Kunskap Direkt arkiv

Kunskap Direkt har en historia sedan 1999. Här har vi samlat utdrag ur innehållet. Dessutom kan du ladda ner pdf-filer av (nästan) allt innehåll i Kunskap Direkt.

Hur såg gamla Kunskap Direkt ut? I web.archive.org kan du se hur sajten såg ut vid olika tidpunkter. De sparade sidorna är inte fullständiga men ger en bild av hur sajten har utvecklats.

I arbetsrapporten Vem besöker Kunskap Direkt och vad tycker de? har vi också gjort en historisk beskrivning av framväxten och vilka olika tester och undersökningar vi har gjort under tiden. Historiken i den sträcker sig fram till 2012. 

Några nyckelår för Kunskap Direkt

1999 - Skötsel av björk, asp och al

Det första kunskapssystemet för skötsel av lövskog på internet. Långt ifrån alla skogsägare hade internet, men det var definitivt framtiden. Det spådde i alla fall Skogforsk, och de fick ju rätt. LRF Skogsägarna stöttade satsningen helhjärtat. Ett första förslag till namn på servicen var "Hjälp direkt", innan namnet "Kunskap Direkt" mejslades fram. I Resultatnumret kan vi också se att Skogforsk förutspådde att "Framtiden är mobil".

Läs mer i:

Kunskap Direkt skötsel av björk, asp och al

1999, första modulen.

2000-2001 - Röjning och Gallring

Kunskapssystemet, som ännu kallades bara Kunskapssystem för skogsägare, byggdes på med moduler för röjning och gallring. Nu var Skogsstyrelsen också med på tåget. LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen har därefter varit trogna partners till Kunskap Direkt.

De första verktygen programmerades, Röjningsanalys och Val av skogsodlingsmaterial (som senare skulle bli Plantval).

Kunskap Direkt Röjning år 2000

Modulen om Röjning lanserades år 2000.

2002-2003 Föryngring, Slutavverkning och Kunskap Direkt

Under 2002-2003 producerades moduler om föryngring och slutavverkning. Nu var kretsloppet slutet och när allt sattes samman i ett skal var Kunskap Direkt fött.

Läs mer i: 

Kunskap Direkt 2004

Kunskap Direkt som det såg ut i början av 2004.

2004-2014 Nya moduler lanseras löpande och utseendet förändras

Med bidrag från olika forskningsfonder och stöd från branschen kunde nya moduler lanseras, ibland nästan årligen. Parallellt programmerades nya beräkningsverktyg. Röjningsanalys och Val av skogsodlingsmaterial följdes av Plantval, Gödslingskalkyl, Frostrisk, Beståndsval, Rotröta och många andra, idag över 50 verktyg.

Några större moduler som producerades var: Vägar (2004), Ädelöv (2006), Skogens kulturarv (2008), Skoglig grundkurs (2008), Kraftsamling Skog (2008, senare omgjord till Tillväxthöjande åtgärder), Skogsbruk och vatten (2009), Skogsbränsle (2009), Naturhänsyn (2013) och Hyggesfritt skogsbruk (2014). 

Läs mer i:

Kunskap Direkt 2008

Kunskap Direkt 2008.

Kunskap Direkt 2009

Kunskap Direkt 2009.

2016 Kunskap Direkt blir Skogskunskap

Efter några år med ytterligare en ny design flyttade Kunskap Direkt in i sitt nya skal 2016 och bytte samtidigt namn till Skogskunskap, ett namn som sammanfattar väl vad det handlar om. Från november 2016 har kunskapssystemet blivit responsivt, det vill säga att det anpassar sig till alla olika skärmar, från mobiler till surfplattor till datorer. Den nya designen gör också att Skogskunskap blir lättare att navigera och överblicka. Längre artiklar, mera samlat för ett ämnesområde, och mycket mindre av klickande och "häftiga" lageröppningar som var populära i internets barndom.

Kunskap Direkt 2013

Så här såg Kunskap Direkt ut 2013, en design som behölls tills nya Skogskunskap lanserades 28 november 2016.

Skogskunskap 2016

Skogskunskap 2016.

Innehållet i Kunskap Direkt som pdf-filer

Här har vi sparat innehållet i gamla Kunskap Direkt, åtminstone en stor del av det. Filerna visar hur Kunskap Direkt såg ut i juni 2016.

Totalt 1349 sidor i pdf-filerna

Senast korrigerad: 2016-11-28

Kommentarer (0 st)


SENASTE KOMMENTARER
Bok (Fagus sylvatica)
Hej Gunnel, svårt att svara på utan att ha sett bild. Men det finns många ljusa/vita skorplavar som lever på bokens bark. Helt naturligt alltså. / Skogskunskap
Bok (Fagus sylvatica)
Varför har så många bokar vita fläckar på barken
Rotröta
Hej, det måste ha varit något tillfälligt fel. Länken till nedladdningsbara Nogrota fungerar liksom länken till kunskapsartikeln om stubbehandling med rotröta. / Skogskunskap
Rotröta
Länken till Skogsforsk funkar inte
Bok (Fagus sylvatica)
Världens bästa sida!
Röjning i ek
Hej Staffan, Visst bör du stamkvista även framtidsekarna, men det kanske är lite tidigt om träden inte är mer än 5 meter höga. Läs mer om stamkvistning av lövträd på https://www.skogskunskap.se/skota-lovskog/roja-och-gallra/stamkvistning/. Om björken ska stå kvar eller inte beror på hur mycket den börjar konkurrera med ekkronorna. Det är som du skriver viktigt att kronorna är fria. / Hälsningar från Skogskunskap
Röjning i ek
Har bergekshägn med vårtbjörk som amträd. Har varit i kontakt med SKS och vi är överens om att en gallring i amträden bör göras, Bergseken är 15 år, medelhöjd 5 m. Björken är 8-9 m hög. Björken är stamkvistad x antal ggr, dock breder björkarna ut sig. Min fråga är om det även bör göras i de radplanterade ekarna. Framtidsekarna är utsnitslade sedan tidigare, jag har tänkt att enbart gynna framtidsekarna ca 2.5 m fri krona från björken och därmed inte röja ngt i underbeståndet. Har ni synpunkter på detta? Staffan 0727029462
Bok (Fagus sylvatica)
Hej 123, Om du tänker på rötbeständighet av virket så är den dålig, liksom för de flesta lövträd med undantag för ek och i viss mån alm. Trädslagen delas in i fem klasser beroende på hur bra kärnveden klarar sig utan angrepp vid kontakt med fuktig jord. Bok (och även ask, avenbok, lind, lönn och björk) hamnar i den "sämsta" klassen "icke beständig". Bokens splintved går dock att impregnera (liksom tallens, men inte granens). Virke som ska användas utomhus bör därför vara impregnerat. Uppgifterna är hämtade från boken Ädellöv - Virke och förädling av Mats Nylinder, Lotta Woxblom och Hans Fryk från 2006. / Hälsningar Skogskunskap
Bok (Fagus sylvatica)
Hur är det med rötegenskaper?
Björk (Betula spp.)
lättåtkomlig bra fakta
Vem äger skogen?
Hej Christer, Den nedersta tabellens första kolumner visar arealerna för alla skogsägare och för enskilda skogsägare som en delmängd av alla. Dessa ska inte summeras. / Skogskunskap
Vem äger skogen?
De två första kolumnerna ska väl inte summeras för att få statistik över landet som helhet eftersom det anges per 1000 ha, dvs ett täthetsmått?
Volymberäkning
Hej Staffan, kul fråga som kan få många svar beroende på vad du önskar. Om du ska återskapa exakt 58000 nya fullvuxna granar så tar det ju en omloppstid om du startar från en planta, 60-90 år, beroende på var i landet du är och hur grova du vill ha dem. Men om vi tänker att 58000 granar med i genomsnitt 0,4 m3fub (fastkubikmeter) per träd motsvarar ungefär 23000 m3fub eller cirka 28000 m3sk (skogskubikmeter): Den svenska skogen växer med 121 miljoner m3sk per år. Hur lång tid tar det då för den svenska skogen att växa med 28000 m3sk? Här får vi låtsas att skogen växer lika mycket varje dag, sommar som vinter. Varje dag växer då skogen med cirka 330 000 kubikmeter. Att skapa 28000 kubikmeter tar då 2 timmar (och ännu snabbare under den säsong när träden bygger på sig mest)! / Hälsningar från Skogskunskap
Volymberäkning
Hej, Jag har byggt en byggnad som det gått åt 58 000 granar till och försöker lista ut hur snabbt den svenska skogen återskapar den volymen, är det något ni kan hjälpa till med?
Underhåll och inspektion av broar
Hej Lajla, Statliga bidrag till kulturhistoriska miljöer kan sökas hos länsstyrelsen där du bor. Hos Trafikverket går det också att söka statsbidrag för reparation och underhåll av broar. / Skogskunskap
Underhåll och inspektion av broar
Kan man söka bidrag till renovering av en bro som ligger i anslutning till fastigheten och där finns bara ett hushåll som har fast adress alla grannar är sommarstugor så någon vägförening finns inte..? Där går en å där och kulturell historia är i området...den behöver verkligen en upplyftning så vatten flödet blir maximalt och broräcket är inte intakt...
Al (Alnus spp.)
Hej M. Affelin, Ja, det kan man absolut säga (eller möjligen blålila). Det förmodligen blåaste du hittar bland svenska lövträdsknoppar. / Skogskunskap
Al (Alnus spp.)
är klibbalens knoppar blåa ?
Bok (Fagus sylvatica)
vad är det olämpligt att använda bok till? varför? och med det menar jag struktur, slitstyrka och miljöpåverkan. :)
Priser på skogsfastigheter
Hej EAu, Statistiken kan säkert vara missvisande lokalt eftersom den redovisar medelvärden för större områden. LRF Konsult har uppdaterat sin statistik även för halvåret 2019, och den visar snarare på en liten nedgång i norra och mellersta Sverige, men en uppgång i södra. Här kan du ladda ner LRF Konsults rapporter: https://www.lrfkonsult.se/tjanster/fastighetsformedling/salja-fastighet/prisstatistik/ . Hälsningar Skogskunskap.