Fördela skatten över tid

Det finns många sätt att fördela intäkter och skatter över tid. En del beslut måste fattas före årsskiftet, några i samband med virkeskontraktet men de flesta vid bokslut och deklaration.
Skatta allt på en gång eller fördela över tiden?
Bild: Mats Hannerz

En mindre skogsägare kanske gör en slutavverkning vart femte eller tionde år, och då kan det handla om hundratusentals kronor på en gång. Vårt progressiva skattesystem gör att skatten på en engångsintäkt kan bli väldigt hög. Mellanåren kanske handlar mest om utgifter, och då är det en stor fördel om intäkter och kostnader kan spridas ut. Vårt skattesystem ger flera olika möjligheter.

Betalningsplan

En avverkningsrätt ska normalt skattas i samband med inmätning och slutredovisning. Här finns dock möjlighet att lägga upp en betalningsplan som sträcker sig över minst två år, och varje år skattar man för det som utbetalats. Betalningsplanen bör skrivas in i avverkningskontraktet. Med en betalningsplan fördelas intäkterna på flera år, på så sätt fördelas också skatten över tid.

Skogsavdrag

Syftet med skogsavdrag är att det är skogens avkastning som ska beskattas, inte kapitaluttagen. Skogsavdrag innebär att skogsägaren, under sin innehavstid, får göra avdrag i samband med avverkning som tillsammans motsvarar hälften av anskaffningsvärdet för skogen (avdragsutrymmet). Om skogsägaren är en juridisk person är skogsavdraget 25 % av anskaffningsvärdet för skog och skogsmark.

Skogsavdrag innebär att intäkter för virkesförsäljning får dras av och beskattningen skjuts upp. För avverkningsrätt medges avdrag med 50 % och för leveransvirke 30 %. Avdragen ackumuleras och får sammanlagt inte överstiga skogsavdragsutrymmet.

Betyder det här att intäkterna är skattefria? Nej, när verksamheten upphör eller skogen avyttras så faller skogsavdragen ut till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Det är alltså en form av skattekredit och eftersom avdragen inte räknas upp med inflationen eler kostar någon ränta är de "mest värda" om de utnyttjas tidigt under skogsägandet.

Rationaliseringsförvärv

Om ett tillköp av mark förbättrar fastighetens bärkraft kan det klassas som ett rationaliseringsförvärv. En fördel är att man kan yrka skogsavdrag i snabbare takt. Syftet med reglerna kring rationaliseringsförvärv är att skapa större och mer ekonomiskt stabila enheter med bättre arrondering. Reglerna är dock lite snåriga, och det är inte säkert att Skatteverket godkänner att ett köp är rationaliseringsförvärv.

Skogskonto

Ett skogskonto är ett särskilt bankkonto som skogsägaren kan använda för att utjämna skogsinkomsten mellan åren. Det som sätts in på skogskonto dras av från årets inkomster och skattas först då det tas ut från kontot. På så sätt skjuts beskattningen upp. Man har ett skogskonto per år och varje delägare har sina egna skogskonton.

På ett vanligt skogskonto får man maximalt sätta in 60 % av inkomsten från avverkningsrätt och 40 % av inkomsten från leveransvirke. Pengarna måste stå på kontot i minst fyra månader och måste sättas in senast den dag man lämnar in sin deklaration.

Man ska vänta med insättning på skogskontot tills bokslutet är klart. Insättningen får nämligen inte resultera i underskott i näringsverksamheten. Skogskontot måste avslutas inom 10 år efter insättningen.

Skogsskadekonto och skogskonto med förhöjd insättning

En storm eller insektsattack kan få stora konsekvenser för en liten skogsägare. För att hjälpa till att utjämna inkomsterna finns två olika specialregleringar.

Skogskonto med förhöjd insättning får användas om minst två års tillväxt är skadat. Det är ett vanligt skogskonto men maximal insättning är 80 % av avverkningsrätten och 50 % av leveransvirket.

Om skadan är större kan skogsägaren använda ett skogsskadekonto. Då måste minst en tredjedel av det skogliga avkastningsvärdet från näringsverksamheten vara skadat och minst 75 % av årets skogsintäkter ska komma från skadad skog. Även här är maximal insättning 80 % av avverkningsrätten och 50 % av leveransvirket. Ett skogsskadekonto får behållas i 20 Om minst 1/3 av avkastniår, alltså dubbelt så länge som ett skogskonto.

Räntefördelning, periodiseringsfond och expansionsfond

För alla enskilda näringsidkare finns tre olika verktyg som tillsammans kallas neutral företagsbeskattning.

Med räntefördelning kan en del av inkomsten från näringsverksamheten flyttas till inkomstslaget kapital, där skattesatsen är ägre. Hur mycket som får flyttas beror på hur mycket eget kapital som finns i företaget och regelverket är komplicerat, så det lönar sig att rådfråga experter. Räntefördelning är ett utmärkt sätt för många skogsägare att slutbeskatta den inkomst de ska ta ut från sitt företag. Det belopp man utnyttjar ett enskilt år sparas vidare till nästa år. På detta sätt kan man få stora summor i sparad räntefördelning och kan i vissa fall räntefördela en hel slutavverkning.

En periodiseringsfond är ett sätt att utjämna inkomsterna mellan åren. Maximalt 30 % av resultatet efter räntefördelning får sättas in på en periodiseringsfond. Fonden ska återföras till beskattning senast efter sex år. Man sätter inte in pengar på något särskilt konto utan periodiseringsfond är en ren deklarationspost.

Överskott i verksamheten kan också flyttas över till en expansionsfond, som har samma skattesats som bolagsskatten, alltså betydligt lägre än om överskottet hade beskattats som vanlig näringsinkomst. Expansionsfonden kan användas till exempel för investeringar eller andra avdragsgilla kostnader.

Ta hjälp

Alla dessa möjligheter att flytta intäkter och skatter över tid bidrar till att skogsägaren kan jämna ut inkomster och undvika höga marginalskatter enskilda år. Alla varianterna har dock sina för- och nackdelar, och det skiljer sig hur de hanteras vid en försäljning, ett generationsskifte eller när skogsägaren avlider. Det kan därför löna sig att fråga en rådgivare, men det är också bra att vara medveten om att det finns många möjligheter.

Senast korrigerad: 2019-03-28
Ekonomi

Kommentarer (0 st)