Föryngringsavverkning i ädellövskog

Samtliga lövträdslag kan föryngras med plantering utan en skyddande skärm av träd, men för många trädslag är skärmträden viktiga både för föryngring och kvalitetsdaning.
Bild: Stefan Örtenblad/SKOGENbild

Olika metoder för föryngringsavverkning

Det finns tre olika metoder för föryngringsavverkning:

  • Utan överståndare: Samtliga trädslag kan föryngras utan överståndare om de planteras och om klimatet inte kräver en skyddande skärm.
  • Med överståndare: Samtliga trädslag kan föryngras under en skyddande skärm (överståndare).
  • Successivt generationsskifte: En metod som är förbehållen bok.

Ingen av metoderna är genomgående bäst. Valet av avverkningsmetod beror på trädslag, markförhållanden, föryngringsmetod samt ägarens intentioner och mål.

1. Föryngringsavverkning utan överståndare

Alla träd utom hänsynsträd avverkas. Metoden kräver att plantering eller sådd används som kulturmetoder. Man får högsta möjliga engångsintäkt från beståndet, men inga intäkter under föryngringsperioden. Man får ingen påspädning av beståndsföryngrade plantor om kulturen inte lyckas, men man kan välja bästa genetiska material till kulturen.

2. Föryngringsavverkning med överståndare

Förutom hänsynsträd lämnas överståndare, alltifrån ett mindre antal träd till en regelrätt skärm. Metoden lämpar sig för naturlig föryngring, men även för plantering. Intäkten från föryngringsavverkningen blir lägre, men man kan få värdetillväxt på överståndarna. En gles skärm ökar blomning och fröproduktion per träd, men ökar samtidigt den konkurrerande markvegetationen. Avverkning av överståndarna skadar föryngringen i varierande grad beroende på tidpunkt för avvecklingen.

Ett exempel för bok

  • Efter sista gallringen finns de ca 100 bästa träden per hektar kvar.
  • När det är dags att föryngra, gör en ljushuggning till ca 65 träd per hektar. Hugg de kvalitativt sämsta träden, de är ofta de grövsta och mest vidkroniga.
  • Markbered vid ett ollonår. Mylla helst ned ollonen efter ollonfallet.
  • När föryngringen etablerats och plantorna signalerar behov av ljus (toppen växer vågrätt), avveckla ungefär hälften av överståndarna.
  • Avveckla kvarvarande överståndare inom ca tio år från första ljushuggningen.

3. Successivt generationsskifte

Föryngringshuggningen genomförs som ljushuggning i många steg. Föryngringen kan pågå under en 30-årsperiod. Metoden används ibland vid naturlig föryngring av bok. Små frekventa uttag ökar successivt ljuset till plantorna utan att gynna konkurrerande vegetation alltför mycket. Avverkningskostnaderna blir höga. Föryngringen blir ofta mycket olikåldrig, vilket leder till att de tidigast föryngrade plantorna ofta måste röjas bort som vargar. Detta förlänger föryngringsfasen. Skadorna på föryngringen samt kostnaderna för de upprepade avverkningarna är en nackdel. Den långa föryngringstiden kan leda till lägre virkesvärde för överståndarna. Metoden är den mest naturnära av alla. Den kan vara motiverad på svårföryngrade marker.

Ett exempel för bok

  • Föryngringsfasen inleds med att ungefär vart femte träd avverkas genom ljushuggning.
  • Ungefär vart femte till sjätte år upprepas en ljushuggning där vart femte träd avverkas.
  • Kronutglesning kan leda till att man måste arbeta med större stamantal alternativt längre intervaller, för att undvika gräsväxt på marken.
  • När alla överståndare är avverkade finns en olikåldrig föryngring där de största, mest vidkroniga och kvalitativt sämsta träden måste röjas bort. Röjningsvirket är relativt grovt och kan ge energived.

Ljushuggning i bokskog. Ryssbergen. Foto Mats Hannerz.

Bokskogen kan föryngras genom successiv ljushuggning där de sista överståndarna avverkas när beståndet blivit mer än manshögt. Ryssbergen. Foto Mats Hannerz.

Senast korrigerad: 2018-02-27
Löv
Avverkning

Kommentarer (0 st)