Kunskap Direkt arkiv

Kunskap Direkt har en historia sedan 1999. Här har vi samlat utdrag ur innehållet. Dessutom kan du ladda ner pdf-filer av (nästan) allt innehåll i Kunskap Direkt.

Hur såg gamla Kunskap Direkt ut? I web.archive.org kan du se hur sajten såg ut vid olika tidpunkter. De sparade sidorna är inte fullständiga men ger en bild av hur sajten har utvecklats.

I arbetsrapporten Vem besöker Kunskap Direkt och vad tycker de? har vi också gjort en historisk beskrivning av framväxten och vilka olika tester och undersökningar vi har gjort under tiden. Historiken i den sträcker sig fram till 2012. 

Några nyckelår för Kunskap Direkt

1999 - Skötsel av björk, asp och al

Det första kunskapssystemet för skötsel av lövskog på internet. Långt ifrån alla skogsägare hade internet, men det var definitivt framtiden. Det spådde i alla fall Skogforsk, och de fick ju rätt. LRF Skogsägarna stöttade satsningen helhjärtat. Ett första förslag till namn på servicen var "Hjälp direkt", innan namnet "Kunskap Direkt" mejslades fram. I Resultatnumret kan vi också se att Skogforsk förutspådde att "Framtiden är mobil".

Läs mer i:

Kunskap Direkt skötsel av björk, asp och al

1999, första modulen.

2000-2001 - Röjning och Gallring

Kunskapssystemet, som ännu kallades bara Kunskapssystem för skogsägare, byggdes på med moduler för röjning och gallring. Nu var Skogsstyrelsen också med på tåget. LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen har därefter varit trogna partners till Kunskap Direkt.

De första verktygen programmerades, Röjningsanalys och Val av skogsodlingsmaterial (som senare skulle bli Plantval).

Kunskap Direkt Röjning år 2000

Modulen om Röjning lanserades år 2000.

2002-2003 Föryngring, Slutavverkning och Kunskap Direkt

Under 2002-2003 producerades moduler om föryngring och slutavverkning. Nu var kretsloppet slutet och när allt sattes samman i ett skal var Kunskap Direkt fött.

Läs mer i: 

Kunskap Direkt 2004

Kunskap Direkt som det såg ut i början av 2004.

2004-2014 Nya moduler lanseras löpande och utseendet förändras

Med bidrag från olika forskningsfonder och stöd från branschen kunde nya moduler lanseras, ibland nästan årligen. Parallellt programmerades nya beräkningsverktyg. Röjningsanalys och Val av skogsodlingsmaterial följdes av Plantval, Gödslingskalkyl, Frostrisk, Beståndsval, Rotröta och många andra, idag över 50 verktyg.

Några större moduler som producerades var: Vägar (2004), Ädelöv (2006), Skogens kulturarv (2008), Skoglig grundkurs (2008), Kraftsamling Skog (2008, senare omgjord till Tillväxthöjande åtgärder), Skogsbruk och vatten (2009), Skogsbränsle (2009), Naturhänsyn (2013) och Hyggesfritt skogsbruk (2014). 

Läs mer i:

Kunskap Direkt 2008

Kunskap Direkt 2008.

Kunskap Direkt 2009

Kunskap Direkt 2009.

2016 Kunskap Direkt blir Skogskunskap

Efter några år med ytterligare en ny design flyttade Kunskap Direkt in i sitt nya skal 2016 och bytte samtidigt namn till Skogskunskap, ett namn som sammanfattar väl vad det handlar om. Från november 2016 har kunskapssystemet blivit responsivt, det vill säga att det anpassar sig till alla olika skärmar, från mobiler till surfplattor till datorer. Den nya designen gör också att Skogskunskap blir lättare att navigera och överblicka. Längre artiklar, mera samlat för ett ämnesområde, och mycket mindre av klickande och "häftiga" lageröppningar som var populära i internets barndom.

Kunskap Direkt 2013

Så här såg Kunskap Direkt ut 2013, en design som behölls tills nya Skogskunskap lanserades 28 november 2016.

Skogskunskap 2016

Skogskunskap 2016.

Innehållet i Kunskap Direkt som pdf-filer

Här har vi sparat innehållet i gamla Kunskap Direkt, åtminstone en stor del av det. Filerna visar hur Kunskap Direkt såg ut i juni 2016.

Totalt 1349 sidor i pdf-filerna

Senast korrigerad: 2016-11-28

Kommentarer (0 st)


SENASTE KOMMENTARER
Dammbindning
Hej Gunilla, Precis som på vintern är det nog bra att undvika nysaltade vägar på sommaren, eller åtminstone se till att hundens tassar spolas av efteråt. Jag har själv hund och skulle undvika att gå på vägen om det ligger ett vitt, nypålagt, lager av dammbindningsmedel. När saltet har lösts upp är det mindre fara. Saltet torkar ut tassarna så det kan bli sprickor i trampdynorna, har jag förstått. / Skogskunskap
Dammbindning
Hej jag undrar hur detta salt påverkar hundens tassar. Stort problem på vintern så därför väljer vi hundägare att gå på mindre vägar som inte saltas så ofta.
Röjning i ek
Hej Annette, Träd vid en parkeringsplats är ju ganska långt från normal skogsskötsel men det låter som om ekarna skulle vinna på att få lite längre avstånd. Titta gärna på kronorna i första hand - när eken kommit upp i era träds ålder bör kronorna vara fria för att trivas, sikta på 1,5 meter mellan kronorna. Går de ihop är det dags att ta bort några träd. Träddroppet kommer man aldrig ifrån helt men det ökar om träden är stressade. Det kan ju helt enkelt vara torka - det har kommit en del rapporter i år om torkstressade ekar och även andra lövträd i södra Sverige. Kommer det bara regn, och ni inte har dränerat bort allt vatten vid parkeringen, kan träden återhämta sig. Men, utan att ha sett era träd så låter det som att det är dags att gallra lite. / Skogskunskap
Röjning i ek
Hej! Vi är en stor BRF i ytterkanten av Lund. På parkeringen har vi ekar som är ca 25 -30 år gamla. De står med ca 5 meters mellanrum. Hela sidan av parkering är klibbig hela sommaren och många diskussioner har förts huruvida dessa träd står för tätt. Hade gärna bifogat en bild Hoppas ni kan ge något svar som kan hjälpa oss fram till beslut. Vi vill inte bli av med träden men det måste kanske ske en gallring. Dessutom står det tre exemplar med en och en halv meters mellanrum tätt inpå en förråd slänga. Två av ekarna är mycket klenare. Troligen rör kronorna vid varandra. Hur hade ni gjort? Och är klubben från sotsvamp och löss ett tecken på att träden är stressade?
Trädets och beståndets biomassa och energi
Hej Pontus, Intressant fråga. Teoretiskt kan ju allt sågas ner till minsta kvist. Går det att skulptera ett konstverk på ett knappnålshuvud går det att göra minimala träbitar också. I normalfallet blir ungefär hälften av sågverkens rundvirkesstockar till brädor och plankor. Resten blir spån och flis som går till massaindustrin, skivindustrin eller bränsle, och en del försvinner också i krympning när virket torkar (kanske drygt 10 %). Men det finns sätt att utnyttja mer av den runda stocken vid sågning. Stjärnsågning, när man sågar så det blir stående årsringar, utnyttjar en större del till sågad vara, kanske 75 %. Idag, med korslaminerat trä och fingerskarvning, kan man utnyttja mycket mer av träet. Räknar man in att man gör träfiberskivor etc. så är det inte så långt från hela stocken som nyttjas. Men att stocken är rund är ju ändå en begränsning, eller utmaning kanske man ska säga. / Skogskunskap
Trädets och beståndets biomassa och energi
Hej! Jag undrar hur stor andel av trädets biomassa som KAN bli sågat virke? Alltså den maximala potentialen, inte vad som faktiskt blir virke idag
Filmen om död ved
Hej Karin, Det var nog något i din dator eller anslutning. Här har jag provat några olika enheter och anslutningar och det låter klart och rent. Hoppas du lyckas få till inställningarna, det är en bra film. / Skogskunskap
Filmen om död ved
Var det väldigt dåligt ljud eller var det min dator och anslutning som inte funkade (trots fiber) ? Annars hade det varit väldigt intressant! Karin
Al (Alnus spp.)
På tomten har vi träd som jag tror är klibbal, bilarna som står i en delvis öppen carport har blivit alldeles prickiga av något klibb, är det från träden det har blåst mycket de senaste dagarna, träden är planterade för 17 års sedan, har aldrig upplevt detta tidigare. Första året jag såg blommor på träden i år.
Al (Alnus spp.)
Hej Eva, Intressant fråga, men sannolikt har den kvar det vaxskikt som kan klibba hela säsongen. Alarna kan behålla sina blad länge på hösten, som gröna. Eftersom de kan skapa sin egen kvävegödsling genom samarbete med jordbakterier i rötterna är de inte beroende av näringsflöden från de fällda löven. Det är däremot andra lövträdsarter som saknar kvävefixerande bakterier. Det är därför vi inte ser några vackra höstfärger på alar. / Skogskunskap
Al (Alnus spp.)
Är klibbalen klibbig hela sommaren? Tappar den löven, och slutar klibba på hösten?
Kommentar 2020-06-09 16:21:04
Det var jag som skrev felaktigt om gråalen nyss, att jag trodde att på gråalen kunde bladen växa direkt på stammen vilket är fel! Rätt svar skall vara lind! (Jag har jämfört ett riktigt blad med en illustration av lindblad och kommit fram till att det måste vara ett lindträd som jag såg!
Al (Alnus spp.)
Hej Olle, det är inget konstigt alls. Många trädslag skjuter vattskott (kallas också vattenskott) från "sovande knoppar" under barken. Det är deras sätt att kompensera för t.ex. förlorad grönkrona (om någon gren har dött av trängsel) eller om trädet plötsligt blivit friställt. Vattskotten kan sägas vara ett tecken på att kronan och roten inte är helt i balans. / Hälsningar Skogskunskap
Al (Alnus spp.)
Hej! Jag går förbi några träd, vars löv liknar gråal, planterade längs än väg där jag bor! Det som ser konstigt ut är att löven växer direkt på stammarna! (utöver de löv som växer på grenarna) Är det gråalar som jag har sett eller något annat sorts träd? Har aldrig sett löv växa direkt på stammarna tidigare! Tacksam för besked?
Volymberäkning
Hej BoW, Funktionerna är ju framtagna för "normala" granar med en stam. I några fall, för vissa lövträd, finns särskilda funktioner för flerstammiga träd eller volym med eller utan grenar. I fallet med din gran är det nog så att tabellerna inte fungerar. Du kan ju alltid skatta hur grov varje stam är ovanför stamklykan och göra en beräkning för var och en av dem (med deras respektive höjd och uppskattad "brösthöjdsdiameter") och sedan lägga på volymen av cylindern nedanför. Oavsett hur du gör blir det osäkra värden, men det kan ju vara en intressant räkneövning. / Hälsningar från Skogskunskap
Volymberäkning
Hej, jag har en jättegran, dess omkrets är 417cm höjden är 31m. Efter ca 3m blir det 2 stammar. Utan att vara exakt kan man anta att tabellen stämmer eller skall volymen öka med 2 stammar? enligt tabellen är volymen 12,218 m3sk
Björk (Betula spp.)
Hej, intressant kommentar. Vad är det du vill förbättra? / Skogskunskap
Björk (Betula spp.)
Dålig fakta
Snytbagge
Hej Monika, Du behöver inte vara rädd att de skulle äta upp ditt hus. Snytbaggarna lockas till färska stubbar och avverkningsavfall som utsöndrar terpener. I farten kan de söka sig upp på nylagda altaner och liknande men att de kommer in i huset är nog snarare av misstag. Snytbaggen lägger sina ägg i stubbens bas och rötter och äter samtidigt av plantor och ris som den hittar på hygget. Men att den skulle ge sig på att gnaga på ditt hus behöver du inte vara rädd för. Baggarna försvinner snart när de upptäckt felflygningen. Dessutom kan de vara riktigt roliga husdjur - familjen hade en burk med snytbaggar som vi använde när vi spelade bingo (ungefär som kobingo). Naturligtvis släppte vi ut dem efteråt :-) / Skogskunskap
Snytbagge
Hej ! Underbara skogsbacken ovanför mig har nu slutavverkats. I mitt hus nära avverkningsytan har plötsligt den lilla Ca 1cm snabelförsedda skalbaggen uppenbarat sig. Inte enstaka utan ca 25 har jag hitintills hystat ut. Dom är överallt i huset. Vad göra? Döda - Inte döda? HJälp!!!!!!!