Kunskap Direkt arkiv

Kunskap Direkt har en historia sedan 1999. Här har vi samlat utdrag ur innehållet. Dessutom kan du ladda ner pdf-filer av (nästan) allt innehåll i Kunskap Direkt.

Hur såg gamla Kunskap Direkt ut? I web.archive.org kan du se hur sajten såg ut vid olika tidpunkter. De sparade sidorna är inte fullständiga men ger en bild av hur sajten har utvecklats.

I arbetsrapporten Vem besöker Kunskap Direkt och vad tycker de? har vi också gjort en historisk beskrivning av framväxten och vilka olika tester och undersökningar vi har gjort under tiden. Historiken i den sträcker sig fram till 2012. 

Några nyckelår för Kunskap Direkt

1999 - Skötsel av björk, asp och al

Det första kunskapssystemet för skötsel av lövskog på internet. Långt ifrån alla skogsägare hade internet, men det var definitivt framtiden. Det spådde i alla fall Skogforsk, och de fick ju rätt. LRF Skogsägarna stöttade satsningen helhjärtat. Ett första förslag till namn på servicen var "Hjälp direkt", innan namnet "Kunskap Direkt" mejslades fram. I Resultatnumret kan vi också se att Skogforsk förutspådde att "Framtiden är mobil".

Läs mer i:

Kunskap Direkt skötsel av björk, asp och al

1999, första modulen.

2000-2001 - Röjning och Gallring

Kunskapssystemet, som ännu kallades bara Kunskapssystem för skogsägare, byggdes på med moduler för röjning och gallring. Nu var Skogsstyrelsen också med på tåget. LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen har därefter varit trogna partners till Kunskap Direkt.

De första verktygen programmerades, Röjningsanalys och Val av skogsodlingsmaterial (som senare skulle bli Plantval).

Kunskap Direkt Röjning år 2000

Modulen om Röjning lanserades år 2000.

2002-2003 Föryngring, Slutavverkning och Kunskap Direkt

Under 2002-2003 producerades moduler om föryngring och slutavverkning. Nu var kretsloppet slutet och när allt sattes samman i ett skal var Kunskap Direkt fött.

Läs mer i: 

Kunskap Direkt 2004

Kunskap Direkt som det såg ut i början av 2004.

2004-2014 Nya moduler lanseras löpande och utseendet förändras

Med bidrag från olika forskningsfonder och stöd från branschen kunde nya moduler lanseras, ibland nästan årligen. Parallellt programmerades nya beräkningsverktyg. Röjningsanalys och Val av skogsodlingsmaterial följdes av Plantval, Gödslingskalkyl, Frostrisk, Beståndsval, Rotröta och många andra, idag över 50 verktyg.

Några större moduler som producerades var: Vägar (2004), Ädelöv (2006), Skogens kulturarv (2008), Skoglig grundkurs (2008), Kraftsamling Skog (2008, senare omgjord till Tillväxthöjande åtgärder), Skogsbruk och vatten (2009), Skogsbränsle (2009), Naturhänsyn (2013) och Hyggesfritt skogsbruk (2014). 

Läs mer i:

Kunskap Direkt 2008

Kunskap Direkt 2008.

Kunskap Direkt 2009

Kunskap Direkt 2009.

2016 Kunskap Direkt blir Skogskunskap

Efter några år med ytterligare en ny design flyttade Kunskap Direkt in i sitt nya skal 2016 och bytte samtidigt namn till Skogskunskap, ett namn som sammanfattar väl vad det handlar om. Från november 2016 har kunskapssystemet blivit responsivt, det vill säga att det anpassar sig till alla olika skärmar, från mobiler till surfplattor till datorer. Den nya designen gör också att Skogskunskap blir lättare att navigera och överblicka. Längre artiklar, mera samlat för ett ämnesområde, och mycket mindre av klickande och "häftiga" lageröppningar som var populära i internets barndom.

Kunskap Direkt 2013

Så här såg Kunskap Direkt ut 2013, en design som behölls tills nya Skogskunskap lanserades 28 november 2016.

Skogskunskap 2016

Skogskunskap 2016.

Innehållet i Kunskap Direkt som pdf-filer

Här har vi sparat innehållet i gamla Kunskap Direkt, åtminstone en stor del av det. Filerna visar hur Kunskap Direkt såg ut i juni 2016.

Totalt 1349 sidor i pdf-filerna

Senast korrigerad: 2016-11-28

Kommentarer (0 st)


SENASTE KOMMENTARER
Al (Alnus spp.)
Hej Måns, se tidigare fråga om alens ålder, som normalt blir cirka 60 år. Om alar avverkas, vilket ju sker ibland när de är fullvuxna (om de inte sparas längre för naturvårdens skull), görs det normalt vid denna ålder eller något tidigare. / Skogskunskap
Al (Alnus spp.)
Hur gamla är träden då de avverkas?
Skogsbruk med och utan hyggen
SNF;s Rapport 2018 vitbok över svenskt skogsbruk ”Från mångfald till enfald ” av Malin Sahlin är en saklig beskrivning om hur hållbart skogsbruket är!
Gallringsfritt skogsbruk
Hej igen Gustav, jag fick ett snabbt svar från professor Urban Nilsson, som ju bland annat bearbetat den stora serien GG-försöken där tall ingår och även gallringsfria alternativ. Han skriver så här: "Om det är långt från väg och besvärlig transport är gallringsfritt inte alls fel. Plantera ca 1800-2000 plantor och skydda dem mot bete. Men normala avgångar får han ca 1400-1500 kvar efter röjning och han kan gärna lägga till lite löv om det blir luckor. Men den rumsliga fördelningen har liten betydelse inom rimliga gränser. Därefter kan beståndet stå och växa tills det är dags för slutavverkning. Han kommer att ha fått lite självgallring men det är de klenaste stammarna som dör så det gör inte så mycket. Nettototalproduktionen blir troligen lika bra eller bättre än om beståndet hade gallrats och skillnaden i dimension för de grövsta träden blir ganska liten. Risken som han tar är att han inte har stickvägar om något skulle hända beståndet när det har passerat tidpunkt för första gallring. Och han får naturligtvis ingen inkomst från gallringarna. Men den hade kanske inte blivit så hög givet det långa skotningsavståndet." Med andra ord Gustav är du på rätt spår.
Gallringsfritt skogsbruk
Hej Gustav, det låter som en spännande lösning du vill prova på. Det verkar som om du har en blandskogsmark där både tall och gran kan trivas, och en gissning är att om du planterar tall får du säkert insådd av gran i beståndet om det finns granar i närheten. Att då låta bli att gallra gör att du kanske på sikt skapar en blandskog (eller till och med granskog) i stället för den tallskog du strävade efter, om jag förstod dig rätt. Att vi har lite beskrivet om gallringsfritt i tall beror snarast på att det är väldigt lite beforskat. Jag skickar din fråga vidare till gallringsproffs på SLU så får vi se om det kommer något mer kvalificerat svar. / Skogskunskap
Gallringsfritt skogsbruk
En kommande plantering på en G24 (enligt skogsbruksplanen) på frisk dränerad mark i sydslutting med ett skotnigsavstånd på ca 1000m. Mycket fin blandskog av tall och gran stod innan och jag tänker att ett varmare klimat kanske talar för att hellre satsa på tall. Upplever det som något av en torrbacke iallfall. Jag ser inte att ett gallringsskogsbruk är någon bra lösning och tänker att ett gallringsfritt upplägg är att föredra. Långt bort, lite tuff terräng och svårt att bevaka och städa upp skador. Men lite beskrivet om ett ordentligt upplägg för det tycker jag. Det enda jag läst är 1400 stammar/ha efter sista röjning men i det försöket ingick ändå en förstagallring med allt vad det innebär. Jag ser hellre att det som självgallras blir matjord istället för att vara inne och köra i beståndet(oavsett hur och med vad) och slippa bidra med massved till negativt netto och få en massa risker för skador som "tack för hjälpen". Ingen verkar riktigt vilja peka med hela handen och visa på att det finns en grund för att bedriva gallringsfritt skogsbruk. Men jag har kanske bara inte hittat det är? Tips emottages
Förräntningskrav
Hej Det finns något knepigt med er beskrivning av realräntan och skogliga kalkylräntan. Formeln i snurran fungerar som den ska, men beskrivningen är vilseledande. Grejen är ju att vi vill undvika att stoppa in nominella priser i vår kalkyl och då måste räntan korrigeras för inflation. Det även om prisökningarna för skogens netto och insatsprodukter är likadan som för andra priser. Som instruktionerna ser ut nu förledas man till att tro att man ska skriva 0% i inflationsrutan om man tror att inflationen kommer följa kpi och då blir räntan för hög - dvs. nominella räntan efter skatt. Samma beskrivning finns i förklarande texten Skoglig kapitalavkastning. Formeln för reala räntan efter skatt: rs = ((1+n*(1-s))/(1+i))-1, där rs=realräntan efter skatt n=nominella räntan, s=skattesats, i=inflation (KPI) normalt använder man riksbankens inflationsmål 2%
Vem äger skogen?
Hej Minna, lite information om svenska skogsägare finns i Skogsstyrelsens rapport från 2018 som är länkad på sidan. När det gäller drivkrafterna för skogsägare kan den årliga Skogsbarometern ge vägledning, se den senaste: https://www.swedbank.se/share/news/insikt---marknadsnyheter/skogsbarometern-2020.html Hälsningar Skogskunskap
Vem äger skogen?
Hej från Helsingfors, jag skriver en liten artikel, en jämförelse mellan Finland och Sverige, om skogsägande. Vad är skogsäagares medelålder i Sverige? Vet ni varför äger dom skog? T.ex. i Finland den största motiven är "ekonomisk trygghet när man blir gammal". Tack!
Al (Alnus spp.)
Hej Kent, om området är blött och bara 10-15 meter i diameter så är det nog ett område som du ska lämna till naturen själv att "beskoga". Är det blött, med grundvatten som når upp i ytan, krävs normalt stora åtgärder (t.ex. högläggning med grävskopa) för att du ska vara säker på att plantorna ska överleva. Men är det inte blött utan "bara" fuktigt kan du alltid testa att sätta klibbal om du letar upp mindre blöta fläckar. Men - naturen lyckas nog föryngra detta ändå, och de blöta partierna är viktiga för många av skogens arter. / Skogskunskap
Al (Alnus spp.)
Hej Om man har ett blöt område där det är mossa eller blöta gräs sorter. Tallar och Björkar tar sig inte och det är säg 10-15m i diameter, vad kan man sätta för träd där, är klibbal lämplig då? Kan det göra att man kan plantera andra träd också då?
Volymberäkning
Hej Axel, Kontaktuppgifter till Skogskunskap hittar du här: https://www.skogskunskap.se/om-skogskunskap/kontakt/ / Skogskunskap
Volymberäkning
Går det att få tag på personen som är ansvarig för hemsidan? Håller på med ett gymnasiearbete där jag bland annat gör en app för att ta fram mängden kol i träd men verkar inte kunna få formlerna rätt. Skulle vara jättebra om det gick och prata med någon eller om man kan få se koden som används.
Exempel på båtnadskalkyl
Hej Peter, andelstal liksom andra frågor om gemensamhetsanläggningar är svåra frågor som vi har "duckat" för i Skogskunskap. Expertråd kan man få från exempelvis Riksförbundet Enskilda Vägar. Lantmäteriet har en handbok om Anläggningslagen (https://www.lantmateriet.se/globalassets/om-lantmateriet/rattsinformation/handbocker/handbok-al.pdf). Lagen om förvaltning av samfälligheter påverkar också. Länkar till lagarna finns på denna sida i Skogskunskap: https://www.skogskunskap.se/vagar-i-skogen/om-skogsbilvagar/lagar-och-vaghallning/. Hälsningar Skogskunskap
Exempel på båtnadskalkyl
Om man har 2 gäststugor på sin fritidshustomt, är det underlag för högre andelstal?
Al (Alnus spp.)
Hej Maja, Normalt blir alen cirka 60 år. När den blir äldre kan den drabbas av röta. Det finns uppgifter på maxålder 160 år. När den gamla stammen dör kan dock nya stammar ta över från samma trädsockel, och räknar man det som samma träd kan alen nog bli ännu äldre. / Skogskunskap
Al (Alnus spp.)
Hej! Hur gammal kan en Al bli?
Bonitet - Skogshögskolans system
Hej Marie, Att alternativen är färre på bok, ek och vårtbjörk beror helt enkelt på att det inte finns några funktioner som översätter bonitet till ståndortsindex publicerade. I Skogshögskolans handledning i bonitering, som verktyget bygger på, är nedre gränsen för björk SI=18 m och bok och ek SI=20 m. Det fanns sannolikt inte tillräckligt med provytematerial för att gå längre ner, och översättningen från SI till bonitet skulle bli för osäker. / Skogskunskap
Bonitet - Skogshögskolans system
Hej, jag har uppgifter om ståndortsindex för Björk (B14 och b16) samt Ek (E16 och E18) som är lägre än minsta möjliga listval i verktyget ovan. Hur kommer det sig att listvalen inte går så långt ner på skalan? Tack på förhand!
Antal stammar
Funkar!