Stamkvista

Vad är stamkvistning?

Stamkvistning innebär att du tar bort grenar på utvalda träd för att skapa kvistfri ved, vilket höjer virkets värde vid slutavverkning. Ett stamkvistat bestånd blir dessutom ljusare och mer tillgängligt, vilket kan gynna både naturvärden och rekreation.

Hur fungerar stamkvistning?

I ett skogsbestånd sker normalt en naturlig grenrensning när träden växer tätt. Då skuggas de nedersta grenarna, dör och faller så småningom av. Hur snabbt detta sker beror på trädslag, täthet och klimat. På vissa trädslag, som tall och ek, kan processen ta lång tid och grenarna sitter kvar länge, vilket gör att trädets ved får många och stora kvistar.

Stamkvistning innebär att du manuellt tar bort grenar på utvalda träd i förtid, alltså innan den naturliga grenrensningen hunnit ske. På så vis efterliknar du naturens egen process, men påskyndar den för att säkerställa att stammen blir kvistfri längre ner och att veden får högsta möjliga kvalitet. Trädet läker såren genom att valla över de kapade grenarna med ny ved, på samma sätt som vid naturlig grenrensning.

Varför stamkvista?

Det vanligaste skälet till att stamkvista är att man vill producera timmer av högre kvalitet än vad okvistade träd ger. Andra anledningar kan vara att förbättra sikten i landskapet, till exempel längs vägar, eller att skapa vackrare och mer lättillgängliga skogar.

Vilka trädslag stamkvistas?

• Tall: Har en lång tradition av stamkvistning i Sverige och är det vanligaste barrträdet att stamkvista. Kan ge stor värdeökning på bördiga marker och i välväxande bestånd.
• Ek: Stamkvistas för att producera högklassigt virke för möbel och fanér. Kräver återkommande vattskottsröjning under hela beståndets liv.
• Andra lövträd: Fågelbär, ask, lind, lönn, bok, alm, björk, masurbjörk, asp och al kan stamkvistas, men det är mer ovanligt och görs då ofta av estetiska eller särskilda virkesmässiga skäl.
• Gran och lärk: Stamkvistning förekommer, men gran har högre rötrisk och kräver särskild försiktighet. Lärk kan stamkvistas på liknande sätt som tall.

När ska jag stamkvista?

Stamkvistning ska göras tidigt, helst innan grenarna blivit grova, för att maximera mängden kvistfri ved. För tall och ek innebär det ofta att åtgärden utförs i unga bestånd, före första gallring. Tidig stamkvistning minskar också risken för skador.

För att beståndet ska vara värt att stamkvistas bör det uppfylla dessa krav:

• Kvistarna är högst 1,5 cm grova.
• Träden är klenare än 15 cm i brösthöjd (men eken kan kvistas upp till 18 cm).

Tidigare utfärdade Skogsstyrelsen intyg på stamkvistningen, men den tjänsten har upphört. Det ställer ännu högre krav på dig att du dokumenterar noga vad som gjorts så att du kan visa framtida köpare att stamkvistningen är genomförd. 

När på året ska jag stamkvista?

Standardrådet för stamkvistning av lövträd är att kvista i JAS – juli, augusti och september – efter savningen. Då har träden chans att reparera sårskadan så att den inte blir inkörsport för rötsvampar. På ek är dock fönstret större, eftersom risken för rötskador är mindre. Här stamkvistar en del experter i november-december eller tidigt på våren innan saven stiger. 

Kapa kvisten rätt

Illustration: Rose-Marie Rytter.

A. Kapar du för nära stammen skadar du kvistkudden och riskerar svampinfektioner.

B. Det här är rätt ställe.

C. Kapar du för långt ut är det risk för längre övervallningstider och sämre virkeskvalitet.

Redskap för stamkvistningen

Det vanligaste redskapet är en stångsåg med skarpt blad som ger fina snitt. Ett kompletterande verktyg för den som sköter ekskogar är vattskottsjärnet, som används för att kvista bort de små vattenskotten som lätt dyker upp efter en gallring (läs mer om vattskott under Gallring i ek).

Vattskottsjärnet tar bort vattskotten innan de blivit stora kvistar. Järnet måste ha en skarp egg eftersom de späda skotten lätt viker sig. Stamkvistningssågen bör vara vass och stabil. Foto: Mats Hannerz.

Några enkla råd för stamkvistningen

• Stamkvistning av döda grenar (torrkvistning) kan ske alla tider på året.
• Stamkvistning av levande grenar (grönkvistning) ska ske vid rätt tidpunkt. De flesta rekommendationer anger tiden kring midsommar (efter savningen) som bästa tidpunkt.
• Grönkvistning kan medföra risk för missfärgning och röta om inte kvisten skärs av på rätt ställe (se bilden ovan)
• Kvista inte mer än att du med marginal har minst 50 procent grönkrona kvar.
• Stamkvista endast huvudstammarna, 50–200 st/ha, beroende på trädslag.
• Kvista al och ek i flera omgångar för att förhindra vattenskottsbildning.
• Vattenskott på al och ek tas bort i slutet på augusti eftersom de syns bättre när det fortfarande är lövade.
• På grova grenar bör du först såga ett litet jack underifrån, sedan ovanifrån. Det minskar spjälkningsrisken.
• Träd har ofta mycket bra grenrensning - grönkvistning kanske inte behövs!

Stamkvistad hybridasp till vänster, och en okvistad till höger. Foto: Lars Rytter.