Askåterföring
Vad är askåterföring?
Grot (grenar och toppar) innehåller en stor del av trädens näringsämnen. När groten tas ut i stället för att brytas ner i skogen uppstår en förlust av viktiga näringsämnen, som på sikt kan leda till näringsbrist och minskad tillväxt.
Askåterföring innebär att man återför förbränningsaskan från groten till skogen för att kompensera näringsförlusten. I askan finns nämligen många av de viktiga näringsämnena kvar, som till exempel fosfor, kalcium, magnesium och kalium. Det är bara kvävet som försvinner vid förbränningen.
Askåterföring kan också motverka den försurning som kan uppstå när man tar ut groten, eftersom många av näringsämnena som tas ut är basiska. När marken får tillbaka dessa ämnen höjs pH-värdet i marken. Effekten kvarstår ofta i över tio år efter åtgärden.
När behöver jag askåterföra?
Askåterföring behöver ske om det samlade uttaget av grot under skogens omloppstid motsvarar mer än 0,5 ton torrsubstans aska per hektar (Källa: Skogsstyrelsen). Vid en röjning eller gallring brukar uttaget oftast vara mindre. Även vid slutavverkning av tallskog kan uttag av grot oftast göras utan att kompensationskrav uppstår.
Tabellen nedan visar skattat innehåll av ren, ohärdad aska (ton TS aska per hektar) i skördad grot vid 40 respektive 80 procent skörd av den totala mängden grot. De mörkgråa rutorna markerar när uttaget bör kompenseras med aska. Uttag i blandbestånd kan beräknas genom att lägga ihop virkesförrådet för tall och gran.
| Grot-uttag (%) |
Virkesuttag (m3sk/ha) | ||||||||
| 50 | 100 | 150 | 200 | 250 | 300 | 350 | 400 | ||
| Tall | 40 | 0,0 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
| 80 | 0,1 | 0,1 | 0,2 | 0,2 | 0,3 | 0,3 | 0,4 | 0,4 | |
| Gran | 40 | 0,1 | 0,2 | 0,2 | 0,3 | 0,4 | 0,5 | 0,5 | 0,6 |
| 80 | 0,1 | 0,3 | 0,5 | 0,6 | 0,8 | 0,9 | 1,1 | 1,2 | |
I sydligaste och sydvästra Sverige bör alltid aska återföras vid grotuttag vid slutavverkning, även om uttaget motsvarar mindre än ett halvt ton aska
per hektar. Det beror på att marken där är starkt försurad.
Hur påverkas tillväxten av askåterföring?
På torvmarker begränsas tillväxten ofta av brist på andra näringsämnen än kväve, främst fosfor och kalium. Det gör att tillväxten ofta ökar efter asktillförsel.
På fastmarker varierar effekterna mer. Fältförsök visar:
- Ingen tydlig tillväxtökning i yngre och medelålders tall- och granskogar 5–15 år efter asktillförseln.
- Upp till tio procent bättre tillväxt på bördigare marker (bonitet över cirka 6–7 m3sk/ha och år) och vid kol-kvävekvot i humuslagret på under cirka 30 (d.v.s. där andelen kväve är hög).
- Svagare marker kan däremot få lägre tillväxt efter asktillförsel.
Källa: Skogsskötselserien nr 17
Teknik för askspridning
Askåterföring sker vanligtvis med traktor, skotare eller helikopter försedd med befintlig teknik för spridning av fastgödsel. Traktor- och skotarspridning är vanligast, då korta terrängtransportavstånd ofta är en förutsättning för att skogsbränsleuttag överhuvudtaget ska kunna göras.
Anmälan och krav på askan
Askåterföring ska alltid anmälas till Skogsstyrelsen för samråd minst sex veckor innan åtgärden planeras.
Testa askan innan spridning
Askan ska alltid testas innan spridning för att säkerställa att halten av näringsämnen är tillräckligt hög och att den inte innehåller för höga halter av tungmetaller och andra olämpliga ämnen.
Askan ska också vara härdad (granulerad eller liknande) innan den sprids så att den inte löses upp för snabbt. Det görs på värmeverket eller av spridningsentreprenören.
| Ämne | Rekommenderade halter | |
| Lägst | Högst | |
| Makronäringsämnen g/kg TS | ||
| Kalcium | 125 | |
| Magnesium | 15 | |
| Kalium | 30 | |
| Fosfor | 7 | |
| Spårämnen mg/kg TS | ||
| Bor | 800 | |
| Koppar | 400 | |
| Zink | 500 | 7 000 |
| Arsenik | 30 | |
| Bly | 300 | |
| Kadmium | 30 | |
| Krom | 200 | |
| Kvicksilver | 3 | |
| Nickel | 70 | |
| Vanadin | 70 | |
Rekommenderade min- och maxhalter av ämnen i härdade askor avsedda för spridning i skogsmark. Rekommendationerna avser torrsubstanshalter i den aska som sprids i skogen.
Källa: Regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder, Skogsstyrelsen 2019/14
Dokumentera askåterföringen
Uttag av grot och återföring av aska bör dokumenteras i din skogsbruksplan. Fyll i uppgifter om uttagna trädslag, tidpunkt för uttag, samt tidpunkt för askåterföring, giva och kemisk sammansättning av askan.
Hur vanligt är askåterföring?
Under 2024 genomfördes askåterföring på 16 400 hektar och 50 300 ton aska (torrsubstans) spreds, enligt Skogsstyrelsens åtgärdsstatistik. Det är den näst högsta arealen sedan mätningarna påbörjades 2009.
I genomsnitt har cirka 79 procent av all areal askåterföring genomförts i Götaland, cirka 19 procent i Svealand och 2 procent i Norrland under perioden 2009-2024.
Filmer om askåterföring
Skogsstyrelsen tog 2021 fram en serie filmer om askåterföring och biobränsle. Här är de två som handlar om aska.
Filmen beskriver varför det är så viktigt att askåterföra. 4:13 min.
I filmen visas hur askåterföring utförs i praktiken och vilka moment som är viktiga i samband med askåterföring. Filmen visar också vilken hänsyn som måste tas för att uppfylla Skogsstyrelsens rekommendationer. 5:30 min.