Kolinlagring

Vad är kolinlagring?

Kolinlagring är den process där skogen tar upp koldioxid från atmosfären genom fotosyntes och binder kolet i trädens biomassa och i marken. Det innebär att kol "lagras" i skogen och bidrar till att minska mängden koldioxid i luften, vilket är viktigt för att bromsa klimatförändringarna. Kolinlagring är en av skogens reglerande ekosystemtjänster, eftersom den hjälper till att balansera klimatet och minska mängden koldioxid i luften.

Skogen i Sverige fungerar idag som en nettokolsänka, vilket innebär att den tar upp mer koldioxid än den avger. Upptaget varierar dock med skogens ålder, skötsel och störningar som exempelvis stormfällning, insektsangrepp och brand.

I svenska skogar finns ungefär två tredjedelar av kolet lagrat i marken, medan resten finns i levande och död biomassa. En välmående och växande skog kan alltså spela en stor roll i klimatarbetet, samtidigt som den producerar viktiga råvaror och ger livsmiljöer åt växt- och djurliv.

Hur mycket koldioxid lagras i skogen?

Svensk skog tar fortfarande upp stora mängder koldioxid, men nettoupptaget på skogsmark har minskat de senaste åren.  Nettoupptaget inkluderar flera kolpooler – levande träd, dött organiskt material och markkol – och variationerna beror främst på förändringar i tillväxten hos levande träd samt naturliga avgångar.

Enligt Naturvårdsverkets senaste officiella redovisning var nettoupptaget omkring 32 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023, jämfört med ca 60 miljoner ton år 2010. Minskningen beror främst på avtagande tillväxt i kombination med ökad avverkning och naturliga avgångar till följd av höga virkespriser, torka och skogsskador.

I skattningen för 2023 uppgick upptaget i levande träd till 4 miljoner ton, vilket är 24 miljoner ton lägre än genomsnittet för perioden 1990–2023. Den lägre nivån förklaras av den svagare tillväxten samt ökade avgångar från stormar, torka och insektsangrepp.

Statistiken bygger på nationell klimatrapportering, som har en viss eftersläpning jämfört med nyare inventeringsdata. Riksskogstaxeringens senaste statistik visar att tillväxten åter ökar och att avgångarna minskar, särskilt för tall. Det kan innebära att skogens kolupptag åter stiger kommande år. Siffrorna på sidan speglar därför den senaste officiella rapporteringen, medan framtida beräkningar kan komma att justeras när nya data vägs in.

Utsläpp och upptag av växthusgaser i skog 1990–2023 (Källa: Naturvårdsverket) 

Tillväxt, avverkning och naturlig avgång (träd som dör av andra orsaker) enligt Riksskogstaxeringen, från 1955 och framåt. Källa: Riksskogstaxeringen.

Hur förändras kolinlagringen över tid?

• Unga skogar växer snabbt och tar därför ofta upp mer koldioxid per år.
• Äldre skogar har långsammare tillväxt men innehåller större kollager, särskilt i marken.

Båda skogstyperna har därför en viktig roll i klimatarbetet.

Hur kan jag bidra till ökad kolinlagring?

Det finns flera sätt för dig som för dig som skogsägare att bidra till ökad kolinlagring: 

1. Välj rätt trädslag och röj skogen i tid

Föryngra med trädslag som är väl anpassade till markens förutsättningar. Röj unga bestånd så att de träd som växer bäst får mer utrymme.

2. Satsa på blandskog

En blandad skog med både barr- och lövträd är ofta mer motståndskraftig mot störningar och lagrar mer kol på lång sikt än monokulturer. 

3. Lämna kvar död ved 

Död ved fungerar som kolreservoar och är samtidigt viktig för den biologiska mångfalden. Genom att lämna grenar, stubbar och döda träd kvar kan kol lagras länge och markens hälsa stärkas.

4. Förläng omloppstiden

Att låta träden stå längre innan slutavverkning ger fler år av kolinlagring. Detta behöver dock balanseras mot risken för sjukdomar och skador, samt mot produktionen av trä (se punkt 8).  

5. Förebygg skador och klimatanpassa skogsskötseln

Skogsbränder, stormar och insektsangrepp kan frigöra stora mängder kol från skogen. En varierad och klimatanpassad skogsskötsel minskar sårbarheten.

6. Öka beskogningen

Att plantera skog på tidigare jordbruksmark eller annan öppen mark är ett effektivt sätt att skapa nya kolsänkor. Effekten byggs dock upp långsamt under decennier.

7. Återskapa våtmarker

Våtmarker lagrar kol genom långsam nedbrytning i syrefattiga miljöer. Genom återställning av våtmarker kan både koldioxidutsläppet minska och kolinlagringen öka, samtidigt som biodiversitet och vattenkvalitet gynnas. 

8. Kol i träprodukter och substitution

Trä binder kol även efter att det lämnat skogen. När trä används i långlivade produkter, som byggnader, möbler eller broar, blir de till "kollager" som kan bestå i decennier eller sekel. Den största klimatnyttan uppstår dock när trä ersätter material som stål och betong, eftersom dessa kräver mycket fossil energi vid tillverkning. Effekten kallas substitution och kan ofta ge större klimatbesparing än skogens direkta kolinlagring.

Skogen i klimatmålen

Skogens betydelse är central i Sveriges klimatrapportering inom EU:s så kallade LULUCF-sektor (Land Use, Land Use Change and Forestry), där kolupptag och utsläpp från skog  vägs in i de nationella klimatmålen.

Som skogsägare bidrar du alltså inte bara på din egen mark – utan också till Sveriges och EU:s klimatarbete.

Läs mer om klimatrapporteringen på SLU:s webb