Digitala data om skogen
Skogliga grunddata – en bra start
Skogliga grunddata är fritt tillgängliga kartor och data som beskriver viktiga egenskaper i skogen, som till exempel trädhöjd, virkesvolym, grundyta, markfuktighet och terränglutning. Informationen bygger på nationell laserskanning. Dessa kartor finns hos Skogsstyrelsen och kan användas direkt i deras webbapplikation eller laddas ned för användning i GIS-program.
Via Skogsstyrelsens Mina sidor får du dessutom en egen personlig vy med data kopplad till din fastighet. Här får du ett enkelt men detaljerat underlag för planering, skötsel och miljöhänsyn.
Tänk på att uppgifterna visar skogstillståndet vid tidpunkten för skanningen och att nyare avverkningar och föryngringar inte alltid syns.
Uppgifterna uppdateras successivt i takt med ny laserskanning. För att se när ditt område senast skannades, se Skogsstyrelsens produktionsstatus. Observera att datakvaliteten kan variera, särskilt i lövdominerad skog eller på mycket kuperad mark.
I kartan Skogliga grunddata – skog kan man rita in ett bestånd och hämta information om det skogliga tillståndet. I det inritade beståndet på 20,7 hektar är volymen uppskattad till 214 m3sk per hektar, grundytan till 30 m2 och medelhöjden till 14 meter. Här syns också att data baseras på laserskanning gjord i juni 2020. (Vit stor text tillagd av Skogskunskap).
Laserdata från Lantmäteriet – avancerad höjdinformation om skogen
Lantmäteriets Laserdata Nedladdning, skog är öppna geodata där du kan ladda ner punktmoln från de senaste flygburna laserskanningarna av svensk skog. Informationen är fritt tillgänglig och uppdateras regelbundet, och du kan välja område ner på 2,5 x 2,5 km-rutor eller större ytor.
Laserdata ger möjlighet att beräkna volymer, analysera terräng och identifiera detaljer i skogen, till exempel beståndsgränser, diken, stenmurar och markformer.
Dessa data är särskilt användbara för dig som arbetar med skogsbruksplaner, naturvärdesinventeringar eller precisionsskogsbruk.
Produkten är under ständig utveckling och nya områden laserskannas kontinuerligt enligt uppdaterade planer. Se produktionsstatus och långsiktig skanningsplan direkt på tjänstens webbplats.
Riksskogstaxeringen – officiell statistik och detaljerade data om Sveriges skogar
Riksskogstaxeringen vid SLU är en årlig landsomfattande stickprovsinventering som pågått sedan 1923. Målet är att samla in omfattande och tillförlitlig information om skogarnas tillstånd, tillväxt, avverkning och miljöpåverkan i hela Sverige. Resultaten utgör ett viktigt underlag för skogspolitik, miljöuppföljning, forskning och beslutsfattande inom skogsbruket.
Inventeringen sker via ett stort nätverk av permanenta och tillfälliga provytor över hela landet. Alla data är tillgängliga för nedladdning och kan användas för egna analyser, planering och miljöarbete.
SLU tillhandahåller även andra öppna skogliga datakällor via “Hämta data, kartor och verktyg”, bland annat fjärranalysprodukter och nationella miljöövervakningsdata.
Skogens pärlor – karttjänst för skyddsvärda skogsmiljöer och kulturlämningar
Skogens pärlor är en karttjänst från Skogsstyrelsen där värdefulla skogsmiljöer och skyddsvärda kulturlämningar i svenska skogar visas. Tjänsten är användbar för dig som vill hitta särskilt skyddsvärda områden i skogen, såsom nyckelbiotoper, sumpskogar och andra natur- och kulturmiljöer med högt bevarandevärde.
Informationen i Skogens pärlor bygger på fältinventeringar och myndighetsbeslut och är tillgänglig som öppna geodata under licensen CC0, vilket innebär att du fritt kan använda, dela och bearbeta data om du anger källa. Kartan kan användas både online och laddas ner för användning i GIS-program.
Skogens pärlor är till hjälp vid skoglig planering och skötsel, och bidrar till att skydda biologisk mångfald och kulturarv.
Skogsstyrelsen erbjuder även andra tematiska karttjänster, t.ex. Skogsvattenkartan (för hydrologi och markfuktighet) och Riskindexkartor för granbarkborreangrepp, som kan laddas ner som rasterdata.
Här syns kulturhistoriska objekt, nyckelbiotoper och naturvärden. Genom att klicka på ”Identifiera” på listen kan man peka på objektet och få mer information. Exempel från ett område söder om Kalmar.
Artportalen – Sveriges databas för artobservationer
Artportalen är en webbaserad tjänst från SLU Artdatabanken där vem som helst kan rapportera och söka efter observationer av Sveriges vilda arter. Systemet innehåller över 40 miljoner fynduppgifter och täcker mer än 40 000 arter, vilket gör det till en ovärderlig resurs för naturintresserade, forskare och myndigheter.
I Artportalen kan du hitta detaljerad information om var olika arter har observerats, inklusive rödlistade och skyddsvärda arter som är viktiga för skogsbruk och miljöhänsyn. Tjänsten innehåller också redskap för rapportering i fält, t.ex. en checklista som underlättar artbestämning och insamling av data.
Artportalens data används inom miljöövervakning, forskning och för att stödja hållbar skogsförvaltning. Genom att kombinera artdata med skogliga karttjänster som Skogsstyrelsens Skogens pärlor får skogsägare och beslutsfattare ett mer heltäckande underlag för att göra miljöanpassade val i skogen.
Besök Artportalen för att rapportera fynd eller söka information om arter.
Skogsägarappar – digitala verktyg för enklare skogsskötsel och planering
Skogsägarföreningarna erbjuder appar och digitala verktyg för att göra skogsskötsel, planering och miljöhänsyn enklare för dig som skogsägare.
Andra källor till skogliga data
Utöver de tjänster som nämns ovan finns fler användbara datakällor för dig som vill arbeta med digitala skogsdata:
- Mistra Digital Forest – forskningsprogram som utvecklar framtidens digitala skogsdata.
- Skogsstyrelsens FTP-tjänst – direktnedladdning av raster och geodata, inklusive Skogliga grunddata och riskkartor.
- SLU Artdatabanken – öppna data om naturvärden, biotoper och artutbredning.
Hur fungerar laserskanning?
Laserskanning använder en smal ljuspuls (laserstråle) som skickas ut från ett mätinstrument (som i fallet med skog sitter på ett flygplan) och som studsar tillbaks till instrumentet. Resultatet av alla pulser blir en punktsvärm som ger en avbildning av den mark och de träd som planet flyger över. Det är dessa punktsvärmar som kan räknas om till skogliga data. Den tekniska utvecklingen och beräkningsmetodiken går snabbt framåt, och därför kan hela tiden nya uppgifter om skogen tolkas från det data som skanningen samlar in.
Laserstrålarna reflekteras mot marken och objekt och ger en avbild av terräng, träd, stenar och annat som strålarna träffar. Dessa data bearbetas till skogliga data. Foto: Lantmäteriet.