Underhåll och inspektion av broar

Broar är dyra men kan ha en lång livslängd om de underhålls och repareras. Skador och risker kan förebyggas genom regelbundna broinspektioner. Små skador kan då åtgärdas snabbt.
Kontrollerar rost och sprickor
Bild: Mats Hannerz

I det enskilda vägnätet byggs få nya broar, främst eftersom det är väldigt kostsamt. Idag finns det ca 4700 broar i det enskilda vägnätet, många av dessa har svag eller osäker bärighet. Eftersom nya broar är dyra bör dessa underhållas för att förlänga livslängden.

Underhåll och reparation av broar är många gånger lönsamt eftersom broarna ofta utgör en flaskhals i skogsbilvägnätet. De måste också inspekteras regelbundet, så att man i tid förebygger skador och risker för trafikanterna. En antydan till skada är ofta lätt och billig att avhjälpa, men har skadan väl fått utvecklas kan det innebära ett mycket komplicerat och kostsamt arbete.

Här går vi inte in på större reparations- och underhållsarbeten på broar, utan bara på smärre arbeten och några principiella synpunkter. Kontakta omedelbart en brospecialist om det uppstår allvarliga problem med en bro.

Inspektera vid lågvatten

De bästa förhållandena för inspektion är under högsommaren, vid lågvatten, när en större del av bron är synlig ovan vatten. Lämpliga hjälpmedel är stege, vadarstövlar, lampa och svetshacka.

Stenvalvsbro

Stenvalvsbro. Foto Skogforsk.

Stenvalvsbro. Foto Skogforsk.

Dessa broar representerar ofta stora kulturvärden, och det är därför extra viktigt att underhålla dem.

Det är svårt att göra noggranna hållfasthetsberäkningar för stenbroar. Om bron har trafikerats av tunga fordon och det inte finns några tecken på skador bör hållfastheten vara tillräcklig för den typ av trafik som nyttjat bron.

Åtgärda förskjutningar

Större deformationer, till exempel stenar som tryckts ut, bör åtgärdas snaras. Förskjutningar kan ibland stoppas om man fyller murverkets håligheter med betong, som sprutas in med tryckluft. I mera kritiska fall bör stenarna avtäckas och gjutas fast bakifrån.

Vid mindre förskjutningar i stenvalvet kan man markera stenarna med färg och hålla dessa under uppsikt.

Tjock vägbank

Det är viktigt att trycket från fyllnaden runt brovalvet är jämnt. En tjockare vägbank förstärker bron avsevärt.

Stålbalksbro

Stålbalksbro. Foto Per Hallgren.

Stålbalksbro. Foto Per Hallgren.

Broar med stålbalkar och en farbana av trä, är en mycket vanlig brotyp på skogsbilvägar. Dessa broar är relativt lätta att bygga, vilket har medfört att de ofta har byggts av personer utan specialistkunskaper. Många är dessutom gamla och dimensionerade framför allt för hästtransporter.

Överbyggnaden utgörs av minst två balkar som är upplagda på landfästen med eventuella mellanstöd. Normalt använder man fyra huvudbalkar, som binds ihop med tvärförband. Brobanan, som ligger på balkarna, kan bestå av trä eller betong, eventuellt i kombination med en slitbana av grus eller asfalt.

Hos fritt upplagda stålbalksbroar är brons överbyggnad placerad på speciella lager vid landfästena. Det ena lagret är fast och det andra är rörligt för att medge att överbyggnaden kan röra på sig.

Kontrollera balkbrons landfästen

Stålbalksbroarnas landfästen är ofta gjorda av stenar. De kan vara illa lagda, rubbade av tjälen, eller börjat ge vika pga. överbelastning. Se till att stoppa förskjutningar i landfästena i tid. Det går att fylla murverkets håligheter och fogar med betong eller epoxy. I mer kritiska fall får man gräva undan bakom landfästena, skjuta tillbaka dessa och gjuta fast dem bakifrån.

Rost i balkarna

Det är också viktigt att kontrollera rost, borrhål m.m. i balkarna. En svets bör betraktas som en skada. Skador mitt på bron är allvarligare än skador nära landfästena. Om en balk har börjat krokna är det alltid en allvarlig skada. Skruvar och nitar bör vid behov dras åt eller bytas ut. Rengöring och rostskyddsmålning kan öka livslängden avsevärt.

Brobanor av trä bör bytas ibland eftersom de ruttnar med tiden.

Betongbroar

Betongbro. Foto Skogforsk.

Betongbro. Foto Skogforsk.

Förr gjöts betongbroar alltid på plats, och det görs idag också för större broar. Mindre broar levereras dock ofta som prefabricerade element som monteras på plats. I regel konstrueras betongbroar som rambroar, men det finns också fritt upplagda konstruktioner.

Hos en rambro är brobanan fast ingjuten eller skruvad i brons frontmurar, även kallade ramben. Nertill vilar frontmurarna på bottenplattorna.

De flesta rambroar har konstruerats efter standardritningar från dåvarande Vägverket. En oskadad rambro är en oöm och permanent bro. Vid skador i utsatta delar bör dock expert tillkallas.

Rörbro

Rörbro. Foto Skogforsk.

Rörbro med elliptiska rör nedgrävda i botten. Foto Skogforsk.

Denna brotyp är vanlig vid mindre vattendrag. Den tillverkas av valsade, korrugerade plåtar som skruvas. Ibland används flera trummor i bredd till samma bro.

Vid mindre spännvidder förekommer även rörbroar i armerad betong. Ett alternativ är en valvbåge.

Kontrollera fyllningen runt rören

Valvbågar och trummor av plåt är inte tillräckligt starka för att själva ta upp trafiklasten. De behöver stöd av omkringliggande fyllning. Fyllningen måste därför vara av god kvalitet och väl packad.

Se upp med korrosion

Rörbroar i stål kontrolleras särskilt vid vattenlinjen, där korrosionen är vanligast. När en rörbro i stål blivit genomrostad finns risk för att fyllnadsmaterialet runt bron spolas bort, och då förlorar konstruktionen sin bärförmåga.

Det är viktigt att kontrollera att rörbron inte deformerats. Vid större deformation mister den sin stadga och det finns risk för ras även vid mindre belastningar.

Träbroar

Träbro. Foto Martinssons.

Nybyggd träbro. Foto Martinssons.

I äldre tider kunde enkla träbroar konstrueras av ett antal stockar som lades över ett vattendrag. Över dessa kan det finnas en överbyggnad av tvärgående virke. Man ska vara mycket skeptisk till dessa broar, särskilt om de har längre spännvidd.

Träbroar har dock återkommit i senare tid, men nu med en helt annan konstruktion. Tack vare att de tillverkas av tryckimpregnerat virke kan man förvänta sig en längre livslängd, enligt tillverkarna minst 50-60 år.

Röta och brottanvisningar

Vid inspektionen av en träbro bör man vara särskilt uppmärksam på röta och brottanvisningar. Nedböjningen av de bärande delarna bör kontrolleras när bron trafikeras.

Senast korrigerad: 2016-11-26
Vägar

Kommentarer (1 st)

Lajla Hermansen · 2020-01-27
Kan man söka bidrag till renovering av en bro som ligger i anslutning till fastigheten och där finns bara ett hushåll som har fast adress alla grannar är sommarstugor så någon vägförening finns inte..? Där går en å där och kulturell historia är i området...den behöver verkligen en upplyftning så vatten flödet blir maximalt och broräcket är inte intakt...
Svar från Skogskunskap · 2020-01-27
Hej Lajla, Statliga bidrag till kulturhistoriska miljöer kan sökas hos länsstyrelsen där du bor. Hos Trafikverket går det också att söka statsbidrag för reparation och underhåll av broar. / Skogskunskap