Hänsyn till vatten och mark vid gallring
Skogens sjöar och vatten får inte skadas vid gallringen. Trots att slutavverkningen är en mer hårdför åtgärd innebär gallringarna en stor risk då de utförs flera gånger under en omloppstid.
Undvik körning på fuktig mark, och använd hjälpmedel som markskonare eller risning för att minimera markpåverkan.
Bild: Eva Ring
Vilka är problemen vid gallring?
- Vid gallring nära vattendrag och sjöar finns det risk för körskador som kan öka slamtransporten till ytvattnen.
- Om man gallrar bort för mycket lövträd i skyddszonen försämrar man skyddszonens effekt eftersom löv har högre kvalitet som föda för vattenlevande organismer än barr. Detta bör man tänka på även vid underröjning inför en avverkning.
- Gallringen i sig påverkar näringsutlakningen marginellt och är sannolikt inget problem. Däremot blir det ett problem om det uppstår körskador som ökar slamtransporten till ytvattnen.
Åtgärder vid gallring
- Planera körningarna för att undvika markskador nära ytvatten. Det handlar både om att gallra vid rätt tidpunkt, antingen på frusen mark eller under torrperioder, och att dra körstråken där marken är som mest bärig. .
- Utnyttja de hjälpmedel som finns, till exempel markfuktighetskartor för att planera körvägarna.
- Bygg broar vid överfarter över diken eller vattendrag och risa körvägarna.
- Gynna lövträd i den strandnära zonen för att på sikt skapa mer funktionella skyddszoner med träd. Vid gallring har man stora möjligheter att påverka trädslagssammansättningen i skyddszonen som ska lämnas vid slutavverkningen.
Läs mer om målbilder för körning i skogsmark (pdf, 7,61 MB)
Du hittar fler råd om skonsam körning på skogsmark på sidan Planera terrängtransporter
Filmer om hänsyn till vatten vid gallring
Skogsstyrelsen har tagit fram filmer för var och en av de målbilder som tagits fram för god miljöhänsyn. Här är filmen om hänsyn till vatten vid gallring.
Filmen Målbilder för hänsyn till vatten vid gallring (Skogsstyrelsen, 5:50 min).