SENASTE KOMMENTARER
Beståndsval

Hej Skogen, Vi får börja med att bekänna att grunderna för verktyget Beståndsval togs fram före 2005 och syftet är inte att använda det som ett skarpt värderingsverktyg av ett bestånd idag. De relativa siffrorna man får fram kan dock användas som en fingervisning om när det är dags att avverka och vilka bestånd som prioriteras. Fördelningen mellan timmer- och massaved bygger på utbytesfunktioner (Ollas utbytesfunktioner) och påverkas vilken diameter där sortimenten ändras. Att vi har en fördelning mellan olika timmerdiametrar som baseras på klass 4 (tall) och 2-3 (gran) beror på att det var en empirisk fördelning, framtagen av Skogforsk, som vi hade tillgång till när det begav sig. Det är också de största klasserna så att fördelningen blir mer rättvis. Sannolikt ser den relativa fördelningen ganska likartad ut idag även om nivåerna på priser förstås ändras upp och ned med tiden. Här har användaren möjlighet att själv justera virkespriset. / Hälsningar Skogskunskap

Beståndsval
Hej Skogskunskap! Två frågor: Hur tar ni fram timmerfördelningen i verktyget? På virkespriser så står det att ni använder tall klass 4 och gran klass 2-3. Varför använder ni klass 4 till tall? Och klass 3 på gran finns inte längre (mig veterligen) Riktigt bra verktyg i övrigt! Vänligen, Skogen!
Al (Alnus spp.)

Hej Mattias, Al är ett utmärkt trädslag att elda med. Det är lätt, ungefär som tall, och har inte samma bränslevärde per kubikmeter som tyngre trädslag som ek och bok men per kilo torr ved är det likvärdigt med andra trädslag. Alen kan torkas ner till bara 8 % fukthalt och tänder därför snabbt – ett bra sätt att få igång brasan snabbt. Jag vet dock inte om den sprätter. Data om trädslagens bränslevärden finns bland annat i Lars Myttings bok Ved, samt i en rapport från Högskolan Dalarna: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:522819/fulltext01.pdf. Det kanske är dags för Skogskunskap att lägga in några sidor om brännved? / Hälsningar Skogskunskap

Al (Alnus spp.)
Hej Har några stora alar som skulle behöva avverkas i anslutning till vår skogstomt. Hur är alen som ved? I förhållande till björk och bok?
Prestationer i röjning från SLA

Hej Dumitru, den lista du söker finns inte. Du får kontakta ett skogsvårdsföretag eller skogsbolag och fråga vad som gäller för just din röjning. / Hälsningar Skogskunskap

Prestationer i röjning från SLA

Jag söker en röjning prislista för 2022!!På vilken sida ska jag söka??

Lagen och röjning

Hej Lisbeth, Tråkigt att höra hur du upplever igenväxningen, men lagmässigt finns inget tvång på att röja och rensa upp, även om Skogsstyrelsen kan uppmana markägare att röja (om jag har förstått det rätt). / Hälsningar Skogskunskap

Lagen och röjning
Jag undrar var det öppna landskapet tagit vägen, bor i en liten by i Vansbro Kommun och hela byn håller på att växa ihop, markägarna och husägaren gör inget för att röja undan på sina ägor. Skulle det bli en skogsbrand här så skulle hela befolkningen brinna inne. Mvh lissjanisl@hotmail.com
Var passar trädet
Jag skulle vilja se en och idegran också. Annars väldigt intressant
Lind (Tilia spp.)
I Annestorp Lindome finns mycket Lindar. Jag bor så att jag kan se upp till 30 lindar i en rad, det ger boende här mkt. syre, men skräpar också ner en del. Hälsning -220803.
Mäta grundyta med relaskop
Matern och de som kunde stereologi har skrivit artiklar om detta med relaskop och orunda trädareor. Hänvisar matematikern att läsa vidare
Mäta grundyta med relaskop

Hej matematikern, tack för denna beskrivning. Vi får se om någon annan hakar på tråden och fortsätter resonemanget. / Hälsningar Skogskunskap

Mäta grundyta med relaskop
Om man geometriskt försöker uppskatta hur mycket träden skymmer varandra så är inte detta alltid försumbart utan kan ha stor betydelse. I en skog med en diameter på träden på 15 cm och 500 träd per hektar så skymmer träden inte varandra så mycket innanför den cirkel på 7,5 meter (50*0,15=7,5 meter) där diametern på ett träd på 15 cm kommer med, siffran 50 är förhållandet 1 cm spaltöppning och 50 cm i längd på det här relaskopet. Här får man med de flesta av träden. Har man däremot en skog där träddiametern är 35 cm och det är 1500 träd per hektar så kommer väldigt många av träden att skymma varandra på den cirkeldiameter som är 17,5 meter (0,35*50=17,5 meter) där man kan fånga in träd som är 35 cm. Utanför denna cirkel krävs det träd som är grövre för att de ska hamna innanför spaltens öppning. Cirkelns omkrets är 110 meter (2*17,5*pi=2*17,5*3,14 = 110 meter) då radien är 17,5 meter och ytan är på 962 kvadratmeter (17,5*17,5*3,14 = 962 kvadratmeter). På 962 kvadratmeter ska det rymmas ca 144 träd ((1500*962)/10000=144 träd). Om dessa träd placeras på den yttre cirkeln täcker de in 0,35*144= 50,4 meter. Men träden skymmer mer än dessa meter då de är innanför cirkeln, vilket gör att de vid den yttre cirkeln i princip täcker in hela cirkeln med dess omkrets av 110 meter. Många av träden kommer i denna skog att vara skymda när man mäter med ett relaskop. Detta gör att det ibland finns en stor mätosäkerhet med ett relaskop.
Virkesförråd - övre höjd

Hej Skogskalkylen, Tabellerna över virkesförrådet utifrån övre höjd och grundyta finns bland annat i tabell 16-19 i Praktisk Skogsbok, 15:e upplagan från Föreningen Skogen. Funktioner för övriga trädslag beskriver vi i "Om virkesförråd" (se länk på denna sida). Tabellerna utifrån medelhöjd och grundyta är hämtade från Tor Jonssons tabeller för olika formtal. Dessa har jag i Excel och kan förstås skicka om du meddelar kontaktuppgift, skicka direkt till mats.hannerz@silvinformation.se. / Hälsningar Skogskunskap

Virkesförråd - övre höjd
Hej! Finns det möjlighet att få tillgång till tabellerna med de formtal som används i beräkningsverktyget? Vänligen, SkogsKalkylen
Mäta grundyta med relaskop

Hej matematikern,

Det är därför det är så viktigt att ta många relaskoppunkter så du täcker in ytor som både över- och underskattar beståndets genomsnittliga grundyta. Men riktigt exakt blir det inte förrän du kapat samtliga träd på exakt brösthöjdsnivå och mätt in arean på varje avkapat träd (med hänsyn till att träden är långtifrån perfekt cirkelrunda). Men med appar och bildanalys kan du kanske komma lite närmare "facit". / Hälsningar Skogskunskap

Mäta grundyta med relaskop
Relaskopet är bara ett snabbt sätt att mäta skog, men mäter exakt gör det inte och det beror på att träden inte passar in på ett perfekt sätt i spaltens öppning. Om man enbart ser en femtedel av trädstammen i spaltens öppning räknar man volymmässigt på denna femtedel och sedan blir det i kvadrat eftersom det är arean och då blir det en tjugofemtedel. Sedan räknar man inte med trädstammar som skyms av ett annat träd. I verkligheten blir det alltid mer skog på avräkningen, när man slutavverkar, än vad skogsbruksplanen visar som är mätt med ett relaskop. Ett relaskop skulle teoretiskt sett kunna mäta exakt om trädstammarna skulle passa in exakt i spaltöppningen och att ingen trästam skymmer en annan trädstam vid en mätning, men en sådan här perfekt skog finns inte i verkligheten, så för att få fram antalet kubikmeter på ett hektar är risken stor att man måste mäta på träden en och en när det gäller diameter, höjd och uppskatta hur cylindriska träden är för att sedan ur ett tabellverk kunna få fram hur många kubikmeter skog som det är. Sedan kan man såga ned skogen och se vad det blir på avräkningen.
Björk (Betula spp.)

Hej Anna-Maria, En förgrening (är det en dubbelstam på din björk?) är alltid en försvagning där vedfibrerna delar sig. / Skogskunskap

Lagen och slutavverkning

Hej Henrik, Kan det vara så att den "skog" du tänker på ingår i planlagt område i staden/orten? I så fall lyder den kanske inte under skogsvårdslagen och dess regler om avverkningsanmälan, men du kan ju alltid kontrollera med Skogsstyrelsen. / Hälsningar Skogskunskap

Lagen och slutavverkning
Jag har sett nu att en avverkning sker precis när fåglarna har ungar i sina bon och dirket intill en å som rinner genom vår stad och är en del av sjösystemet omkring oss. Det är över 0,5 ha som tas bort och jag hittar ingen avverkningsanmälan. Vad tänker ni om skyddet där?

Ordlista

Grundyta, temperatursumma, slitlager och andra svåra ord?
Slå upp i ordlistan

Nytt i Skogskunskap

Här hittar du nyheter och viktigare uppdateringar i Skogskunskap.
Se hela nyhetslistan