Luckhuggning

Vad är luckhuggning?

Vid luckhuggning avverkas träd på små ytor spridda över beståndet, vilket skapar en skog med luckor där föryngringen kan ta vid. Metoden syftar till att skapa ett olikåldrigt bestånd där äldre träd står kvar, samtidigt som ny skog växer fram i luckorna.

Varför använda luckhuggning?

Syftet med luckhuggning är att skapa ett flerskiktat, olikåldrigt bestånd där stora träd alltid finns kvar. Luckorna släpper ner ljus till marken, vilket gör det möjligt för både gran och ljuskrävande trädslag, som tall och vissa lövträd, att föryngras,. Metoden gynnar både biologiska och sociala värden. Eftersom luckhuggning utförs gradvis bevaras kontinuiteten i beståndet, samtidigt som den visuella påverkan blir mindre än vid hyggen.

Var passar luckhuggning?

Luckhuggning kan fungera på många olika ståndorter och i olika bestånd. Den kan ge föryngring av både gran och ljuskrävande trädslag som tall och löv.

Luckhuggning passar bäst i likåldriga bestånd, eftersom syftet är att skapa luckor med en jämn ljusfördelning som gynnar föryngring i en skog som ännu är relativt homogen, men på väg att bli mer skiktad. När metoden upprepats ett par gånger utvecklas successivt ett olikåldrigt bestånd. Då kan andra hyggesfria metoder, som plockhuggning eller blädning, vara mer lämpliga för att bevara och vidareutveckla variationen och stabiliteten i skogen över tid.

Luckhuggning skulle därför kunna användas som en inledande metod för att stegvis övergå till en mer olikåldrig och kontinuerlig skogsstruktur.

Luckhuggning i granskog i Lunsen, Uppsala. I den cirka 1/2 hektar stora luckan ("hygget") kommer en ny generation plantor. Foto: Mats Hannerz

Så går det till

Vid luckhuggning tar man bort träd på ett antal mindre ytor i beståndet så att gläntor bildas. Storleken på varje lucka får enligt Skogsstyrelsens definition inte överstiga 0,25 hektar, men de görs vanligen betydligt mindre.

Ju större luckor som huggs fram, desto större möjlighet finns att få föryngring av ljuskrävande trädslag som tall och lövträd. I områden nära luckorna kan man också glesa ut skogen något för att öka ljusinsläppet så att viss föryngring börjar komma där luckan sedan ska utvidgas.

I luckorna kan klena träd och plantor lämnas, tillsammans med enstaka träd som bedöms vara stormfasta. Föryngringen sker oftast naturligt genom självsådd. Markberedning kan behövas, speciellt där markvegetationen är kraftig. Plantering kan användas där frötillgången är svag eller om man vill styra vilket trädslag eller plantmaterial som ska utgöra den nya skogen. 

När återväxten har kommit upp till 2,5 meters höjd kan luckorna utvidgas. Så småningom efter flera sådana steg har all den gamla skogen avvecklats och växt samman till ett något ojämnt och olikåldrigt bestånd.

Luckhuggning är en långsiktig metod som kräver upprepade åtgärder under flera decennier. Vanligtvis behövs tre till fyra huggningar innan hela beståndet är föryngrat.

Schackrutehuggning – en variant av luckhuggning

Vid klassisk luckhuggning finns ingen regelbundenhet i luckornas placering.  En variant är så kallad schackrutehuggning, där skogen delas in i ett rutmönster med bestämd storlek och form. Dessa rutor avverkas sedan växelvis med ett visst antal års mellanrum.

Fördelen med denna metod är att den är lättare att planera och genomföra än traditionell luckhuggning, men den kan också ge ett mer enformigt utseende.

En variant som gör metoden än mer rationell är att man avverkar hälften av rutorna i ett första steg och låter den andra hälften stå ganska länge innan man avverkar alla dessa vid ett och samma tillfälle. På så vis kommer avverkning och föryngring ske i två etapper. Genom att anpassa omloppstiderna för de ”svarta” och ”vita” rutorna i schackbrädet kan man på mycket lång sikt skapa ett system där beståndet alltid består till minst hälften av skog som är medelålders eller äldre.

Hur påverkas biologisk mångfald och miljö?

Luckhuggning gynnar många arter genom att skapa skiktning och varierade ljusförhållanden. Eftersom skogen aldrig avverkas helt, bevaras livsmiljöer för arter som är känsliga för stora hyggen. Samtidigt kan en alltför tät luckläggning eller stark ljuskonkurrens leda till att återväxten blir ojämn eller att vissa arter missgynnas.

Hur påverkas produktion och ekonomi?

Då erfarenheterna av luckhuggning är begränsade vet man inte så mycket om hur produktionen påverkas. En viktig faktor är föryngringen. Hur väl den lyckas och vilka åtgärder man behöver göra för att få till den påverkar både den långsiktiga produktionen och ekonomin.

Luckorna är ett slags minihyggen, men skillnaden mot trakthyggesbruket är att andelen hyggeskant blir mycket större vid samma avverkade areal. Därför får kanteffekter stor betydelse. Det kan handla om risker för storm- och granbarkborreskador. Konkurrens om ljus och näring gör att föryngringen växer sämre i kanten av en lucka, speciellt på svaga marker. Å andra sidan kommer träd i den skog som står kvar att växa bättre när de står i kanten mot en lucka.

För- och nackdelar med luckhuggning