Vem äger skogen?

Skogsstyrelsen sammanställer årligen uppgifter från fastighetsregistret om skogsfastigheternas areal och ägarstruktur. Uppgifterna bygger på skogsägarnas egna fastighetsdeklarationer. Rapporten för 2023 års data med uppgifter även för 1999 är en del av Sveriges officiella statistik. Riksskogstaxeringen sammanställer också statistik om olika ägargruppers innehav av produktiv skogsmark. Den publiceras varje år i Skogsdata.

Fördelning av olika ägarklasser

Av Sveriges drygt 23 miljoner hektar (deklarerade) produktiva skogsmark ägs 49 procent av enskilda skogsägare, 31 procent av privata bolag och övriga privata ägare (inkluderar Svenska kyrkan), och 20 procent av staten och övriga allmänna ägare (svenska kommuner, landsting och regioner samt av dessa ägda aktiebolag, stiftelser, fonder m.m.). Fördelningens utveckling ser ganska stabil ut över tid. 

Tabell. Produktiv skogsmarksareal fördelat på ägarklass, 2023. Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas.

Antalet skogsägare minskar

År 1999 ägde ca 354 000 fysiska personer skogsmark i Sverige. Antalet har därefter minskat och låg år 2023 på ca 310 000. Den största minskningen ses i Götaland, där antalet manliga skogsägare minskat med knappt 16 000. Även antalet kvinnor minskar, men inte lika kraftigt. 

Ökad andel skogsägare utomlands

Andelen skogsägare som bor utomlands har ökat från 1999 till år 2023 från 1 till nästan 3 procent (från 3 352 till 7 784 i antal). Av de skogsägare som bor utomlands finns de flesta i Norden. Tittar vi på Sverige bor de flesta skogsägarna i Västra Götaland (45 000), följt av Stockholms län (25 000) och Västerbottens län (22 000). 

Vanligare med manliga skogsägare

Bland skogsägarna är 60 procent män, 38 procent kvinnor och 2 procent saknar uppgift om kön. Här har det inte förändats särskilt sedan 1999. Även då låg motsvarande siffror på 38 procent för kvinnor, andelen män var 61 procent och okänt kön var 1 procent. Regionalt finns det dock större skillnader. I Stockholms län till exempel är 44 procent av skogsägarna kvinnor, vilket är den högsta andelen i landet. 

Nya skogsägare

Under 2023 tillkom ca 9 500 skogsägare (fysiska personer). Av dessa var 47 procent kvinnor och 53 procent män. Medelåldern på de nytillkomna skogsägarna är 47 år. 

Medelåldern bland skogsägare ökar

Under perioden 1999 till 2023 har skogägarnas medelålder ökat från 55 till 61 år.

Brukningsenheterna blir färre

Mellan 1999 och 2023 har brukningsenheterna i Sverige minskat från 246 000 till 231 000. En brukningsenhet utgörs av den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägarkonstellation.  

Utborna blir fler

Brukningsenheter ägda av fysiska personer kan indelas i utboägd (ägaren bor i annan kommun än där skogen ligger), närboägd och delvis utboägd (vid flerägarskap där minst en ägare bor inom respektive utanför kommunen) utifrån var ägaren bor i relation till var brukningsenheterna ligger. Under 1999–2023 ökade antal utboägda brukningsenheter från 22 procent till 27 procent medan antal delvis utboägda brukningsenheter minskade från 9 till 6 procent. Störst andel utboägande fanns i Jämtlands län med 38 procent, följt av Dalarna med 34 procent. Störst andel närboägande finns i Gotlands län med 82 procent följt av Uppsala län med 79 procent.

Medelfastighetens storlek

År 2023 var genomsnittsinnehavet (produktiv skogsmark) hos enskilda skogsägare 34 hektar, vilket är en ökning från 30 hektar år 1999. Medianinnehavet minskade däremot under samma period från 13 hektar till 11 hektar. En förklaring är att klasserna 5–20 hektar, 20–50 hektar och 50–100 hektar minskat relativt kraftigt mellan 1999–2023, medan samtliga storleksklasser från över 100–200 hektar och uppåt ökat. 

Trots att det finns ett stort antal små fastigheter är det de stora fastigheterna som utgör merparten av den enskilt ägda skogsmarksarealen. 51 procent av den produktiva enskilt ägda arealen finns hos fastigheter med minst 100 hektar. Fastigheter upp till 20 hektar utgör 11 procent av arealen.

Tabell. Produktiv skogsmarksareal, brukningsenheter och medelstorlek för fysiska personer 2023 (Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas).

Några definitioner

• Brukningsenhet: Den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare.
• Produktiv skogsmark: Mark som är lämplig för skogsproduktion och ej väsentligen används för annat ändamål. Idealproduktion minst 1 m³sk (stamvolym på bark ovan stubbe inklusive topp) per hektar och år (definition av Riksskogstaxeringen). I fastighetstaxeringen delas den produktiva skogsmarken in i mark med respektive utan avverkningsrestriktioner. Dessa båda kategorier har slagits ihop i statistiken.
• Lantbruksenhet: Fastighet som innehåller åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment och som är minst 2 hektar. En lantbruksenhet ska beskattas som näringsverksamhet även om den som äger fastigheten inte själv brukar den.
• Tvåhektarsregel: En fastighet vars totala areal inklusive produktiv skogsmark understiger två hektar klassas som tomtmark och ingår därför inte i statistiken.
• Enskilda ägare: Fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag.
• Utbor, närbor och delvis utbor: En närbo är boende i samma kommun där skogen ligger, en utbo i annan kommun. Om brukningsenheten ägs av flera ägare där någon bor utanför och någon i kommunen är fastigheten delvis utboägd.

Ägandeformer

De flesta privata skogsägare äger skog som enskild firma, men det finns också juridiska ägandeformer som kan vara aktuella. En privat skogsägare kan samäga med andra, vara en del i ett dödsbo eller ha en andel i en allmänning.