokskogens krontak bildar under sommaren? Kan det fungera med en bok av annan sort? Exempelvis blodbok eller hängbok?

Hej Tommy, Ekonomin i olika gallringsprogram är inte så lätt. Det finns många som har räknat på det men det finns inga entydiga svar. I Skogforsks studie av olika gallringsprogram med olika utgångsförband efter röjningen såg man små skillnader, men nuvärdet var högst av en hård röjning följt av få gallringar (se Skogforsk Arbetsrapport 948-2017). SLU har gjort mycket analyser på GG-serien och här ser man att ekonomin blir i stort sett samma om man gallrar eller inte i tall, däremot kan gallringen ge ett plus för gran. Men att gallringen ger inkomster tidigt under omloppstiden kan vara ett starkt argument för en skogsägare. Se kommentarer om gallringens effekter här: Professor Urban Nilssons granskning av 9 myter om gallring. / Hälsningar Skogskunskap