Kunskap Direkt arkiv

Kunskap Direkt har en historia sedan 1999. Här har vi samlat utdrag ur innehållet. Dessutom kan du ladda ner pdf-filer av (nästan) allt innehåll i Kunskap Direkt.

Hur såg gamla Kunskap Direkt ut? I web.archive.org kan du se hur sajten såg ut vid olika tidpunkter. De sparade sidorna är inte fullständiga men ger en bild av hur sajten har utvecklats.

I arbetsrapporten Vem besöker Kunskap Direkt och vad tycker de? har vi också gjort en historisk beskrivning av framväxten och vilka olika tester och undersökningar vi har gjort under tiden. Historiken i den sträcker sig fram till 2012. 

Några nyckelår för Kunskap Direkt

1999 - Skötsel av björk, asp och al

Det första kunskapssystemet för skötsel av lövskog på internet. Långt ifrån alla skogsägare hade internet, men det var definitivt framtiden. Det spådde i alla fall Skogforsk, och de fick ju rätt. LRF Skogsägarna stöttade satsningen helhjärtat. Ett första förslag till namn på servicen var "Hjälp direkt", innan namnet "Kunskap Direkt" mejslades fram. I Resultatnumret kan vi också se att Skogforsk förutspådde att "Framtiden är mobil".

Läs mer i:

Kunskap Direkt skötsel av björk, asp och al

1999, första modulen.

2000-2001 - Röjning och Gallring

Kunskapssystemet, som ännu kallades bara Kunskapssystem för skogsägare, byggdes på med moduler för röjning och gallring. Nu var Skogsstyrelsen också med på tåget. LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen har därefter varit trogna partners till Kunskap Direkt.

De första verktygen programmerades, Röjningsanalys och Val av skogsodlingsmaterial (som senare skulle bli Plantval).

Kunskap Direkt Röjning år 2000

Modulen om Röjning lanserades år 2000.

2002-2003 Föryngring, Slutavverkning och Kunskap Direkt

Under 2002-2003 producerades moduler om föryngring och slutavverkning. Nu var kretsloppet slutet och när allt sattes samman i ett skal var Kunskap Direkt fött.

Läs mer i: 

Kunskap Direkt 2004

Kunskap Direkt som det såg ut i början av 2004.

2004-2014 Nya moduler lanseras löpande och utseendet förändras

Med bidrag från olika forskningsfonder och stöd från branschen kunde nya moduler lanseras, ibland nästan årligen. Parallellt programmerades nya beräkningsverktyg. Röjningsanalys och Val av skogsodlingsmaterial följdes av Plantval, Gödslingskalkyl, Frostrisk, Beståndsval, Rotröta och många andra, idag över 50 verktyg.

Några större moduler som producerades var: Vägar (2004), Ädelöv (2006), Skogens kulturarv (2008), Skoglig grundkurs (2008), Kraftsamling Skog (2008, senare omgjord till Tillväxthöjande åtgärder), Skogsbruk och vatten (2009), Skogsbränsle (2009), Naturhänsyn (2013) och Hyggesfritt skogsbruk (2014). 

Läs mer i:

Kunskap Direkt 2008

Kunskap Direkt 2008.

Kunskap Direkt 2009

Kunskap Direkt 2009.

2016 Kunskap Direkt blir Skogskunskap

Efter några år med ytterligare en ny design flyttade Kunskap Direkt in i sitt nya skal 2016 och bytte samtidigt namn till Skogskunskap, ett namn som sammanfattar väl vad det handlar om. Från november 2016 har kunskapssystemet blivit responsivt, det vill säga att det anpassar sig till alla olika skärmar, från mobiler till surfplattor till datorer. Den nya designen gör också att Skogskunskap blir lättare att navigera och överblicka. Längre artiklar, mera samlat för ett ämnesområde, och mycket mindre av klickande och "häftiga" lageröppningar som var populära i internets barndom.

Kunskap Direkt 2013

Så här såg Kunskap Direkt ut 2013, en design som behölls tills nya Skogskunskap lanserades 28 november 2016.

Skogskunskap 2016

Skogskunskap 2016.

Innehållet i Kunskap Direkt som pdf-filer

Här har vi sparat innehållet i gamla Kunskap Direkt, åtminstone en stor del av det. Filerna visar hur Kunskap Direkt såg ut i juni 2016.

Totalt 1349 sidor i pdf-filerna

Senast korrigerad: 2016-11-28

Kommentarer (0 st)


SENASTE KOMMENTARER
Rödek (Quercus rubra)
Hej Marie, Det är väl bara att chansa, gräva upp och sedan se till att den får maximal kärlek med vatten och bra (djup) jord på sitt nya ställe. Utan att kunna rödek så är en killgissning att även rödeken får ett väldigt djupt rotsystem redan som ung (precis som eken). Det betyder att du måste gräva upp den försiktigt och djupt för att få med så mycket som möjligt av rötterna. Lycka till. / Skogskunskap
Rödek (Quercus rubra)
Hittade i sommar ett litet exemplar vid min sommarstuga på en ö i norra Vänern. Den sitter tyvärr lite inklämd bland annan växtlighet. Vill så gärna få den att trivas och växa vidare. Går den att flytta? Var trivs den bäst? Tacksam för svar.
Grenar och toppar
Hej Sverker, Visst är det så, det blir koldioxid i slutändan vare sig det eldas eller inte, och används det i energiproduktion kan det ersätta fossila bränslen. Men allt kan förstås inte tas ut i alla fall, det behövs en del grot kvar både för näring, markens bärighet och för mångfalden. Men i ett granbestånd i södra Sverige blir det enorma mängder grot på marken, ett uttag där är positivt inte bara för värmeverken, utan också för att det gynnar mångfalden (så det inte kväver markfloran), minskar kväveläckaget och förenklar skogsvården. / Skogskunskap
Grenar och toppar
Om grot motsvarande 8 % av vår energiförsörjning lämnas i skogen ökar inte bara användning av fossila bränslen. Den ruttnande groten bidrar också till CO2- läckaget ifrån skogen.
Sumpskog
Hej Kim, hoppas vi inte avskräckt dig och andra från sumpskogen - det är ju inte Amazonas djungel, men en blöt sumpskog kan förstås vara svårgenomtränglig och ha mer eller mindre djupt vatten. Men man kan ju se mycket från kanterna och på tuvorna. Stövlar och långärmat under myggsäsongen är väl det viktigaste klädrådet. Du hittar till Bredvik genom att klicka på Google-kartan på Bredviks startsida: https://www.skogskunskap.se/aga-skog/demonstrationsytor/Bredvik-miljohansyn-i-praktiken/. Välkommen ut i skogen / Skogskunskap
Sumpskog
Vad spännande! Två frågor, om det går bra. 1. Är det farligt att gå i sumpskog? 2. Vad bör man ha för klädsel? 3. Och var ligger egentligen Bredvik som filmklippet är taget i? Blev visst tre frågor men hoppas det också går bra :). Tack för en fin sida!
Markvegetation
Hej Emelie, du har rätt. Den studsar tillbaks till frågan innan i stället för att gå vidare (i detta fall till svaret Högörtstyp). Vi lägger upp det på Att-göra-listan, tack för hjälpen. (senare samma morgon): Nu är felet åtgärdat. Vi ska titta över om det finns fler fel. Vi har också lagt ut en bild på flödesschemat som länk. / Skogskunskap
Markvegetation
Fastnar på frågan "finns någon typart för högört?" svarar "ja", frågan "Finns två typarter för högört som tillsammans täcker mer än 1/16 av befintligt fältskikt?", svarar "ja", leder då tillbaka till första frågan "finns någon typ för högört" igen utan att leda vidare eller ge svar.
Björk (Betula spp.)
Hej Henrik, Visst är det fantastiskt att det räcker med solljus, vatten, näring och koldioxid för att bygga en så komplicerad organism som en björk. Jag antar att du funderar över vad som behövs i övrigt för att björken ska utvecklas till ett bra träd. Frihet från skador, tillräckligt utbyggd krona som kan fånga solljus etc. är sådant du kan påverka med skogsskötsel. Läs på under våra skötselsidor. / Hälsningar Skogskunskap
Björk (Betula spp.)
Vika ämnen krävs för att utveckla en björk? H2O räcker inte för att framställa ved, bark och löv?
Dammbindning
Hej Dan, du tänker nog på sulfitlut, en blandning mellan lignin och vatten. Den beskrivs på sidan, så vi har inte missat det viktiga ligninet :-). / Skogskunskap
Dammbindning
Hejsan! Kanske värt att nämnas är att skogens egna bindemedel lignin används som dammbindning (kalcium-&natriumlignosulfat) som dessutom marknadsförs och anses miljövänligt. Mvh, Dan
Rödek (Quercus rubra)
Finns några planterade längs med en stengärdsgård bakom kvarnen i Skepparslöv, Skåne. De verkar trivas och även något som ser ut som frösådd har växt upp. Träden är väl en 7 meter höga ungefär.
Lönsam skötsel
Hej anonym, visst är det så. Det står i klartext om röjningar och gallringar i texten men det hade blivit fel i tabellerna. Nu är det rättat. Stort tack för falkögat. / Skogskunskap
Lönsam skötsel
Antal röjningar står två gånger i varje skötselprogram. Antar det ska stå gallring?
Björk (Betula spp.)
Hej Chris, det är nog bara att fortsätta kratta löv. Björkrost får löven att falla tidigare och sätter ner björkens tillväxt men den dör troligen inte av svampen. Sedan kan ju vilket träd som helst ramla i en storm så det är bara att hoppas att garaget klarar sig. / Skogskunskap
Björk (Betula spp.)
Hej, undrar bara om det är någon fara för närliggande garage och hus om björken minst 20-25m hög och har björkrost och står på en privat tomt? Förutom att man som granne har räfsat löv sedan maj... Tack för bra sida!
Al (Alnus spp.)
Hej Kerstin, Både klibbal och gråal har en snabb höjdtillväxt i ungdomen. Den kan förstås variera beroende på om det är stubbskott (klibbal) eller rotskott (gråal) eller fröplantor som avses. I en rapport kan man se att klibbalen på de bästa boniteterna når 3 meter redan efter 5 års ålder, på magrare marker lite senare. Se https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog98/1998014.pdf / Hälsningar Skogskunskap
Al (Alnus spp.)
Hur mycket växer en klubban på höjden om året. Alt. Hur lång tid tar det tills den uppnår en höjd på 3 meter
Volymberäkning
Hej "gammal skog växer", visst kan det vara bra tillväxt på en 150-årig tall, den är ju långtifrån överårig. Manfred Näslund visade ju för snart 80 år sedan hur 200-årig granskog kan reagera positivt på gallring och tallen är ju ännu mer långlivad. Och en årsring på bara några millimeter på ett träd med kanske 30 cm diameter blir mycket volym. Ett räkneexempel med Volymberäkning: Om tallen är 30 cm i diameter och 20 meter hög är volymen ca 0,657 m3. Med en årsring på 2 mm blir diametern 30,4 cm. Förutsatt samma höjd ökar volymen till 0,674 m3. Ta det per hektar och sprid ut det över flera år så blir det många kubikmeter i extra tillväxt. / Skogskunskap