Vem äger skogen?

Enskilda skogsägare äger 48 procent av den produktiva skogsmarken i landet. Cirka 30 procent ägs av privata bolag och övriga privata, och resterande 22 procent av stat och övriga allmänna ägare.

Bild: Bo Göran Backström/Skogenbild

Skogsstyrelsen sammanställer uppgifter från fastighetsregistret om skogsfastigheternas areal och ägarstruktur. Uppgifterna bygger på skogsägarnas egna fastighetsdeklarationer. Rapporten för 2022 års data med uppgifter även för 1999 är en del av Sveriges officiella statistik. Riksskogstaxeringen sammanställer också statistik om olika ägargruppers innehav av produktiv skogsmark. Det publiceras varje år i Skogsdata.

Några definitioner

Brukningsenhet: Den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare.
Produktiv skogsmark: Mark som är lämplig för skogsproduktion och ej väsentligen används för annat ändamål. Idealproduktion minst 1 m³sk (stamvolym på bark ovan stubbe inklusive topp) per hektar och år (definition av Riksskogstaxeringen). I fastighetstaxeringen delas den produktiva skogsmarken in i mark med respektive utan avverkningsrestriktioner. Dessa båda kategorier har slagits ihop i statistiken.
Lantbruksenhet: Fastighet som innehåller åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment och som är minst 2 hektar. En lantbruksenhet ska beskattas som näringsverksamhet även om den som äger fastigheten inte själv brukar den.
2-hektarsregel: En fastighet vars totala areal inklusive produktiv skogsmark understiger 2 hektar klassas som tomtmark och ingår därför inte i statistiken.
Enskilda ägare: Fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag.
Utbor, närbor och delvis utbor:En Närbo är boende i samma kommun där skogen ligger, en Utbo i annan kommun. Om brukningsenheten ägs av flera ägare där någon bor utanför och någon i kommunen är fastigheten Delvis utboägd.

Ägandeformer

De flesta privata skogsägare äger skog som enskild firma, men det finns också juridiska ägandeformer som kan vara aktuella. En privat skogsägare kan samäga med andra, vara en del i ett dödsbo eller ha en andel i en allmänning.

Enskild firma	Enskild firma är den vanligaste och ofta bästa ägandeformen för privatägd skog i Sverige. I en enskild firma är ägaren och firman samma person. Det innebär att du slipper de begränsningar vid skogsköp som juridiska personer har och kan köpa skog av både privatpersoner och bolag. En annan fördel är att underskottet kan ackumuleras och dras av mot framtida intäkter.
Aktiebolag	För en enskild person är egentligen ett aktiebolag enbart aktuellt när skogsinnehavet är väldigt stort och ger stora intäkter. Då kan aktiebolaget ge skattemässiga fördelar och också innebära en trygghet i och med att du slipper personligt ansvar för företagets skulder. Ett aktiebolag har dock begränsningar vid skogsköp, då förvärvstillstånd krävs för att få köpa skog av privatperson. För att komma runt det väljer många att låta skogen ägas av den enskilda firman, medan andra delar av verksamheten drivs av ett aktiebolag. På så sätt kan man dra nytta av fördelarna i båda bolagsformerna.
Dödsbo	Ett dödsbo uppstår automatiskt när någon dör. Det omfattar den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsbon har särskilda beskattningsregler, vilket gör att det ofta kan finnas anledning att inte upplösa dödsboet direkt. Ett exempel är om den avlidnes verksamhet har ett underskott. Så snart arvskiftet sker upphör nämligen detta och kan då inte användas för att göra avdrag på inkomster.
Samägande	Vid samägande äger minst två personer skogen tillsammans. Den här formen av ägande fungerar ofta väldigt bra, men inte alltid. Det beror bland annat på att delägarna måste vara överens om varje åtgärd som ska göras i skogen och är man inte det, utan vill olika saker kan det bli problem. Vid samägande av tre eller flera delägare ska en ställföreträdare utses, som svarar för den löpande förvaltningen av fastigheten.
Samfällighet	När flera fastigheter äger ett skogsområde ihop kallas det för en samfällighet. En samfällighet kan antingen förvaltas direkt av delägarna eller av en särskilt bildad samfällighetsförening. Hur stora intäkter och kostnader respektive fastighet har styrs av hur stor andel de har i samfälligheten.
Stiftelse	Stiftelseägd skog är en ganska ovanlig form av skogsägande. Den här typen av skogsägande kan vara intressant om du har ett specifikt ändamål med skogen som inte handlar om att skapa lönsamhet för dig personligen. Du kanske till exempel vill att avkastningen från skogen ska gå till forskning om skogsbruk. Fördelen med att då en stiftelse äger skogen är att den inte är skattskyldig, eftersom den främjar allmännyttiga ändamål.
Allmänning	Allmänningsskogar har gamla historiska anor i Sverige. De ägs eller nyttjas och förvaltas gemensamt av delägarna. I kronoallmänningar är det i stället staten som står för förvaltningen. I Dalarna ersätts allmänningar av besparingsskogar. Allmänningsskogarna betraktas som samfälligheter.

Knappt hälften av skogen ägs av enskilda skogsägare

Av Sveriges knappt 24 miljoner hektar (deklarerade) produktiva skogsmark ägs 48 procent av enskilda skogsägare. Knappt en tredjedel ägs av privata bolag och övriga privata ägare (inkluderar Svenska kyrkan), och ungefär en femtedel av staten och övriga allmänna ägare. Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas.

Tabell. Produktiv skogsmarksareal fördelat på ägarklass, 2022.

Ägare	Allmänna ägare (staten och statsägda AB)	Övriga allmänna ägare (kommuner, landsting, stiftelser m.fl.)	Privata AB	Enskilda ägare (fysiska personer, dödsbon, enkla bolag)	Övriga privata ägare (kyrkan, allmänningar, besparings- skogar m.fl.)
Areal, 1000 hektar	4761	356	5862	11373	1430
%	20,0	1,5	24,6	47,8	6,0

311 000 enskilda skogsägare

Totalt finns 310 749 enskilda fysiska skogsägare (år 2022) fördelade på 231 992 brukningsenheter. Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas.

38 procent av skogsägarna är kvinnor (2022). Detta är samma andel som år 1999. Störst andel kvinnliga skogsägare finns i Stockholms län (44 procent) och lägst i Norrbotten (35 procent).
26 procent av brukningsenheterna är utboägda (ägaren boende i annan kommun än där skogen ligger), 6 procent är delvis utboägda (vid flerägarskap där minst en ägare bor inom respektive utanför kommunen) och 68 procent närboägda (ägaren bor i samma kommun som brukningsenheten). Störst andel utboägda brukningsenheter finns i Jämtlands län (37 procent) och störst andel närboägande finns i Gotlands län (82 procent).
Skogsägarnas medelålder har under perioden 1999–2022 ökat från i medeltal 55 år till 61 år oavsett kön.

Medelfastighetens storlek

Medelfastigheten (produktiv skogsmark) hos enskilda skogsägare var 2022 34 hektar, en ökning från 30 hektar år 1999. Medianinnehavet minskade däremot från 13 hektar 1999 till 12 hektar. En förklaring är att klasserna 5–20 hektar, 20–50 hektar och 50–100 hektar minskat relativt kraftigt mellan 1999–2022, medan samtliga storleksklasser från >100–200 hektar och uppåt ökat.

De enskilda ägarnas fastigheter är störst i norra Norrland (49 hektar) och minst i Götaland (27 hektar). 63 procent av fastigheterna är högst 20 hektar stora och 35 % är högst 5 hektar. Bara 7,7 % är större än 100 hektar och 0,8 % större än 400 hektar.

Trots att det finns ett stort antal små fastigheter är det de stora fastigheterna som utgör merparten av den enskilt ägda skogsmarksarealen. 51 procent av den produktiva enskilt ägda arealen finns hos fastigheter med minst 100 hektar. Fastigheter upp till 20 hektar utgör 11 % av arealen.

Medelinnehavet för män var år 2022 för män 40 hektar och för kvinnor 25 hektar.

Störst andel privata skogsägare finns i Götaland, där 77 % av den produktiva skogsmarksarealen är ägd av enskilda.

Trots att de flesta skogsfastigheter är små är deras sammanlagda skogsmarksareal inte så stor. 14 % av den deklarerade produktiva skogsmarksarealen (alla ägarkategorier) finns i enskilda fastigheter som är högst 50 hektar stora. 24 % finns i enskilda fastigheter större än 100 hektar.

Tabell. Produktiv skogsmarksareal, brukningsenheter och medelstorlek för fysiska personer 2022 (källa, Skogsstyrelsens statistikdatabas).

	Areal produktiv skogsmark	Antal ägare	Medelålder	Medelstorlek (ha)
Norra Norrland	2462	47 569	61	50
Södra Norrland	2441	50 747	60	46
Svealand	2525	82 065	62	28
Götaland	3610	128 216	60	27
Hela landet	10940	305 699	61	34

Senast korrigerad: 2023-06-07

Kommentarer (3 st)

Minna · 2021-02-09

Hej från Helsingfors, jag skriver en liten artikel, en jämförelse mellan Finland och Sverige, om skogsägande. Vad är skogsäagares medelålder i Sverige? Vet ni varför äger dom skog? T.ex. i Finland den största motiven är "ekonomisk trygghet när man blir gammal". Tack!

Svar från Skogskunskap · 2021-02-09

Hej Minna, lite information om svenska skogsägare finns i Skogsstyrelsens rapport från 2018 som är länkad på sidan. När det gäller drivkrafterna för skogsägare kan den årliga Skogsbarometern ge vägledning, se den senaste: https://www.swedbank.se/share/news/insikt---marknadsnyheter/skogsbarometern-2020.html Hälsningar Skogskunskap

Tomas Torbjörnsson · 2020-08-30

"Största åldersgruppen är 50-65 år (36 %). 43 % av skogsägarna är 65 år eller äldre" Det ser motsägelsefullt ut att presentera siffrorna på det sättet. (43% är ju mer än 36%)

Svar från Skogskunskap · 2020-08-30

Hej Tomas, du har rätt att det är luddigt uttryckt. Den största enskilda åldersgruppen (beroende på hur man drar gränserna) är i detta fall den nämnda 50-64 år. Jag har nu specificerat de två åldersgrupper som är äldre (som tillsammans blir 43 %, det är riktigt). / Hälsningar Skogskunskap

Christer · 2020-03-03

De två första kolumnerna ska väl inte summeras för att få statistik över landet som helhet eftersom det anges per 1000 ha, dvs ett täthetsmått?

Svar från Skogskunskap · 2020-03-03

Hej Christer, Den nedersta tabellens första kolumner visar arealerna för alla skogsägare och för enskilda skogsägare som en delmängd av alla. Dessa ska inte summeras. / Skogskunskap