Om Frostrisk

Frostrisk är ett kalkylverktyg för att beräkna frostrisken vid plantering med gran.
Bild: Mats Hannerz

Verktyget räknar fram risken för att granplantor drabbas av vår- (försommar-) eller höstfrost. Risken beräknas med hänsyn till läge i landet, de lokala ståndortsförutsättningarna, skogsskötselåtgärder samt odlingsmaterialets ursprung. Modellen har utvecklats i samarbete mellan SLU och Skogforsk, med Ola Langvall vid SLU som huvudansvarig och Mats Hannerz och Urban Nilsson som medverkande.

Modellen bygger på erfarenheter kring hur granens tillväxtrytm och härdighet styrs av temperatur och daglängd. Tillväxtstarten på våren bestäms i första hand av temperatursumman. Ett definierat odlingsmaterial (en proveniens, en fröplantage eller en klonblandning) antas ha en specifik kritisk temperatursumma när skottskjutningen inträffar. Den exakta nivån beror också bland annat på plantans ålder. Plantorna är som mest frostkänsliga under skottsträckningen - från skottskjutningen och tills skotten har börjat förvedas. I modellen antas att de under denna tid (vars längd definieras av temperatursummans utveckling) skadas om temperaturen på meteorologisk standardhöjd (1,6 meter över marken) understiger 0°C, vilket antas motsvara -3°C på marknivå.

På hösten bestäms invintringen av i första hand daglängden. Vid en viss kritisk nattlängd, som är specifik för ett odlingsmaterial vid en given ålder, får plantan signal att det är dags att sätta knopp. Plantorna antas tåla ner till -2°C på standardhöjd (1,6 m), vilket kan motsvara -5°C på marknivå. Sedan antas härdigheten öka linjärt till -7°C 4 veckor senare.

Praktiska erfarenheter, meteorologiska studier och vetenskapliga experiment har sedan gett underlag för bedömning av hur frostrisken påverkas av ståndortsfaktorer som markfuktighet, topografi och jordart, samt skogsskötselåtgärder som skärmställning, markberedning och val av planttyp.

Beräkningarna bygger på dygnsmedel- och minimitemperaturer från 357 klimatstationer från hela Sverige för perioden 1961-1990. Dessa har använts för att interpolera temperaturen över hela Sverige i ett rutnät på 10 x 10 km. Varje ruta har då tilldelats ett värde på dygnsmedel- och minimitemperatur för varje dag under de 30 åren.

Läs mer om hur modellen är uppbyggd genom att ladda ner pdf-filen i högermenyn.

Ingångsvärden för de fyra provenienskategorier som används i modellen. Värdena visar kritisk temperatursumma för skottskjutning vid 3 års ålder samt kritisk nattlängd för invintringsstart.

Proveniens Kritisk temperatursumma, daggrader Kritisk nattlängd, timmar
Norra Sverige 100 6
Mellersta Sverige 120 7
Södra Sverige 150 8
Vitryssland 190 9
Senast korrigerad: 2017-08-18
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (0 st)