Lagen och föryngring

Att föryngra skog är inte bara avgörande för framtida tillväxt och hållbart brukande – det är också ett lagkrav. Skogsvårdslagen och dess föreskrifter anger tydligt när och hur föryngring ska ske, vilka trädslag som får användas och vilka minimikrav som gäller för plantantal och återväxt. Nedan följer en sammanställning av de viktigaste reglerna och lagkraven vid föryngring av skog.

Föreskrifterna nedan gäller från april 2022 (Föreskrifter och allmänna råd till Skogsvårdslagen, SKSFS 2011:7).

Skyldighet att anlägga ny skog

Efter en slutavverkning inträder en återbeskogningsplikt, förutsatt att skogen inte omdefinieras från skogsmark till annan användning, som till exempel betesmark, tomtmark och skogsbilväg (läs mer på Skogsstyrelsens webb). Även andra typer av avverkningar som glesar ut skogen kan innebära krav på föryngring om markens produktionsförmåga inte utnyttjas fullt ut.

Skog över tio meter

Om beståndets medelhöjd är över tio meter får virkesförrådet inte understiga den så kallade § 5-kurvan. Hamnar virkesförrådet under denna gräns uppstår återbeskogningsplikt, vilket innebär att skogsägaren måste se till att ny skog växer upp. Paragraf 10-kurvan visar den lägsta volym beståndet får ha efter avverkning. Det är endast tillåtet att avverka ner till en nivå mellan § 5- och § 10-kurvan om marken är lämplig för naturlig föryngring. Läs mer om paragraf 10-kurvan i samband med gallring här.

Diagram från Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen. Kurvan för 10 § visar den lägsta volym som beståndet får ha efter avverkning. Om volymen når ner till den streckade kurvan (5 §) uppstår återbeskogningsplikt.

Skog under tio meter

Om medelhöjden är lägre än tio meter får antalet huvudplantor/huvudstammar inte vara lägre än vad som anges i tabellen nedan (Bilaga 2, Tabell 1 i SKSFS 2011:7). Tabellen gäller skog där minst hälften av huvudplantorna/huvudstammarna består av barrträd och/eller björk. Observera att tabellen visar det lagstadgade kravet på antal plantor som en föryngring ska uppfylla från anläggningstidpunkten till 1,3 meters höjd. För rekommenderade plantantal (som är betydligt högre), se Antal plantor. 

Källa: Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till Skogsvårdslagen

När måste föryngringen vara tillfredsställd?

Återväxtåtgärder ska vara vidtagna senast tredje året efter avverkningsåret. Då ska det finnas minst det antal huvudplantor som anges som krav vid 1,3 meters höjd i tabellen ovan. Om antalet är för lågt finns möjlighet att hjälpplantera för att uppfyla lagkravet.

Vid naturlig föryngring är längsta tid för ett tillfredsställande plantuppslag sju år i södra Sverige (utom Gotland) och tio år i norra Sverige och på Gotland. Tiden kan förlängas med högst fem år om det finns särskilda skäl.

Vilka trädslag räknas som huvudplantor?

Huvudplantor är de plantor som kan förväntas bilda det framtida beståndet. När plantorna passerat 1,3 meters höjd kallas de huvudstammar.

Endast trädslag som kan förväntas ge en tillfredsställande virkesproduktion och kvalitet godkänns som huvudplantor. Hänsyn måste också tas till risken för skador, till exempel betesskador. Från april 2022 godkänns inte längre gran på torra och svaga marker. Om sådana marker planteras med gran kan skogsägaren åläggas att göra en om- eller hjälpplantering.

Tabellen nedan visar vilka trädslag som vid olika vegetationstyper och markfuktighetsklasser kan bli godkända som huvudplantor/huvudstammar. Om beståndet är över fem meter kan dockäven andra trädslag godkännas, förutsatt att de utvecklats tillfredsställande och är lämpliga att ingå i det framtida beståndet.

¹ Gran: Sitkagran och douglasgran bör godtas på motsvarande ståndorter som gran.
² Tall: Contortatall bör godtas på motsvarande ståndorter som tall.
³ Asp: Poppel och hybridasp bör godtas på motsvarande ståndorter som asp.
⁴ Sibirisk lärk: Övriga lärkarter följer sibirisk lärk.

Plantor av ädla lövträd (alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn) bör godkännas som huvudplantor på god och mycket god mark i Götaland och Svealand samt efter södra Norrlandskusten. De bör också godkännas om den förra trädgenerationen bestått av ädellövskog.

Bevarande och föryngring av ädellövskog

Ädellövskogar är ovanliga och värdefulla för både natur och kulturmiljö. Därför finns särskilda regler i skogsvårdslagen som ska säkerställa att arealen ädellövskog inte minskar. Kortfattat innebär det att du måste ansöka om tillstånd hos Skogsstyrelsen för att få slutavverka ädellövskog eller för att omföra ädellövskog till annan markanvändning.

En ädellövskog definieras som ett bestånd på minst 0,5 hektar där minst 70 procent av träden är lövträd och minst 50 procent är ädla lövträd. Även betesmarker med ädla lövträd kan utgöra ädellövskog. Då gäller en storlek på minst ett hektar och att det utöver ädellövskog finns minst tio ädla lövträd per hektar som är mer än 30 cm i diameter i brösthöjd (23§, 1993:553). 

Vid avverkning av ädellövskog ska ny ädellövskog anläggas på området. Endast om det finns särskilda skäl får Skogsstyrelsen medge undantag för omställning till annan löv- eller barrskog. I sådana fall kan Skogsstyrelsen besluta att ny ädellövskog ska anläggas på ett annat ställe inom brukningsenheten.

Eftersom kostnaderna för föryngring och skötsel av ungskog ofta är höga i ädellövskogen kan statliga bidrag lämnas till markägaren. Bidragen täcker 80 procent av godkända föryngringskostnader och 60 procent av kostnaderna för vård av ungskog, förutsatt att ansökan görs innan åtgärderna påbörjas och att stödbeloppet uppgår till minst 5 000 kronor (28§, 1993: 553). Läs mer på Skogsstyrelsens webb.

Regler för främmande trädslag

Skogsmarkens ägare ska i förväg till Skogsstyrelsen anmäla när han eller hon avser att använda skogsodlingsmaterial av främmande trädarter på en areal om minst 0,5 hektar.

• Sibirisk (rysk) lärk räknas som inhemskt trädslag, medan de övriga lärkarna är främmande.
• Hybridasp och poppel räknas som främmande trädslag.
• Reglerna gäller inte odling som sker i vetenskapligt syfte, till exempel av universitet och forskningsinstitut.

Särskilda regler för contortatall

Contortatall får inte användas:

• Söder om latitud 60°, med undantag för Värmlands och Örebro län där den får användas ner till 59°30'.
• På marker med ståndortsindex T24 och G24 eller högre.
• Närmare naturreservat eller nationalparker än en kilometer.
• På sammanlagt mer än 14000 hektar om året (i hela landet).
• Ovanför de höjder mellan latitud 60 och 68 som anges i Skogsstyrelsens föreskrifter till skogsvårdslagen (figuren).

Söder om latitud 60° kan contorta tillåtas efter beslut från Skogsstyrelsen om det finns särskilda skäl på starkt aspbemängda föryngringsytor med ståndortsindex högst T20 eller G20.

Regler för förflyttning av skogsodlingsmaterial

Användning och handel med skogsodlingsmaterial regleras av föreskrifter och allmänna råd till §7 i skogsvårdslagen. Föreskrifterna och de allmänna råden meddelas av Skogsstyrelsen.

I Skogsstyrelsens författningssamling (SKSFS 2011:7) meddelas bland annat föreskrifter och allmänna råd om:

• Förflyttning av skogsodlingsmaterial av tall och gran (se verktyget Tillåten förflyttning)
• Användning av vegetativt förökat skogsodlingsmaterial
• Användning av främmande trädarter

I Skogsstyrelsens författningssamling SKSFS 2008:2 och 2002:2 meddelas föreskrifter och allmänna råd om produktion för saluföring, saluföring samt införsel för saluföring av skogsodlingsmaterial. Där anges till exempel den information som ska finnas i stambrev, vilka krav som ställs för fröinsamling m.m.

Rikslängden är en förteckning över de skogsodlingsmaterial som är tillåtna för handel i Sverige.

Avverkningsanmälan ska beskriva föryngringsmetod

Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar måste anmälas till Skogsstyrelsen senast 6 veckor i förväg. I anmälan anger man bland annat föryngringsmetod (läs mer om avverkningsanmälan) och vilken hänsyn som ska vidtas.