Många typer av skogsägare
I Sverige finns det knappt 310 000 enskilda skogsägare, varav 38 procent är kvinnor, 60 procent är män och 2 procent inte angett kön. Tillsammans äger de cirka 11,3 miljoner hektar produktiv skogsmark, vilket motsvarar cirka hälften av den totala skogsmarksarealen i Sverige. Skogsmarksarealen är fördelad på knappt 232 000 brukningsenheter, där genomsnittsinnehavet ligger på 34 hektar.
Många forskare har försökt dela in skogsägarna efter intressen. Det är dock en ganska svår uppgift, eftersom gruppen är så diversifierad. En skogsägare med naturvårdsambitioner behöver också få ekonomin att gå ihop, och en kapitalplacerare kan ha stort intresse av jakt eller biologisk mångfald vid sidan av ekonomin.
En av tio har skogen som huvudsaklig inkomstkälla
De flesta enskilda skogsägare lever inte på skogen. Enligt Skogsbarometern 2024 (årlig intervjuundersökning med skogsägare som utförs på uppdrag av Swedbank, Sparbankernas riksförbund och Ludvig & Co) får endast elva procent av de tillfrågade huvuddelen av sin inkomst från skogen. Var femte skogsägare får sin huvudinkomst från anställning, 11 procent från annat eget företag och 46 procent får den från pension. Detta stämmer väl med att medelåldern bland skogsägare stigit de senaste åren och nu ligger på 61 år.
Något som är tydligt är att skogen långt ifrån enbart fungerar som en inkomstkälla för skogsägare. I Skogsbarometerns fråga om vad som betyder mest i deras skogsägande svarar 37 procent att ”Känslan av att äga skog” betyder mest och ytterligare 13 procent har valt att jakt och rekreation betyder mest. Betydelsen av de mjuka värdena minskar dock ju större brukningsenhet man äger. Även yngre skogsägare och skogsägare med huvuddelen av sin inkomst från jord- eller skogsbruk anser att de hårda värdena är mest betydelsefulla.
Svar på frågan: "Vad betyder mest i ditt skogsägande?" (Källa: Skogsbarometern 2024)
Vacker natur viktigt för skogsägare
En nationell enkät inom SLU:s Co-Creator-projekt visar att privata skogsägare värderar skogens estetiska och ekologiska värden högt — ibland till och med högre än de ekonomiska. I enkäten, som besvarades av knappt 1 800 skogsägare, rankades ”vacker natur” högst bland ekosystemtjänster, följt av biologisk mångfald, möjligheten att plocka bär och svamp samt bevarandet av rödlistade arter.
Att ta hänsyn till dessa mjuka värden kan påverka vilken skogsskötselstrategi skogsägare väljer. Genom att integrera naturvårdsambitioner i brukandet, till exempel metoder som gynnar mångfald och bevarar landskapsvärden, finns potential att bättre balansera ekonomiska och ekologiska mål — något som i många fall speglar skogsägarnas egna prioriteringar.