Data om skogen
Skogens karta
Skogens karta är Skogsstyrelsens nya samlade karttjänst för skogsägare och andra som arbetar med skog. Tjänsten kan användas på dator, surfplatta och mobil och innehåller kartlager inom flera områden.
Exempel på information som kan visas:
- Avverkningsanmälningar och utförda avverkningar
- Fastighetsgränser och administrativa gränser
- Nyckelbiotoper och andra naturvärden
- Sumpskogar och formellt skyddade områden
- Forn- och kulturlämningar
- Skogsbränder och andra skogsskador
- Skogliga grunddata som trädhöjd och virkesvolym
- Flygbilder och satellitbilder som bakgrundskartor
Laserdata från Lantmäteriet – avancerad höjdinformation om skogen
Lantmäteriets Laserdata Nedladdning, skog är öppna geodata där du kan ladda ner punktmoln från de senaste flygburna laserskanningarna av svensk skog. Informationen är fritt tillgänglig och uppdateras regelbundet, och du kan välja område ner på 2,5 x 2,5 km-rutor eller större ytor.
Laserdata ger möjlighet att beräkna volymer, analysera terräng och identifiera detaljer i skogen, till exempel beståndsgränser, diken, stenmurar och markformer.
Dessa data är särskilt användbara för dig som arbetar med skogsbruksplaner, naturvärdesinventeringar eller precisionsskogsbruk.
Produkten är under ständig utveckling och nya områden laserskannas kontinuerligt enligt uppdaterade planer. Se produktionsstatus och långsiktig skanningsplan direkt på tjänstens webbplats.
Riksskogstaxeringen – officiell statistik och detaljerade data om Sveriges skogar
Riksskogstaxeringen vid SLU är en årlig landsomfattande stickprovsinventering som pågått sedan 1923. Målet är att samla in omfattande och tillförlitlig information om skogarnas tillstånd, tillväxt, avverkning och miljöpåverkan i hela Sverige. Resultaten utgör ett viktigt underlag för skogspolitik, miljöuppföljning, forskning och beslutsfattande inom skogsbruket.
Inventeringen sker via ett stort nätverk av permanenta och tillfälliga provytor över hela landet. Alla data är tillgängliga för nedladdning och kan användas för egna analyser, planering och miljöarbete.
SLU tillhandahåller även andra öppna skogliga datakällor via “Hämta data, kartor och verktyg”, bland annat fjärranalysprodukter och nationella miljöövervakningsdata.
Skogsvattenkarta och riskindexkartor
Skogsstyrelsen erbjuder även andra tematiska karttjänster, t.ex. Skogsvattenkartan (för hydrologi och markfuktighet) och Riskindexkartor för granbarkborreangrepp, som kan laddas ner som rasterdata.
Här syns kulturhistoriska objekt, nyckelbiotoper och naturvärden. Genom att klicka på ”Identifiera” på listen kan man peka på objektet och få mer information. Exempel från ett område söder om Kalmar.
Artportalen – Sveriges databas för artobservationer
Artportalen är en webbaserad tjänst från SLU Artdatabanken där vem som helst kan rapportera och söka efter observationer av Sveriges vilda arter. Systemet innehåller över 40 miljoner fynduppgifter och täcker mer än 40 000 arter, vilket gör det till en ovärderlig resurs för naturintresserade, forskare och myndigheter.
I Artportalen kan du hitta detaljerad information om var olika arter har observerats, inklusive rödlistade och skyddsvärda arter som är viktiga för skogsbruk och miljöhänsyn. Tjänsten innehåller också redskap för rapportering i fält, t.ex. en checklista som underlättar artbestämning och insamling av data.
Artportalens data används inom miljöövervakning, forskning och för att stödja hållbar skogsförvaltning. Genom att kombinera artdata med skogliga karttjänster som Skogsstyrelsens Skogens karta får skogsägare och beslutsfattare ett mer heltäckande underlag för att göra miljöanpassade val i skogen.
Besök Artportalen för att rapportera fynd eller söka information om arter.
Skogsägarappar – digitala verktyg för enklare skogsskötsel och planering
Skogsägarföreningarna erbjuder appar och digitala verktyg för att göra skogsskötsel, planering och miljöhänsyn enklare för dig som skogsägare.
Andra källor till skogliga data
Utöver de tjänster som nämns ovan finns fler användbara datakällor för dig som vill arbeta med digitala skogsdata:
- Mistra Digital Forest – forskningsprogram som utvecklar framtidens digitala skogsdata.
- Skogsstyrelsens FTP-tjänst – direktnedladdning av raster och geodata m.m.
- SLU Artdatabanken – öppna data om naturvärden, biotoper och artutbredning.
Hur fungerar laserskanning?
Laserskanning använder en smal ljuspuls (laserstråle) som skickas ut från ett mätinstrument (som i fallet med skog sitter på ett flygplan) och som studsar tillbaks till instrumentet. Resultatet av alla pulser blir en punktsvärm som ger en avbildning av den mark och de träd som planet flyger över. Det är dessa punktsvärmar som kan räknas om till skogliga data. Den tekniska utvecklingen och beräkningsmetodiken går snabbt framåt, och därför kan hela tiden nya uppgifter om skogen tolkas från det data som skanningen samlar in.
Laserstrålarna reflekteras mot marken och objekt och ger en avbild av terräng, träd, stenar och annat som strålarna träffar. Dessa data bearbetas till skogliga data. Foto: Lantmäteriet.