Skogsägarnas upplevda lönsamhet och framtidstro
Varje år tar Ludvig & Co tillsammans med Swedbank och Sparbankerna fram rapporten Skogsbarometern, som beskriver det ekonomiska läget för privata skogsägare i Sverige. Den visar hur skogsägarna ser på marknaden och deras förväntningar framåt. Rapporten bygger på intervjuer med ett stort antal skogsägare. Här sammanfattar vi huvudresultaten från Skogsbarometern 2025 (ladda ner rapporten).
Högre upplevd lönsamhet
Skogsägarnas upplevda lönsamhet har ökat med fyra procentenheter jämfört med 2024 och ligger nu på 68 procent. Det är den högsta nivån under den senaste tioårsperioden.
Stark framtidstro
Framtidstron är fortsatt stark, även om den har dämpats något sedan förra året. Totalt tror 62 procent av skogsägarna att lönsamheten kommer att vara god eller mycket god under de kommande tre åren.
Viktigaste framtidsfrågorna
Skogsägarna lyfter EU:s skogspolitik och äganderätten som de viktigaste framtidsfrågorna. Oron är störst bland yngre skogsägare och de med större innehav.
Äganderätten upplevs ofta som viktigare än både ersättningsnivåer och lönsamhet, vilket visar att skogsägandet också har ett starkt personligt värde.
Varierande kunskap om Skogsutredningen
Kunskapen om Skogsutredningen varierar. Drygt hälften (53 procent) säger att de inte är insatta. Bland dem som känner till utredningen är 36 procent positiva till förslagen, medan 21 procent är negativa.
Stort intresse för mer investeringar
Intresset för att investera i mer skogsmark är fortsatt stort. Fler än hälften av skogsägarna skulle välja skog framför aktier eller fonder, särskilt bland ägare med mer än 100 hektar. Bedömningen är att skogsfastigheter till ett värde av cirka 156 miljarder kronor kommer att byta ägare under de kommande fem åren.
Många skogägare är lågt belånade – drygt sex av tio har inga lån alls på sitt skogsinnehav.
Förutspår fortsatt prisuppgång på skogsmark
Priserna på skogsmark har stigit jämfört med föregående år, vilket till stor del förklaras av lägre räntor. Drygt hälften av skogsägarna (55 procent) tror att priserna fortsätter uppåt de kommande tre åren.
Skogen stannar oftast inom familjen
Bland äldre skogsägare är det relativt få som har påbörjat planering för ägarförändringar. När ägarbyten sker stannar skogen oftast inom familjen, och det är ovanligt att fastigheter säljs på den öppna marknaden.
Alternativa intäktskällor
Utöver virkesproduktion som intäktskälla lyfts främst jakt och rekreation fram som mest troliga intäktskällor (38 procent anser att intäkter från jakt och rekreation är största inkomstkällan efter virkesproduktion). Därefter följer kolinlagring och biokrediter med 25 procent.
En av tre skogsägare svarade att de inte visste eller såg andra troliga inkomstkällor från sin skog utöver virkesproduktion.
Virkespriser och avverkning
Synen på framtida virkespriser har blivit mer försiktig. Fler skogsägare tror på en svagare prisutveckling för både timmer och massaved under de kommande tre åren.
Färre planerar att avverka det närmaste året. Beslut om avverkning styrs främst av skogens tillstånd, men också av virkespriser, efterfrågan och kapitalbehov för andra investeringar.
Granbarkborren spelar nu en mindre roll i avverkningsbesluten jämfört med tidigare.