Skogsgödsling

Vad är skogsgödsling?

Skogsgödsling med kväve är ett av de mest lönsamma sätten att skapa fler och mer värdefulla kubikmeter virke. Genom att tillföra kväve ökar trädens tillväxt, och en gödsling på rätt typ av mark som utförs med rätt hänsyn kan ge hög avkastning med relativt liten miljöpåverkan.

Gödsling utförs oftast ca tio år före slutavverkning, men kan ibland göras tidigare beorende på beståndets utveckling och ståndortsindex.

Varför gödsla?

Kväve är en bristfaktor för trädens tillväxt på de flesta marker i Sverige. Genom att tillföra kväve kan man öka tillväxten och bygga upp virkesförrådet inför slutavverkningen. För en väl utförd gödsling på ett lämpligt bestånd kan den ekonomiska avkastningen vara 10–15 procent per år, vilket är svårslaget i skogliga sammanhang.

Gödsling i rätt bestånd gör också nytta för klimatet. Den ökade tillväxten gör att mer koldioxid tas upp av träden och kol lagras i träd och mark. Ökad tillväxt kan också bidra till att minska användningen av fossila bränslen. 

Hur påverkas miljön av gödsling?

Gödsling påverkar miljön på flera sätt. Den gynnar kvävegynnade och skuggtåliga växtarter men missgynnar andra arter, såsom bärris och mykorrhizasvampar, vilket kan minska den biologiska mångfalden.

Gödsling bidrar också ofta till att kväve lakas ut i sjöar och vattendrag, vilket leder till övergödning, algblomning och försurning som skadar ekosystemen. Utöver detta kan gödsling orsaka utsläpp av växthusgaser som lustgas och metan. 

Tillverkningen av gödsel är också energikrävande, vilket bidrar ytterligare till miljöbelastningen. Men med rätt hänsyn kan de negativa effekter minskas betydligt. 

Baskrav för gödsling

All skog är inte lämpliga för gödsling. Vissa marker är naturligt så kväverika att träden inte reagerar på gödsling. I andra bestånd blir tillväxtökningen så liten att den inte  lönar sig.

För att vara värt att gödsla behöver beståndet uppfylla följande kvar:

1. Marktypen ska vara fastmark, med humustäcke på max 30 cm.  Är det tjockare klassas marken som torvmark och då är det normalt primärt inte kväve som begränsar tillväxten, utan tillgången på kalium och fosfor.
2. Podsoljordmån. 
3. Ståndordsindex 16–30 m. Mycket bördiga marker med ståndortsindex över 30 m kan vara så naturligt kväverika att det inte blir någon tillväxtökning av kvävegödsling. Här är risken för utlakning stor. Samma sak gäller för brunjordar. På svaga marker, med ståndortsindex 14 m och lägre, blir tillväxtökningen låg mätt i kubikmeter. Inte heller här lönar sig normalt inte gödsling .
4. Minst 80 procent av grundytan ska vara barrträd.
5. Lägst förstagallringsskog.
6. Ingen avverkning inom tio år.
7. Frisk och välsluten skog.

Källa: Handledning Skogsgödsling, Skogforsk

Metoder för gödsling

Gödsling kan utföras från marken med traktor eller från luften med helikopter. Traktorgödsling passar för små eller svårtillgängliga bestånd, medan helikopter är effektivt på stora bestånd. Digitala kartor och GPS-teknik ger god precision i spridningen. Den normala gödselgivan är 150 kilo kväve per hektar.

Gödsling behöver anmälas för samråd

Du måste anmäla din planerade skogsgödsling till Skogsstyrelsen för samråd minst sex veckor innan du planerar att börja gödsla. Anmälan gäller för all maskinell skogsgödsling.

Anmälan görs antingen via blankett eller via Skogsstyrelsens e-tjänst Mina sidor.