Om hyggesfritt
Alternativt sätt att sköta skogen
Sedan 1950-talet har trakthyggesbruket, med slutavverkning, markberedning och plantering, dominerat svenskt skogsbruk. Innan dess förekom både hyggen och mer selektiva metoder. Men många skogsägare söker idag alternativ till ge gängse metoderna. Orsakerna kan variera. Det kan handla om att man vill undvika hyggen, ogillar likåldriga bestånd eller vill bevara mer naturliga och varierade skogsmiljöer.
Vad innebär hyggesfritt skogsbruk?
Hyggesfritt skogsbruk betyder att marken brukas så att den alltid är trädbevuxen. Det görs alltså ingen traditionell slutavverkning där stora ytor blir kalhuggna. I stället plockas enstaka träd eller mindre grupper ut över tid, så att en ny generation träd växer upp under de äldre träden eller i de luckor som skapats.
Tanken är inte att hyggesfritt helt ska ersätta trakthyggesbruket, utan att det ska kunna fungera som ett komplement – för de skogsägare och platser där det passar bäst.
När kan hyggesfritt vara ett bra alternativ?
Hyggesfritt skogsbruk kan vara särskilt intressant när du har mål som att:
- Bevara eller öka naturvärden, till exempel om det finns arter som trivs i skuggiga, fuktiga miljöer.
- Skapa obruten trädkontinuitet, där skogen aldrig helt försvinner.
- Skydda känsliga områden, som buffertzoner mot höga naturvärden eller vattendrag.
- Anpassa skogsbruket till annan markanvändning, som till exempel renskötsel.
- Bevara rekreationsvärden och skogskänsla nära bebyggelse eller tätorter.
- Bedriva ett mer extensivt skogsbruk där man investerar i mindre skogsvårdsåtgärder men också kan avverka mindre.
- Öka variationen i skogen, vilket kan vara ett sätt att möta den osäkerhet som följer med klimatförändringarna.
Hyggesfritt kan också bidra till att skydda vattenmiljöer genom mindre markpåverkan och starkare kantzoner.
Förutsättningar och planering
Inom begreppet hyggesfritt skogsbruk ryms flera olika metoder som sinsemellan är ganska olika. Det gör att de har olika för- och nackdelar, men också kan användas i många olika typer av bestånd. Den mest renodlade formen av hyggesfritt – blädning, eller selektiv avverkning som den också kallas, fungerar bäst där skogen har en skiktad struktur med en blandning av träd i olika storlekar.
För att lyckas krävs noggrann planering och kunskap, särskilt när det gäller hänsyn till naturvärden och val av metod. Det finns flera olika hyggesfria metoder, och valet påverkar både resultat och ekonomi.
Fördelar och risker
Som skogsägare behöver du väga fördelar och risker:
Fördelar:
- Bevarar skogskänsla och naturvärden
- Möjlighet till virkesuttag utan hyggen
- Passar i känsliga miljöer och nära bebyggelse
- Minskat behov av skogsvård
Risker:
- Lägre tillväxt och sämre ekonomi
- Svårigheter med föryngring
- Högre krav på kunskap och uppföljning
Begränsad kunskap
Det finns fortfarande mycket vi inte vet om hyggesfritt skogsbruk. Forskning pågår, men ännu finns det begränsade erfarenheter från praktiken. I debatten blir ämnet ofta polariserat – för eller emot – men Skogskunskap uppmuntrar att prova hyggesfritt i mindre skala om du är intresserad och där förutsättningarna är de rätta.
Sammanfattning
Hyggesfritt skogsbruk passar inte överallt och inte för alla skogsägare, men kan vara ett värdefullt verktyg för att kombinera produktion med naturvärden och sociala värden. Med rätt kunskap och planering kan hyggesfria metoder bidra till en mer varierad och hållbar skog.