Föryngra för blandskog
Blandskogen bidrar till ökad variation i landskapet. Variation kan skapas genom att trädslagen växlar mellan olika områden i landskapet, inom olika delar av ett bestånd eller, som i fallet med den strikta blandskogen, att trädslagen är blandade med varandra i beståndet.
Följer vi läroböckernas råd om ståndortsanpassning, det vill säga rätt trädslag på rätt plats, får vi ofta automatiskt en ökad variation. Det vill säga tall på torrare delar, gran på friskare marker, mera löv i en fuktig svacka, och naturligtvis lämnad hänsyn med olika trädslag. En strikt ståndortsanpassning där vi tar hänsyn till även de små variationerna i mark, topografi och fuktighet ger som resultat en blandning av trädslag inom ett bestånd.
Läs mer om ståndortsanpassning.
Stamvis eller gruppvis blandning?
Eftersom olika trädslag har olika tillväxtmönster och konkurrerar på olika sätt kan det vara svårt att skapa en blandskog med stamvis blandning. Då är det lättare om de olika trädslagen står i grupper eller stråk. Det kallas ibland ett "frimärksskogsbruk".
Med en strikt stamvis blandning av till exempel gran och björk är det stor risk att björken snart blir utkonkurrerad, och att den måste avverkas innan den har gett full avkastning. Sköts trädslagen gruppvis kan de alla utvecklas till sitt fulla värde. Tänk på att även lövträd kan utvecklas till värdefulla timmerträd.
Skilj på pionjär- och sekundärträdslag
Man skiljer ofta på pionjära och sekundära trädslag. Asp, björk och tall är typiska pionjärträdslag, anpassade för att etablera sig snabbt på kal mark efter en störning som brand, kalavverkning eller erosion. Pionjärträdslagen växer snabbt i ungdomen och klarar av och gynnas av värme och ljus. När pionjärträdslagen väl är etablerade kommer sekundärträdslagen. De klarar av att växa i skugga och under större konkurrens. Tillväxten är låg i ungdomen men de har en mer uthållig tillväxt. Gran och bok är typiska sekundärträdslag.
Trädslagens olika tillväxtstrategier påverkar vilka möjligheter de har i blandskogen. Vill man behålla en likvärdig blandning under lång tid bör trädslagen ha liknande tillväxtstrategier. Vill man kombinera en pionjär, som björk, med en sekundär, som gran, bör pionjärträdslaget ligga före i utvecklingen.
Lär dig mer om var olika trädslag passar, med hänsyn till ljus, mark, näring och vatten i verktyget "Var passar trädet?".
Blandskogen förändras över tid
Det är en utmaning att behålla samma blandning mellan trädslag hela omloppstiden. I en blandning med löv- och barrträd brukar barrträden bli vinnare i längden om inte lövträdslagen gynnas speciellt. Det kan behövas en större andel av de mindre konkurrenskraftiga trädslagen i ungskogen för att vi ska nå den andel som vi önskar i den gamla skogen.
Ett annat sätt att se på blandskogen är att den förändras över tiden. I en ungskog finns ofta en stor blandning med löv- och barrträd. I takt med att några trädslag tar över minskar de andra i gallringsskogen, och när det är dags för slutavverkning så är det kanske bara ett eller några få trädslag som dominerar. Men sen börjar vi om med en ny föryngring och ungskog, och blandningen blir återställd. Men även en äldre skog kan gå mot mer av blandskog. I en tallskog kommer ofta den skuggfördragande granen in underifrån och den tidigare trädslagsrena skogen blir på sikt en barrblandskog.
Är skiktad skog blandskog?
Många skötselmodeller skapar skiktade skogar. Det kan handla om amträd som är snabbväxande och skyddar de mer långsamväxande och kanske frostkänsliga plantorna under. Exempel kan vara björk eller lärk som växer över gran, ek eller bok. Det kan också vara ett underbestånd av skuggtåliga arter som gynnas för att de skuggar stammarna på de större träden och håller nere grenutvecklingen, exempelvis lind eller avenbok under ett ekbestånd.
En tvåskiktad skog kan också vara en skärm av björk eller tall över ett granbestånd. När skärmen avvecklas får vi ett nytt bestånd. Här kan vi tala om växelbruk mellan trädslagen. Normalt betraktas inte dessa skötselmodeller som blandskog.
Är blandskog besvärligt och dyrt?
Är det svårare att sköta en blandskog än en monokultur? Ja, på sätt och vis. Samtidigt kan föryngringen vara lättare om man förlitar sig till naturlig föryngring som komplement till planteringen. Om siktet är inställt på blandskog kan beståndet markberedas (vilket gynnar inväxning av tall och björk) och sedan kan ett glesare förband planteras med gran. Lövplantering för att skapa blandskog är förstås en annan aktiv åtgärd, men då krävs nästan alltid viltstängsel, vilket ökar kostnaderna för föryngringen avsevärt.
Eftersom olika trädslag har olika tillväxtmönster kan var och en behöva sin egen skötsel. Här är det lättare att sköta ett jämnårigt rent tall- eller granbestånd, men samma problematik med anpassning av röjnings- och gallringsprogram uppstår om skogen är skiktad och olikåldrig. Vår kunskap om skötsel av blandskogar är begränsad, men det är bara att erkänna att det är lite mer utmaning att sköta ett blandskogsbestånd.
”Det kostar mer att avverka” är ett argument som ibland hörs mot blandskogen. Det är riktigt att fler sortiment att hantera ökar avverkningskostnaden. Varje ytterligare sortiment (t.ex. trädslag) ökar skördarens kostnader med 1 procent och skotningskostnaden med 3–4 procent. Å andra sidan kan en aktivt skött blandskog innebära att även de "udda" trädslagen, framför allt lövträd, kommer att nå grövre volymer. Blir det tillräckligt mycket av till exempel björktimmer så kan värdet på beståndet öka ordentligt jämfört med om allt hamnar i massavedshögen.
Naturlig föryngring för blandskog
Finns det redan träd av lind, hassel, klibbal, gråal eller asp kan vi utnyttja deras stubbskott eller rotskott. Asp och gråal kan snabbt bilda en djungel av nya plantor från rotskott om det finns, eller fanns, äldre träd i beståndet eller kanten. Klibbal, lind och björk skjuter stubbskott, och dessa kan också utnyttjas till den nya trädgenerationen. Även asken skjuter stubbskott men de lossnar snabbt från stubben och är därför mindre lämpliga för att bygga en ny trädgeneration.
Ek, bok, fågelbär och björk sprider sig främst med frön. Självsådd av lövträd gynnas ordentligt av markberedning. Vill man få högsta möjliga tillslag bör markberedningen göras före ett bra fröår. Läs mer om naturlig föryngring av löv.
Här kan du se vilka trädslag som föryngras med stubbskott, frö eller rotskott.
Plantering och sådd av blandbestånd
Ett blandbestånd kan skapas både genom att plantera flera trädslag blandat eller genom att kombinera plantering eller sådd med naturlig föryngring (det vanligaste sättet). Med det naturliga fröfallet bestämmer naturen själv vilka trädslag som slår till. Trädslagsblandningen får sedan regleras i röjningen.
Det finns många sätt att kombinera trädslag vid plantering och sådd. Snabbväxande pionjärträdslag som björk och lärk kan användas som amträd för de mer långsamväxande trädslag som bildar slutbestånd. Amträden växer snabbt i ungdomen och bildar ett frostskydd för de mer känsliga arterna som kommer underifrån, till exempel gran.
Plantering kan också göras med underväxtträd. Det är trädslag som inte konkurrerar med huvudträdslagen, utan som hjälper till att skugga stammarna och förbättra virkeskvaliteten. Exempel på underväxtträd är lind och avenbok.
Det finns en mängd varianter på hur trädslagen kan blandas. Den framtida skötseln underlättas av om trädslagen planteras eller sås i rader eller tydliga grupper, även om individplantering med varannan planta naturligtvis är möjligt. Gruppvis skötsel är oftast ett bättre alternativ än stamvis blandning. Här kan variationen i ståndorter utnyttjas så att exempel en fuktigare del av föryngringsytan får en samling av björkar.
Tänk på viltbetet
Vill du ha en blandskog med betesbegärliga arter (vilket de flesta lövträd och tall är) kan föryngringen behöva hägnas. Enskilda plantor eller plantgrupper kan också skyddas med nätburar. Läs mer om vilthägn och viltskador.
Gardera om det är svårt att välja
Dubbelplantering eller sådd av flera trädslag är naturligtvis också en möjlighet. Det finns många exempel på dubbelplantering av tall och gran i samma markberedningsfläck eller sådd av tall, gran och/eller contortatall i samma såddruta. Resultatet kan bli en blandskog, men också en mer homogen skog om ett trädslag visar sig överlägset på lokalen.