Kunskap Direkt arkiv

Kunskap Direkt har en historia sedan 1999. Här har vi samlat utdrag ur innehållet. Dessutom kan du ladda ner pdf-filer av (nästan) allt innehåll i Kunskap Direkt.

Hur såg gamla Kunskap Direkt ut? I web.archive.org kan du se hur sajten såg ut vid olika tidpunkter. De sparade sidorna är inte fullständiga men ger en bild av hur sajten har utvecklats.

I arbetsrapporten Vem besöker Kunskap Direkt och vad tycker de? har vi också gjort en historisk beskrivning av framväxten och vilka olika tester och undersökningar vi har gjort under tiden. Historiken i den sträcker sig fram till 2012. 

Några nyckelår för Kunskap Direkt

1999 - Skötsel av björk, asp och al

Det första kunskapssystemet för skötsel av lövskog på internet. Långt ifrån alla skogsägare hade internet, men det var definitivt framtiden. Det spådde i alla fall Skogforsk, och de fick ju rätt. LRF Skogsägarna stöttade satsningen helhjärtat. Ett första förslag till namn på servicen var "Hjälp direkt", innan namnet "Kunskap Direkt" mejslades fram. I Resultatnumret kan vi också se att Skogforsk förutspådde att "Framtiden är mobil".

Läs mer i:

Kunskap Direkt skötsel av björk, asp och al

1999, första modulen.

2000-2001 - Röjning och Gallring

Kunskapssystemet, som ännu kallades bara Kunskapssystem för skogsägare, byggdes på med moduler för röjning och gallring. Nu var Skogsstyrelsen också med på tåget. LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen har därefter varit trogna partners till Kunskap Direkt.

De första verktygen programmerades, Röjningsanalys och Val av skogsodlingsmaterial (som senare skulle bli Plantval).

Kunskap Direkt Röjning år 2000

Modulen om Röjning lanserades år 2000.

2002-2003 Föryngring, Slutavverkning och Kunskap Direkt

Under 2002-2003 producerades moduler om föryngring och slutavverkning. Nu var kretsloppet slutet och när allt sattes samman i ett skal var Kunskap Direkt fött.

Läs mer i: 

Kunskap Direkt 2004

Kunskap Direkt som det såg ut i början av 2004.

2004-2014 Nya moduler lanseras löpande och utseendet förändras

Med bidrag från olika forskningsfonder och stöd från branschen kunde nya moduler lanseras, ibland nästan årligen. Parallellt programmerades nya beräkningsverktyg. Röjningsanalys och Val av skogsodlingsmaterial följdes av Plantval, Gödslingskalkyl, Frostrisk, Beståndsval, Rotröta och många andra, idag över 50 verktyg.

Några större moduler som producerades var: Vägar (2004), Ädelöv (2006), Skogens kulturarv (2008), Skoglig grundkurs (2008), Kraftsamling Skog (2008, senare omgjord till Tillväxthöjande åtgärder), Skogsbruk och vatten (2009), Skogsbränsle (2009), Naturhänsyn (2013) och Hyggesfritt skogsbruk (2014). 

Läs mer i:

Kunskap Direkt 2008

Kunskap Direkt 2008.

Kunskap Direkt 2009

Kunskap Direkt 2009.

2016 Kunskap Direkt blir Skogskunskap

Efter några år med ytterligare en ny design flyttade Kunskap Direkt in i sitt nya skal 2016 och bytte samtidigt namn till Skogskunskap, ett namn som sammanfattar väl vad det handlar om. Från november 2016 har kunskapssystemet blivit responsivt, det vill säga att det anpassar sig till alla olika skärmar, från mobiler till surfplattor till datorer. Den nya designen gör också att Skogskunskap blir lättare att navigera och överblicka. Längre artiklar, mera samlat för ett ämnesområde, och mycket mindre av klickande och "häftiga" lageröppningar som var populära i internets barndom.

Kunskap Direkt 2013

Så här såg Kunskap Direkt ut 2013, en design som behölls tills nya Skogskunskap lanserades 28 november 2016.

Skogskunskap 2016

Skogskunskap 2016.

Innehållet i Kunskap Direkt som pdf-filer

Här har vi sparat innehållet i gamla Kunskap Direkt, åtminstone en stor del av det. Filerna visar hur Kunskap Direkt såg ut i juni 2016.

Totalt 1349 sidor i pdf-filerna

Senast korrigerad: 2016-11-28
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (0 st)


SENASTE KOMMENTARER
Utmärkning av vägen - snökäppar

Om den som kört av snökäppen inte plockat upp och lämnat den för plaståtervinning, så är det väghållarens ansvar.

Volymfunktioner
Jag sökte volymtabeller, inte funktionerna eller formtalen.
Bonitet - Skogshögskolans system

På förekommen fråga @Johannes Båth. Densamma ställdes av mina kollegor som arbetar längre ifrån området än jag själv, varför jag kontrollerade det. Bakomliggande funktionerna kan du hitta i Hägglund, Björn (1981) Samband mellan ståndortsindex H100 och Bonitet för Tall och Gran i Sverige. HUGIN RAPPORT nr. 26. Notera att boniteten här avser volymmedeltillväxten vid dess kulmination, eller, om detta inte har skett vid 150 års ålder, därvid. Dessa funktionerna baserades på provyteutvecklingar som motsvarade fullslutna bestånd som alltså borde ta tillvara ytans produktionspotential. Utgångslägena utgjordes av funktioner som presenteras i samma rapport. Framskridningen använde funktioner från Ekö, P-M, Agestam, Eric. 1981. Prognoser baserade på provyteutveckling. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidsskrift 79 (1/2), s. 77-82. ISSN: 0371-2907. Eftersom värdena ansågs något höga för låga boniteter, tillämpades en reduktion (koefficienter F1, F2) som utgjorde upp till 20% för H100 =10 och sedan linjärt sjunker mot 0% för de högre boniteterna. Troligtvis handlar överskattningen om gränsmarkerna mellan myrmark och skogsmark, där underlagsmaterialet är baserat på provytor som bedöms falla på 'skogsmark', snarare än myrmark, vilket kan ha påföljden att tillväxtpotentialen här blir något överskattad. Funktionerna finns digitaliserade på min github i programmeringsspråket R: https://github.com/Silviculturalist/forester/blob/main/R/Hagglund_1981_si_to_bonitet.R Notera att stora förändringar i funktionsbiblioteket fortfarande pågår.

Utmärkning av vägen - snökäppar

Vem ålägger det att plocka upp avkörda, brutna etc snöpinnar? Detta plastmaterial bryts ner först efter 40 år om de får ligga kvar.

Utmärkning av vägen - snökäppar

Hej Karin,
Plogen kan köra ganska nära käppen. Det handlar kanske om ett par decimeters avstånd. Det optimala är om vägen plogas till full bredd, eftersom man då kan undvika ojämn tjälbildning i vägen.

Utmärkning av vägen - snökäppar

Hur långt ifrån käpparna får det plogas? Känns lite dumt att sätta upp käppar när plogen går 1,5–2 m från käppen och det blir inte mycket väg kvar att åka/gå på.

Sälg (Salix caprea)

Salicylsyra är virkesämnet i flera olika huvudvärkstabletter. Bamyl och Aspirin är troligen dom mest kända. Bästa sättet att utvinna salicylsyran är att plocka blad ock ta av bark på några grenar och göra ett avkok. En 5l kassrull passar bra till ca 3 L vatten. Det hela kokas i 1 - 3 timmar (beroande på hur mycket blad och bark du har i kassrullen) Kok till du har en seg suckerliknande vätska. Det smakar bittert, men där fins sötstoffer (inte sucker) som kan användas. Själv rekommanderar jag Stevia eller olika sötningsstoff man använder om man trenar mycket och är sugen på sött. Kokar du det hela ner til ca en halv liter, har du en stark men god och värksam shot. lycka till.

Sälg (Salix caprea)
Saknar en tydligare beskrivning hur sälgen vill växa. Lågt eller högt PH i jorden. Torrt eller fuktigt. Osv.
Björk (Betula spp.)

Hej Jonathan,
Korsningar mellan glas- och vårtbjörk förekommer, men är sällsynta.

Om du vill dyka djupare ner i detta så är källan till denna information:
Johnsson, H. 1974. Genetic characteristics of Betula verrucosa Ehrh. and B. pubescens Ehrh. Annales Forestales 6/4: 91–133, Zagreb

Björk (Betula spp.)

Kan glas- och vårtbjörk korsa sig med varandra och om dom kan det, i vilken grad gör dom det?

Våra lövträdsarter

Hej Emil,
Våra inhemska barrträd är tall, gran och sibirisk lärk. Två till inhemska barrväxter är en och idegran som både kan ses som träd och buskar. 

Våra lövträdsarter
Vilka barrträd är inhemska?
Hyggesfria brukningsmetoder

Ta gärna även upp begreppet brunnshuggning.

Contortatall (Pinus contorta)
Hej Frilansfotograf och skogsintresserad. Jag har hittat både två och trebarriga contortor. Den självföryngrar sig stundom när den är mellan 7-10 år. Angrips av törskate och även stundom barkborre. (Bildmaterial hos Skogenbild) Bort med contortan. Frid på Jorden Le Carlsson
Vad är skogsbränsle?
Hej. Jag gillade informationen väldigt mycket och nu ska jag dela med mina elever och plåga dem lite till!!! 😁😁😁
Volymfunktioner

Hej Cedric,
Vi har tyvärr inte originalrapporten så har svårt att jämföra funktionerna med den, men har varit i kontakt med en av forskarna som varit med och tagit fram verktyget. Så här skriver han:

"Det är ett tag sedan jag jobbade med funktionerna men såvitt jag minns har jag använt Brandels enklaste ( d och H) för respektive trädslag och region. Troligen bytte jag ut den sydligaste björkfunktionen mot den i mellersta Sverige, då den fungerade betydligt bättre på skapligt bra björkar. " 

Volymfunktioner
Hej! Stämmer Brandels funktioner för björk? Kan inte hitta samma funktioner i originalpublikationen eller i sammanfattningen i Fakta skog…
Bonitet - Skogshögskolans system

Hej igen,
Nu har vi fått tag i de data som verktyget utgår ifrån. De finns tillgängliga på denna sida: Om bonitet – Skogshögskolans system

Du hittar även länk till sidan under rubriken Läs mer på denna sida.

Bonitet - Skogshögskolans system

Hej! 
Vi ska undersöka om vi kan ordna det. 
Hälsningar,
Skogskunskap

Bonitet - Skogshögskolans system
Hej! Som en tilläggsfråga till Johannes här nedan: Finns det möjlighet att få tabellerna ni använder i digital form?