Föryngring i siffror

I Sverige föryngringsavverkas ungefär 200 000 hektar om året. Plantering är den klart vanligaste metoden för att få upp ny skog, men det finns också många andra sätt att föryngra.
Bild: Mats Hannerz

Skogsstyrelsen redovisar en mängd statistik om föryngring och skogsvård i Sverige. Här är ett axplock.

Föryngringsmetoder, procent av arealen

  Hela Sverige
Plantering 87
Naturlig föryngring 7
Sådd 3
Ingen åtgärd 2

Källa: Skogsstyrelsens återväxtuppföljning 2021/2022. 

Markberedning, procent av föryngringsarealen

Andel av föryngringsarealen som är markberedd. 

  Andel markberedda planteringar  Andel markberedda naturliga föryngringar
Norra Norrland 100 52
Södra Norrland 98 57
Svealand 93 53
Götaland 75 53
Totalt  92 53

Källa: Återväxternas kvalitet 2021/2022 (Skogsstyrelsen).

Godkända föryngringar, procent av arealen

På 80 procent av den avverkade arealen får skogsbruket upp ny skog på det sätt som lagen kräver. Det visar Skogsstyrelsens inventering av återväxten (2021/2022). Resultatet är en minskning med fyra procentenheter jämfört med förra årets resultat och den lägsta nivån på tio år. En trolig förklaring är sommartorkan 2018 som hade stor påverkan på nyplanterade och unga plantor.

Plantering och sådd lyckas i regel bättre än naturliga föryngringar.

Plantering Naturlig föryngring Sådd Ingen åtgärd
82 64 78 44

Källa: Andel godkända föryngringar enligt skogsvårdslagen 2021/22 (Skogsstyrelsen).

Skogsplantor

År 2023 levererades 431 miljoner skogsplantor i Sverige, vilket är en ökning med två procent jämfört med 2022. Det visar Skogsstyrelsens statistik för levererade skogsplantor. Täckrot är den helt dominerande produktionsmetoden för skogsplantor. Tall och contortatall produceras i princip enbart som täckrotsplantor. Av de levererade skogsplantorna kom 88 procent från plantagefrö från svenska fröplantager, vilket är en ökning på 4 procent jämfört med 2022. Tall- och contortatallplantor kommer nästan uteslutande från svenskt plantagefrö. Andelen granplantor från svenska fröplantager ökade från 74 procent 2022 till 82 procent 2023.

  Tall Gran Contorta Lärk Sitka-gran Övriga barrträd Björk  Övriga lövträd Totalt
Levererade plantor, miljoner 236,0 176,2 8,2 4,7 0,5 0,7 3,2 1,4 430,9
Andel barrot (%) 0 21 - 59 89 73 62 98 10
Andel täckrot (%) 100 79 100 41 11 27 38 2 90
Svenskt plantagefrö 
(%)
96 82 98 18 12 - 38 30 88
Svenskt beståndsfrö 
(%)
- 1 2 - - - - - 1
Utländskt plantagefrö
(%)
3 11 - 82 88 39 56 23 7
Utländskt beståndsfrö
(%)
- 6 - - - 51 - 38 3
Uppgift om härkomst saknas
(%)
- - - - - - - - -

Källa: Plantproducenternas rapportering till Skogsstyrelsen 2023.

 

Senast korrigerad: 2024-04-17
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (2 st)

Skogskunskap · 2017-04-19
Hej Mats, och tack för ditt engagemang. Vi är väl medvetna om att beståndsföryngringen kan vara betydande och att det finns många tillfällen när den gör stor nytta. Vi visar också på andra platser i Skogskunskap att granföryngring under skärm, naturlig föryngring av tall och hyggesfria metoder som blädning är metoder som (på rätt plats) tar tillvara det som naturen ger. Sedan finns det andra tillfällen när plantering eller sådd passar bättre, ensamt eller i kombination med det naturliga fröfallet. Inte minst om vi vill utnyttja de framsteg som gjorts i skogsträdsförädlingen, där ju både du och jag har en bakgrund! / Hälsningar från redaktören
Mats Hagner · 2017-04-19
Läs min bok Naturkultur. det verkar som om Ni inte känner till att rikstaxen visat att det i medeltal finns 37 000 plantor/ha i den skog vi kallar slutavverkningsbar. Örlander har visat att alla dör vid kalavverkning, 50 % dör vid fröträdsställning, nästan alla är kvar om många träd lämnas. Det kanske vore skäl att begrunda att Dag Lindgren fann att 95 % av ungträden bland förträden var obesläktade med fröträden!!!