Beskattning och deklaration

Den skatt som skogsägaren betalar får stor betydelse för skogsbrukets ekonomiska resultat. Det finns många regler att förhålla sig till. Här kan det löna sig anlita experthjälp.
Bild: Stefan Leijon CC BY-ND 2.0

Det svenska skattesystemet kan upplevas som snårigt för en ny skogsägare, även om politikerna säger sig försöka förenkla det. En utförlig beskrivning av alla skattesatser och specialregler går utanför Skogskunskaps ambition. Här ger vi bara några exempel på regler och möjligheter. När det kommer till "skarpt läge", såsom före ett årsskifte eller vid deklaration, är det många som tar hjälp av en skogsekonomisk rådgivare. Det finns också bra information i böcker från till exempel LRF Konsult, Björn Lundén och Areal (Areals lilla gröna). Skatteverket har också mycket information för skogs- och lantbruksföretagare.

Näringsverksamhet

Skattesystemet är uppbyggt kring tre inkomstslag: Tjänst, Näringsverksamhet och Kapital. 

En person som äger en skogsfastighet bedriver enskild näringsverksamhet. Man registrerar sitt företag hos Skatteverket. För att kunna fakturera andra behövs F/FA-skatt. En skogsägare ska även vara registrerad för moms.

Om en och samma person har flera grenar i sin näringsverksamhet kvittas resultaten mellan de olika grenarna. Lägger skogsägaren till en verksamhet, till exempel naturguidning eller fastighetsskötsel, kan ett underskott i den ena verksamheten kvittas mot överskott i den andra.

Aktiv eller passiv näringsverksamhet

Verksamheten räknas som aktiv om den egna arbetsinsatsen är minst 1/3 av årsarbetstiden (cirka 500 timmar). För en mindre skogsägaren kan verksamheten vara aktiv även om antalet timmar är lägre om han eller hon har utfört det mesta arbetet med skogen själv.

För aktiv näringsverksamhet betalar skogsägaren egenavgifter. Dessa är sjukpenning- och pensionsgrundande. Den passive näringsidkaren betalar en särskild löneskatt som inte ger sjukpenning eller pension. De flesta skogsägare som är utbor och har annan inkomst utanför skogsbruket är passiva näringsidkare.

Kvitta mellan olika inkomstslag?

Normalt går det inte att kvitta över- och underskott mellan inkomstslagen, till exempel ett överskott av kapitalinkomster mot ett underskott i näringsverksamheten. Det finns dock undantag, antingen vid nystartad verksamhet eller genom att näringsinkomster skattas som kapital via räntefördelning. Här kan skogsekonomiska rådgivare hjälpa till.

Moms

All försäljning och köp av momspliktiga varor ska deklareras i en momsdeklaration. Innehav av en skogsfastighet är alltid momspliktig verksamhet. Det finns dock undantag, till exempel om du hyr ut en bostadsbyggnad i näringsverksamheten. Denna intäkt är inte momspliktig, samtidigt får du inte göra momsavdrag på kostnaderna. Det finns många fler specialregler så det gäller att hålla tungan rätt i mun.

För försäljning av skogsprodukter och avverkningsrätter gäller 25 % moms.

Beskattning av skogsbruksintäkter

För en mindre skogsägare kan inkomster och utgifter variera mycket mellan olika år. En slutavverkning genererar stora pengar på en gång, medan de kommande åren kanske mest handlar om utgifter för markberedning, plantering och röjning. Därför finns vissa regler för hur resultaten kan jämnas ut skattemässigt mellan åren (läs mer om att fördela intäkter över tid).

Skattemässigt har det betydelse om det skogen säljs som avverkningsrätt eller som leveransvirke. En avverkningsrätt är en nyttjanderätt. En virkesköpare betalar för den faktiskt uppmätta volymen av det sålda virket. Från virkesvärdet dras kostnader för avverkningen, t.ex. avverkningsuppdrag. Leveransvirke innebär att skogsägaren avverkar skog i egen regi och säljer virket framkört till bilväg.

Intäkterna från en avverkningsrätt ska beskattas efterinmätning. Köparen och säljaren kan dock upprätta en betalningsplan så att intäkterna fördelas över flera år (minst två år, men ingen övre gräns). Utbetalningen från en betalningsplan behandlas som en skogslikvid och är underlag för skogsavdrag och skogskontoinsättning.

Avdragsgilla kostnader

Utgifter som har direkt med näringsverksamheten att göra är normalt avdragsgilla. Det kan handla om inköp av utrustning, skogsvårdstjänster, låneräntor, arrendeavgifter och underhåll av vägar och byggnader. 

Maskiner och inventarier som har en livslängd på högst 3 år eller ett värde på högst ett halvt prisbasbelopp får dras av direkt. Övriga inventarier skrivs av med räkenskapsenlig avskrivning.

Byggnader

På en skogsfastighet kan det finnas byggnader som tillhör näringsverksamheten. Kostnaden för ny-, till- och ombyggnad dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, medan reparation och underhåll kan dras av direkt. De ekonomibyggnader som finns på fastigheten tillhör näringsverksamheten liksom en bostadsbyggnad om den ”varaktigt hyrs ut till utomstående”.

En bostad som ägare själv, eller någon närstående, bor i är aldrig en del av näringsverksamheten. Detta gäller oavsett om det är en permanentbostad eller fritidshus på skogsgården.

Bokföring, olika regler beroende på omsättning

Som näringsidkare är du skyldig enligt Bokföringslagen att ha en ordnad bokföring. Det betyder att du ska bokföra alla dina inkomster och utgifter löpande, och naturligtvis se till att det finns verifikationer till varje bokföringspost. Bokföringen kan göras i en kassajournal eller i ett bokföringsprogram.

Det finns två metoder för löpande bokföring: kontantmetoden och faktureringsmetoden. Det vanligaste för skogsägare är att bokföra enligt kontantmetoden.

Bokföringen ska varje år avslutas med ett bokslut. De flesta skogsägare avslutar sin verksamhet med ett förenklat årsbokslut och bokför enligt K1-reglerna. Dessa regler får tillämpas av enskilda näringsidkare med en nettoomsättning som normalt uppgår till högst tre miljoner kronor.

Om nettoomsättningen överstiger tre miljoner kronor ska verksamheten avslutas ett ett årsbokslut och bokföringen ska göras enligt K2-reglerna.

Deklaration

Skogsbruket deklareras årligen på blankett NE, och deklarationen ska normalt lämnas in i början av maj.

Även momsen ska redovisas. Det görs i en särskild momsdeklaration varje månad eller kvartal. Om man har en omsättningen på högst en miljon koronor kan man välja att redovisa momsen en gång per år.

Fastighetstaxering

Fastighetens taxeringsvärde har stor betydelse för skatterna, inte minst vid överlåtelse av fastigheten. Det är därför viktigt att värdet är så korrekt som möjligt. Har någon del avyttrats eller blivit avsatt som reservat eller biotopskydd så sänker det taxeringsvärdet.

Alla fastigheter taxeras vid en allmän fastighetstaxering vart 6:e år (senast gjort 2017). Däremellan (år 2020) görs en Förenklad fastighetstaxering.

 

 

Senast korrigerad: 2019-03-28
Ekonomi

Kommentarer (0 st)