Sveriges skogsskötselsystem

Trakthyggesbruk är Sveriges vanligaste skötselsystem. Då skördas skogen för att sedan föryngras, röjas, gallras och åter avverkas. Alternativet är blädningsbruk, där skogen har träd i alla storlekar.
Bild: Bosse Backström/SKOGENbild

Två olika skogsskötselsystem

Trakthyggesbruk är ett av två så kallade skogsskötselsystem. Vid trakthyggesbruk följer skogsskötseln ett cykliskt förlopp med olika faser, likt jordbruket. Du börjar med att så eller plantera för att sedan röja, gallra och avverka och därefter är det åter dags för plantering/sådd.

Det andra skogsskötselsystemet är blädningsbruk. I blädningsbruket är marken aldrig helt kal och det finns träd i alla storleksklasser.  Träden skördas ett och ett när de är mogna. I det mer renodlade blädningsbruket delar man inte in skogen i bestånd. 

Blädningsbruk är en form av hyggesfritt. I sektionen Hyggesfritt kan du läsa mer om blädning och andra hyggesfria metoder.

Enskiktad och flerskiktad skog, illustration Bo Persson

I trakthyggesbruket är bestånden oftast enskiktade och likåldriga. I blädningsbruket finns träd i alla storleks- och åldersklasser. Illustration Bo Persson.

Trakthyggesbruk – med och utan hyggen

Även trakthyggesbruket kan, trots sitt namn, bedrivas utan kala hyggen. Ett exempel är skärmskogsbruk, där skogen glesas ut tills det kommit upp ny ungskog innan de äldre träden tas bort.

Skogens omloppstid

I trakthyggesbruket pratar man om att skogen har en omloppstid. Den motsvarar tiden från föryngring till föryngringsavverkning. Omloppstiden kan variera från knappt 50 år för en bördig granskog i söder till över 120 år för en mager tallskog i norr. Med snabbväxande lövträd kan omloppstiden bli ännu kortare, medan en ekskog kan behöva växa tills den är 150 år. Biologiskt kan förstås träden och skogen bli betydligt äldre, till nytta för många av skogens invånare, men här koncentrerar vi oss på skogsbruk för att producera virke.

Trakthyggesbrukets olika faser

  1. Föryngring. Skogen föryngras genom plantering, sådd eller naturlig föryngring under fröträd. Maskinell markberedning är oftast nödvändigt för att föryngringen ska lyckas.
  2. Röjning. Röjningen görs när skogen nått 2–4 meters höjd. Beståndet glesas ut för att de kvarvarande träden ska växa bättre.
  3. Gallring. Ungefär en tredjedel av all avverkning utförs som gallring, där beståndet stegvis glesas ut. Gallringen görs nästan alltid med maskin. Gallringen är både en beståndsvårdande åtgärd – de träd som ska vara kvar till slutavverkningen ska vara grova av bra kvalitet – och ett sätt att få ut virke och pengar ur skogen tidigt jämfört med att vänta till slutavverkningen.
  4. Föryngringsavverkning (slutavverkning). När beståndet är ekonomiskt moget görs en slutavverkning. Den kan ske vid 50-120 års ålder beroende på läge i landet och markens bördighet.
  5. Virkestransport. Virket hämtas ut med timmerbilar vid virkesavlägg och körs till industrin. Vägar är viktiga i skogsbruket.

En åtgärd påverkar en annan

Om du lyckas med föryngringen får du en växtlig ungskog där huvudstammarna (de som ska bli framtidens bestånd) får ett försprång och håller tillbaks konkurrerande träd. Det minskar behovet av röjning. 

Om du gör röjningen i tid och tillräckligt hårt skapar du en stormfast och välväxande skog som blir värdefull när den når gallringsfasen. Och i gallringen gör du dina urval och formar beståndet så att slutprodukten får högsta värde. Åtgärderna hänger alltid ihop.

På samma sätt påverkar dina åtgärder möjligheterna att lämna naturhänsyn vid slutavverkningen. Om du inte sparar löv i röjningen eller om du gallrar bort biologiskt värdefulla träd i gallringen så finns inte så mycket kvar till mångfalden när det är dags för slutavverkning.

Senast korrigerad: 2024-01-10
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (0 st)