Markberedning

Markberedning är i de flesta fall nödvändig för att få ett lyckat föryngringsresultat, vare sig du planterar, sår eller förlitar dig till naturlig föryngring.
Bild: Rose-Marie Rytter

En optimal markberedning skiljer sig mellan olika föryngringsmetoder och ståndorter.

Med markberedning vinner du

 

Markberedning. Illustration Anna Marconi.

Illustration Anna Marconi.

Lättare plantering

Ett av de viktigaste skälen till att man markbereder är för att underlätta själva planteringen. På bördiga marker i södra Sverige, som det ofta handlar om när man planterar löv, kan det vara svårt att överhuvud taget komma fram till eller hitta bra planteringspunkter

Mindre vegetationskonkurrens

Markberedning tar bort vegetationen men fläckarna växer snabbt igen. I södra Sverige kan gräset ha tagit över redan efter något år.

Gräs och örter konkurrerar med plantan om vatten. Det kan vara kritiskt vid torrperioder, framför allt första året innan plantan är helt etablerad.

En liten varning: på bördiga marker kan markberedning ibland leda till mer vegetation i och med att man rör om i fröbanken.

Högre marktemperatur

Gräs, mossor och lavar isolerar marken från solens värmande strålar. Om de tas bort värms marken upp lättare. En markberedd fläck tinar snabbare på våren och håller en högre marktemperatur än en fläck med intakt växttäcke.

Jämnare fuktighet

Med markberedningen dräneras jorden så att det blir bättre balans mellan syre och vatten. Rötterna löper mindre risk att drabbas av syrebrist.

Mindre frostrisk

En bar mineraljord strålar ut värme på natten. Luften ovanför en mineraljordsfläck är därför högre än ovanför en fläck med intakt växttäcke. En hög planteringspunkt, t.ex. med högläggning, gör också att temperaturen är högre runt plantan. På starkt frostutsatta lokaler hjälper dock knappast markberedning som ensamt skydd.

Bättre näringstillgång

När marken rörs om och temperaturen ökar så ökar också näringsomsättningen. Mer näring blir tillgänglig för plantan. På tjocka, inaktiva råhumustäcken i Norrlands inland kan markberedning har särskilt stor betydelse genom att öka näringsomsättningen.

Mindre risk för snytbaggeangrepp

Snytbaggen trivs inte på bar mineraljord. Det är ett starkt skäl för markberedning när man planterar barrträd. Lövträden är dock mindre utsatta för snytbaggeskador, så motivet är mindre aktuellt.

Markberedningsmetoder

Ståndorten, föryngringsmetoden, terrängens lutning och svårighetsgrad (hinder) och hänsyn till landskapsbilden avgör om markberedning ska utföras och med vilken metod.

Markberedningen kan utföras med harv, fläckmarkberedare, högläggare eller grävskopa. Aggregaten kan ställas in så att de skapar en markberedning som är anpassad till ståndorten. Man brukar skilja mellan tre huvudmetoder för markberedning:

Tre principer för markberedning. Illustration Anna Marconi.

Tre principer för markberedning. Illustration Anna Marconi.

Intermittent markberedning

Högar eller fläckar med bestämda avstånd. Utförs med högläggare, fläckmarkberedare eller harv som ställts in för intermittent markberedning.

Kontinuerlig markberedning

Markberedningsaggregatet gör sammanhängande spår över föryngringsytan. Planterings- eller såddpunkterna blir fler men den påverkade ytan blir större. Utförs med harv.

Riktad markberedning

Markberedningsaggregatet sitter på en kranspets på till exempel en grävmaskin. Föraren väljer aktivt var markberedningsfläckarna ska sättas. Denna metod är lämplig i brant terräng eller där det finns hinder för annan markberedning, till exempel sten.

Inversmarkberedning

En ny metod är Inversmarkberedning. Det är en form av högläggning där en grävmaskin tar ett tag med skopan och vänder tillbaka jorden i gropen igen.

Markberedning för plantering

Den optimala markberedningen skall ge:

  • liten risk för snytbaggeskador
  • liten risk för uppfrysning
  • hög marktemperatur
  • liten vegetationskonkurrens
  • bra näringsfrigörelse
  • bra balans mellan vatten- och syretillgång.

Mineraljord på omvänd torva är bäst

Planteringspunkter i markberedning. Illustration Anna Marconi.

Fyra olika planteringspunkter efter markberedning. Den optimala är mineraljorden på omvänd torva. Illustration Anna Marconi.

Det optimala planteringsstället är i mineraljord på omvänd torva.

Bra, men inte optimala planteringsställen är mineraljord på omvänd torva där mineraljorden är djupare än 10 cm, omvänd torva, blekjordsfläck, humusfläck och fräshög utan mineraljord.

Markberedningsställen som bör undvikas vid plantering är fläckar som är mindre än 2x2 dm, blekjordsfläckar på finjordsrik mark, rostjordsfläckar.

Markberedning för sådd

Mikropreparering. Anna Marconi.

Illustration Anna Marconi.

Utgå ifrån en grund markberedning i form av fläckar eller harvspår. En för kraftig markberedning kan blottlägga rostjorden - där är det större risk för uppfrysning. Det ideala såddsubstratet är humusblandad mineraljord, men ren blekjord fungerar också bra.

Det går att så fröna direkt i markberedningsfläcken, men om man först mikropreparerar så kan man minska frögivan med en tredjedel. Mikropreparering innebär att man gör en fördjupning i mineraljorden där fröet placeras. Fröet myllas sedan över genom erosion från kanterna. Vattenförsörjningen underifrån blir också god i och med att man tryckt ihop jorden. Mikroprepareringen kan göras manuellt med mönster som sitter på en sula, kratta, hjul etc.

Om man mikropreparerar är tunn humus (0,5-1,0 cm) eller blekjord bästa såddsubstraten. Utan mikropreparering är blekjord bästa substratet.

Visa hänsyn vid markberedningen

Kulturlämningar, lämnade lågor, hänsynsytor eller lämnade kantzoner är exempel på objekt och platser där en oförsiktig markberedning kan förstöra mycket av den hänsyn som har tagits i tidigare skogsbruksåtgärder. Läs mer om hänsyn vid markberedning.

Senast korrigerad: 2018-11-05
Löv
Föryngring

Kommentarer (0 st)