Blädning

Vad är blädning?

Blädning innebär att man avverkar enstaka grova träd i ett fullskiktat bestånd med flera olika åldersklasser och diametrar. Efter en blädning ser skogen ungefär ut som innan. Den täcks alltid av träd i olika steg av utveckling – från små plantor till stora, gamla träd. Detta skapar en stabil och kontinuerlig skogsmiljö som hålls i balans genom återkommande selektiva avverkningar.

Principskiss för kronstrukturen i enskiktad skog (det vill säga så som skogen ser ut vid konventionellt trakthyggesbruk). Illustration: Bo Persson.

Principskiss för kronstrukturen i flerskiktad skog (det vill säga så som skogen ser ut vid blädning). Illustration: Bo Persson.

Varför bläda?

Blädning ger möjlighet att kombinera virkesproduktion med god biologisk mångfald. Metoden skapar skuggiga miljöer som gynnar skuggfördragande trädslag som gran och vissa lövträd, som till exempel bok.

Skogen kommer alltid vara sluten och ha mer stabila förhållanden för ljus och mikroklimat jämfört med såväl trakthyggesbruk som de andra hyggesfria metoderna. Det gynnar  växt-, svamp- och djurarter som är känsliga för ljusa, öppna miljöer och för häftiga förändringar. Bevarad skogskänsla och beständigt vind- och genomsiktsskydd kan vara bra för rekreationsvärdena.

Var passar blädning?

Blädning fungerar bäst i bestånd som redan är fullskiktade, eller där en sådan struktur kan utvecklas genom en inledande omställning. Eftersom det bara är skuggtåliga arter, främst gran, som kan föryngras i en blädningsskog behöver marken vara lämplig för gran. I utgångsläget behöver det inte vara en ren granskog, men på sikt kommer skogen att bli alltmer grandominerad.

Bok, alm och lind är andra arter som trivs i skugga, men det finns inga exempel på fungerande blädningsbruk med dessa arter i Sverige.

Så går det till

Vid blädning avverkas de största och äldsta träden i beståndet med jämna intervall, vanligtvis var 15–20:e år beroende på ståndort och virkesförråd. Målet är att skogen alltid ska vara fullskiktad, vilket betyder att det ska finnas träd i alla storlekar och åldrar, från små plantor till grova, gamla träd. En blädningsskog har alltid fler små träd än stora, och när de största träden tas bort skapas utrymme så att yngre träd kan växa upp och fylla luckorna. 

Detta skapar en stabil och kontinuerlig skogsmiljö med lång livslängd. Vid blädning försöker man undvika att skapa luckor eller kalytor, och samma stickvägar används för att minimera markskador.

Håll uppe volymen och behåll skiktningen

För att blädningsbruket ska vara hållbart behövs det en kontinuerlig föryngring och inväxning av småplantor, men normalt är det inte en begränsande faktor. Viktigare är att hålla koll på den stående virkesvolymen. Den måste hela tiden vara tillräckligt stor för att ta tillvara markens produktionsförmåga. Tillväxten är ofta direkt proportionerlig mot virkesförrådet.

På en bördig mark kan skogen hålla ett högre virkesförråd och därför ha en högre tillväxt. En bra tumregel är att aldrig avverka mer än 30 procent av volymen vid en blädning. Hårdare uttag sänker tillväxten, samtidigt som det ökar risken för skador i beståndet.

Eftersom man endast avverkar bland de grövsta träden blir det få träd som behöver huggas. Normalt behöver man inte ta några av de klenare träden även om dessa är ojämnt fördelade.

Skiktningen och fördelningen av de grövre träden upprätthålls naturligt i en blädningsskog genom att träden växer sinsemellan väldigt olika beroende på hur de konkurrerar med varandra om ljus och näring.

Hur påverkas biologisk mångfald och miljö?

Blädning skapar livsmiljöer för arter som trivs i skuggiga miljöer och som är knutna till gamla träd och död ved. Arter som marksvampar, hänglavar och vissa fågelarter gynnas av att skogen aldrig kalavverkas, utan behåller sin struktur över tid.

Metoden ger en stabil miljö utan de abrupta förändringar som hyggesbruk kan innebära, men kan samtidigt begränsa föryngring av ljuskrävande trädslag.

För- och nackdelar med blädning