Exempel på föryngringar

Sverige är ett vidsträckt land med olika förutsättningar för föryngring. Det finns inga generella metoder som gäller överallt. Här är några exempel på olika barrträdsföryngringar.
Bild: Mats Hannerz

Stora skillnader över Sverige

Förutsättningarna för föryngring ser olika ut beroende på var i Sverige skogen ligger. Du använder inte samma metoder och har inte samma problem på en bördig brunjordsmark i Halland som på en näringsfattig och kylig tallhed i norra Dalarna. Här får du ta del av fem exempel på barrträdsföryngringar, var och en med sina möjligheter och problem.

Sverigekarta liggande.

 

1. Småland

Bördig granmark, G36, örttyp. Föryngring med markberedning och plantering av gran

Problem: Frost, rådjursbete, snytbagge, granens stamp, vegetationskonkurrens

Möjligheter: En snabbväxande och lättskött skog med bra ekonomisk avkastning.

Granplantering södra Sverige, foto Mats Hannerz

Foto: Mats Hannerz.

2. Värmland

Medelbonitet T22, svag blåbärstyp. Föryngring med sådd av tall (plantering och naturlig föryngring går också bra)

Problem: Bete, uppfrysning, täta såddruggar (plantröjning)

Möjligheter: En stamtät skog med bra kvalitet till rimlig kostnad.

Brattforsheden, tallungskog. foto Mats Hannerz

Foto: Mats Hannerz.

3. Medelpad

Dikad och bördig torvmark, G32. Plantering eller naturlig föryngring under granskärm.

Problem: Frost (skärm nödvändigt), försumpning (dikesrensning nödvändigt), vindfällning och insektsskador av skärmträden.

Möjligheter: En högproduktiv granskog.

Fuktig granskog, foto Mats Hannerz

Foto: Mats Hannerz.

4. Södra Lappland

Svag bonitet, T16, lavrik mark. Föryngring med naturlig föryngring.

Problem: Dålig frömognad – svagt planttillslag, renbete (försiktig markberedning), klimatskador. Tveksam ekonomi för skogsodling.

Möjligheter: En kostnadseffektiv och mer naturanpassad föryngring.

Lavrik typ, Lappland. Foto Mats Hannerz

Foto: Mats Hannerz.

5. Tornedalen

Contortaföryngring. Foto Ulfstand Wennström.

Foto: Ulfstand Wennström.

Tallmark T20, Plantering med contortatall.

Problem: Klimatskador och sjukdomar om fel proveniens används.

Möjligheter: Hög produktion trots ett nordligt läge.

 

 

Senast korrigerad: 2024-04-17
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (2 st)

Skogskunskap · 2017-04-19
Hej Mats, och tack för ditt engagemang. Vi är väl medvetna om att beståndsföryngringen kan vara betydande och att det finns många tillfällen när den gör stor nytta. Vi visar också på andra platser i Skogskunskap att granföryngring under skärm, naturlig föryngring av tall och hyggesfria metoder som blädning är metoder som (på rätt plats) tar tillvara det som naturen ger. Sedan finns det andra tillfällen när plantering eller sådd passar bättre, ensamt eller i kombination med det naturliga fröfallet. Inte minst om vi vill utnyttja de framsteg som gjorts i skogsträdsförädlingen, där ju både du och jag har en bakgrund! / Hälsningar från redaktören
Mats Hagner · 2017-04-19
Läs min bok Naturkultur. det verkar som om Ni inte känner till att rikstaxen visat att det i medeltal finns 37 000 plantor/ha i den skog vi kallar slutavverkningsbar. Örlander har visat att alla dör vid kalavverkning, 50 % dör vid fröträdsställning, nästan alla är kvar om många träd lämnas. Det kanske vore skäl att begrunda att Dag Lindgren fann att 95 % av ungträden bland förträden var obesläktade med fröträden!!!